För bara några månader sedan väntade marknaden på räntesänkningar. Nu pekar utvecklingen åt motsatt håll. Morgan Stanley räknar med två nya höjningar från Federal Reserve före årsskiftet och tror dessutom att ECB tvingas höja igen i december. Oljan över 100 dollar, seg inflation och en ny uppgång i långräntorna har snabbt förändrat spelplanen även för Sverige.

Federal Reserve går in i veckans räntemöte med helt andra förväntningar än för bara några dagar sedan.

Morgan Stanley räknar nu med att den amerikanska centralbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter vid mötet den 15–16 september. Därefter väntar banken ytterligare en lika stor höjning i december.

Marknaden har gjort nästan samma resa. Sannolikheten för en amerikansk höjning denna vecka ligger nu på omkring 93 procent.

Det mest uppseendeväckande är hur snabbt bilden har förändrats. Den 9 september trodde fortfarande en tydlig majoritet av ekonomerna i en Reutersenkät att Federal Reserve skulle lämna räntan oförändrad. Mindre än en vecka senare har en höjning blivit marknadens huvudscenario.

Morgan Stanley har gjort en ännu större omsvängning. Tidigare under året räknade banken med räntesänkningar från Fed. Nu är prognosen i stället två höjningar före årsskiftet.

Frågan är därmed inte längre bara om Fed höjer på onsdagen. Den större frågan är om marknaden måste vänja sig vid att räntorna ligger högt betydligt längre än tidigare väntat och i vissa fall fortsätter uppåt.

Fyra saker har förändrat ränteläget

Morgan Stanley pekar framför allt på fyra faktorer bakom omsvängningen: inflationen sjunker inte tillräckligt snabbt, energipriserna har stigit kraftigt, investeringarna inom artificiell intelligens fortsätter att driva efterfrågan och centralbankerna behöver försvara sin trovärdighet.

Den amerikanska inflationen har visat sig mer envis än centralbanken önskat. Konsumentpriserna steg med 3,4 procent i årstakt i augusti, samtidigt som producentpriserna ökade med 5,4 procent.

Det har gjort argumenten för en fortsatt stram penningpolitik betydligt starkare.

Utvecklingen kommer dessutom efter en period då investerare och företag i stor utsträckning utgick från att nästa större rörelse i räntorna skulle vara nedåt.

Den bilden har nu spruckit.

USA:s senaste inflationssiffror och vad de betyder för Fed har redan satt marknaden i rörelse. När oljepriset samtidigt har passerat 100 dollar fatet ökar risken för att inflationstrycket biter sig fast längre.

Oljan över 100 dollar ökar pressen

Brentoljan handlas kring 107 dollar per fat efter nya störningar i Saudiarabiens energiinfrastruktur.

Det är viktigt för centralbankerna eftersom högre energipriser snabbt slår igenom i ekonomin. Bensin, transporter, produktion och företagens kostnader blir dyrare.

Om energichocken blir långvarig finns dessutom risken att effekterna sprider sig vidare till lönekrav och andra priser.

Det är just den typen av utveckling som centralbankerna vill undvika efter flera år av hög inflation.

En tillfällig oljeuppgång behöver inte i sig utlösa högre räntor. Men när energin blir dyrare samtidigt som den underliggande inflationen fortfarande ligger över målen blir situationen betydligt mer besvärlig.

AI-boomen kan hålla efterfrågan uppe

En mer ovanlig del av Morgan Stanleys analys är AI-investeringarnas betydelse.

De enorma satsningarna på datacenter, halvledare, energi och annan AI-infrastruktur fortsätter att driva investeringar i den amerikanska ekonomin.

Det stärker efterfrågan samtidigt som centralbanken försöker bromsa ekonomin.

AI-boomen påverkar dessutom obligationsmarknaden. Stora företag behöver finansiera rekordstora investeringar och har därför ökat sin upplåning. Ett större utbud av företagsobligationer bidrar till att pressa upp marknadsräntorna.

Det innebär att AI-investeringarna kan få en dubbel effekt. De stärker ekonomin samtidigt som de bidrar till högre finansieringskostnader.

Amerikanska tioårsräntan över 5 procent

Obligationsmarknaden visar redan hur snabbt läget har förändrats.

Den amerikanska tioåriga statsräntan har stigit över 5 procent och handlas kring 5,03 procent. Det är den högsta nivån sedan 2007.

Även i Europa har långräntorna dragit kraftigt uppåt. Den tyska tioåriga statsräntan ligger omkring 3,56 procent, den högsta nivån på mer än 17 år.

Det är ett viktigt skifte eftersom centralbankernas styrräntor bara är en del av det ekonomiska ränteläget.

När långräntorna stiger blir det dyrare för stater, företag och hushåll att låna även utan nya centralbanksbeslut.

Högre statsräntor påverkar också börsen. Om en investerare kan få hög avkastning i relativt säkra statsobligationer blir högt värderade aktier mindre attraktiva.

Särskilt känsliga är företag vars värderingar bygger på stora vinster långt fram i tiden.

