Svenske Mattias Grafström har seglat upp som ett oväntat namn inför Fifa-presidentvalet 2027. Enligt The Guardian har två afrikanska förbundsordförande sonderat generalsekreterarens intresse för att utmana Gianni Infantino – samtidigt som upp till 15 afrikanska förbund uppges kunna vara beredda att lämna den sittande presidenten. Grafström har dock inte meddelat någon kandidatur.

Uppgifterna gör den kommande maktkampen inom världsfotbollen betydligt mer intressant.

Mattias Grafström är inte bara svensk. Han är sedan 2024 generalsekreterare i Fifa och därmed en av de högst placerade personerna i hela organisationen. Han har dessutom arbetat nära Gianni Infantino under många år.

Att hans namn nu förs fram från afrikanskt håll är därför anmärkningsvärt.

Enligt The Guardians rapportering ska två ordförande för afrikanska fotbollsförbund, oberoende av varandra, ha kontaktat Grafström under den senaste veckan för att undersöka om han skulle kunna tänka sig att ställa upp i presidentvalet.

Grafström ska ha blivit överraskad av frågan och uppges inte ha gett något besked åt något håll.

Det finns därmed ännu ingen Grafström-kampanj, ingen offentlig kandidatur och inget känt formellt stöd från de förbund som krävs för att ställa upp.

Men bara det faktum att hans namn diskuteras säger en hel del om hur maktbilden kring Infantino håller på att förändras.

Upp till 15 afrikanska förbund kan lämna Infantino

Den kanske mest betydelsefulla delen av uppgifterna handlar egentligen inte om Grafström.

The Guardian rapporterar att upp till 15 av Afrikas 54 Fifa-medlemmar kan vara beredda att överge Infantino inför valet i mars 2027.

Det ska fortfarande behandlas som obekräftade uppgifter. De aktuella förbunden har inte offentliggjorts och någon gemensam revolt har inte presenterats.

Men om ett så stort antal afrikanska röster faktiskt blir rörliga förändras spelplanen.

Afrika har 54 röster i Fifa-kongressen. Uefa har 55. Varje nationellt förbund har en röst, oavsett hur stort eller ekonomiskt starkt fotbollslandet är.

Det innebär att Afrika tillsammans med Europa kontrollerar 109 av Fifa:s 211 röster.

I en slutlig omröstning mellan två kandidater skulle 106 röster räcka till majoritet om samtliga medlemmar avger giltiga röster.

Teoretiskt skulle alltså ett helt enat Europa och Afrika kunna välja president på egen hand.

Så ser verkligheten naturligtvis inte ut. Varken Uefa eller CAF röstar automatiskt som ett block, och 15 potentiella afrikanska avhoppare är långt ifrån samma sak som 54 röster.

Men siffrorna visar varför varje förskjutning i Afrika får så stor betydelse.

Även om Grafström skulle få samtliga 55 europeiska röster och alla de 15 afrikanska röster som nu uppges vara möjliga att vinna över skulle han bara nå 70.

Ytterligare 36 röster skulle fortfarande behövas för att vinna en slutlig duell.

En verklig utmanare måste därför kunna locka stöd från flera kontinenter.

Det är där Grafströms namn blir intressant.

Grafström kan bli en kompromisskandidat

Grafström har en ovanlig profil för någon som skulle kunna utmana Infantino.

Han leder ingen kontinental konfederation och kommer inte in i valet som frontfigur för Uefa, CAF eller Concacaf.

Samtidigt känner han Fifa-systemet från insidan bättre än nästan alla tänkbara utmanare.

Svensken kom till Fifa 2016 och arbetade tidigare som stabschef åt Infantino. Sedan dess har han tagit sig hela vägen till posten som generalsekreterare.

Han har därigenom byggt relationer till förbund över hela världen och har under sina år i organisationen arbetat nära både afrikanska och europeiska företrädare.

Det kan göra honom attraktiv för förbund som vill se en förändring men som inte vill lämna över makten till en kandidat som tydligt representerar ett enda geografiskt block.

En källa som The Guardian talat med beskriver Grafström som en person som skulle kunna samla kontinenterna.

Det är fortfarande långt från att faktiskt vinna ett presidentval.

Men den egenskapen är förmodligen helt avgörande för den kandidat som på allvar ska kunna hota Infantino.

Samtidigt är han en del av Infantinos Fifa

Grafströms största styrka är samtidigt hans kanske största problem.

Han är en av de mest centrala personerna i den organisation som en motkandidat skulle behöva kritisera.

Han har arbetat tillsammans med Infantino sedan den nuvarande Fifa-presidenten tog makten 2016 och leder nu Fifa:s administration som generalsekreterare.

En eventuell valkampanj skulle därför omedelbart väcka frågan om vad Grafström egentligen vill förändra.

Är han en reformkandidat – eller en fortsättning på samma Fifa-ledning med ett nytt namn högst upp?

Frågan blir särskilt relevant efter den senaste tidens turbulens inom organisationen. Grafström har internt uppges ha varit kritisk till hanteringen av det omdiskuterade projektet Fifa Forward Enterprise, men har samtidigt tillsammans med övriga delar av Fifa-ledningen offentligt uttryckt stöd för Infantino.

För en möjlig opposition kan det ses som ett tecken på att Grafström har en egen uppfattning.

För Infantino-lägret kan det lika gärna användas som argument för att han varit en integrerad del av den sittande ledningen.

Hurbra har tidigare gått igenom krisen kring Gianni Infantino inför Fifa-valet 2027 och den stoppade Fifa-affären efter Uefas kritik.

De konflikterna har bidragit till att göra presidentvalet betydligt mer öppet än det såg ut att vara tidigare under året.

Afrikas officiella stöd kan vara mindre stabilt än det ser ut

Utåt har CAF hållit fast vid Infantino.

Den afrikanska konfederationens exekutivkommitté har officiellt beskrivit sitt stöd för honom som enhälligt.

Men The Guardians uppgifter ger en annan bild av diskussionerna bakom stängda dörrar.

Enligt tidningens källor ska bara fyra av de 21 ledamöterna på ett möte i augusti uttryckligen ha sagt att de stödjer Infantino. Övriga ska ha varit tysta.

Det är viktigt att inte övertolka den uppgiften.

Tystnad betyder inte automatiskt motstånd.

Men om uppgiften stämmer visar den åtminstone att det formella stödet från CAF inte behöver betyda att samtliga nationella förbund redan har bestämt hur de ska rösta 2027.

Missnöjet uppges bland annat handla om Afrikanska mästerskapens framtid.

CAF har beslutat att turneringen efter 2028 ska spelas vart fjärde år i stället för vartannat. The Guardians källor gör gällande att vissa afrikanska företrädare anser att Fifa pressade fram förändringen.

Själva beslutet om det nya upplägget är bekräftat.

Att Fifa skulle ha tvingat fram det är däremot en uppgift från anonyma källor och inte något som är fastslaget.

Flera namn kan fortfarande utmana Infantino

Grafström är långt ifrån det enda namnet som nämnts inför valet.

Möjlig kandidat	Läget inför valet
Mattias Grafström	Sonderad av två afrikanska förbundsordförande enligt The Guardian. Har inte meddelat kandidatur.
Victor Montagliani	Concacaf-president och ett av de tyngsta tänkbara alternativen. Ingen deklarerad kandidatur.
Sheikh Salman bin Ibrahim Al-Khalifa	AFC-president och tvåa i Fifa-valet 2016. Har ett stort internationellt nätverk.
Aleksander Čeferin	Uefa-president