Morgan Stanley: ECB höjer igen i december

Omsvängningen gäller inte bara USA.

Morgan Stanley trodde tidigare att Europeiska centralbanken var färdig med sina höjningar. Nu räknar banken med ytterligare 0,25 procentenheter i december.

ECB höjde depositionsräntan till 2,50 procent vid sitt möte den 10 september.

Om Morgan Stanley får rätt höjs räntan till 2,75 procent i december.

Centralbank	Morgan Stanleys nya prognos
Federal Reserve	+0,25 procentenheter i september och +0,25 i december
ECB	+0,25 procentenheter i december till 2,75 procent

Morgan Stanley räknar därefter med att ECB ligger kvar på den högre räntenivån under nästan hela 2027.

Det är en stor förändring från bilden av att Europas räntehöjningar redan var avslutade.

Bakgrunden är både energipriserna och en euroområdesekonomi som visat sig mer motståndskraftig än väntat.

ECB:s egen inflationsprognos för 2026 ligger på 3,0 procent och inflationen i augusti var 3,3 procent.

ECB:s höjning den 10 september kan därför visa sig vara början på en ny åtstramningsfas snarare än den sista höjningen.

Vad betyder det för svenska bolåneräntor?

Sverige befinner sig fortfarande i ett annat läge.

Riksbankens styrränta är 1,75 procent och den svenska KPIF-inflationen var bara 0,7 procent i augusti.

Det ger Riksbanken betydligt större möjligheter än Fed och ECB att hålla räntan oförändrad.

Men Sverige kan inte helt isolera sig från omvärlden.

Om Fed och ECB fortsätter höja samtidigt som Riksbanken står still ökar ränteskillnaden mellan Sverige och andra ekonomier.

Det kan påverka kronan och svenska marknadsräntor.

För bolånetagare är skillnaden mellan rörliga och bundna lån viktig.

Rörliga bolåneräntor påverkas främst av Riksbankens styrränta. De behöver därför inte automatiskt stiga om Fed höjer.

Bundna räntor påverkas däremot mer av längre marknadsräntor och bankernas finansieringskostnader. De kan därför börja stiga även om Riksbanken lämnar sin egen ränta oförändrad.

Den kraftiga internationella ränteuppgången riskerar därmed att göra det dyrare för svenska banker att finansiera utlåning.

Kronan kan sätta gränsen för Riksbanken

En annan risk är kronan.

Om räntorna stiger i USA och euroområdet medan svenska räntor ligger kvar kan internationellt kapital söka sig till marknader där avkastningen är högre.

Det kan sätta press på kronan.

En svagare krona gör i sin tur importerade varor dyrare och kan återigen börja pressa upp den svenska inflationen.

Riksbanken beskriver själv hur internationella räntor och växelkurser påverkar svensk penningpolitik.

Det betyder inte att Sverige måste följa varje höjning från ECB eller Fed.

Men ju större ränteskillnaderna blir, desto svårare kan det bli för Riksbanken att hålla en betydligt mjukare linje under längre tid.

De stigande globala räntorna har redan förändrat Riksbankens förutsättningar.

Börsen får en svårare motvind

Ett nytt globalt ränteuppställ skulle också kunna förändra förutsättningarna på Stockholmsbörsen.

Högre räntor brukar vara särskilt besvärliga för fastighetsbolag och andra högt belånade företag. Finansieringskostnaderna stiger samtidigt som värdet på framtida kassaflöden pressas.

Även högt värderade teknik- och tillväxtbolag påverkas när investerarnas avkastningskrav stiger.

Samtidigt finns motverkande effekter.

En svagare krona kan gynna stora svenska exportföretag som får en stor del av sina intäkter i dollar och euro.

Börseffekten behöver därför inte vara entydigt negativ, men den period då fallande räntor skulle ge automatiskt stöd åt aktievärderingarna ser allt mer avlägsen ut.

Fed-höjningen kan redan vara nästan fullt inprisad

Federal Reserve lämnar sitt räntebesked onsdagen den 16 september.

Med en marknadssannolikhet på omkring 93 procent för en höjning skulle själva beslutet kunna bli mindre viktigt än vad Fed säger om fortsättningen.

Morgan Stanley räknar redan med nästa höjning i december.

Om Fed också signalerar att räntan kan behöva fortsätta upp, eller ligga kvar på höga nivåer länge, kan den stora marknadsreaktionen därför komma i centralbankens nya prognoser snarare än i själva höjningen.

Det är där veckans verkliga räntebesked finns.

Efter månader av förhoppningar om lättare penningpolitik har marknaden plötsligt tvingats tänka om.

Fed kan höja igen. ECB kan höja igen. Långräntorna ligger på nivåer som inte setts på många år och oljan handlas över 100 dollar.

För Sverige är inflationen fortfarande tillräckligt låg för att Riksbanken ska kunna gå sin egen väg.

Men ju längre det globala ränteuppstället fortsätter, desto smalare blir den vägen.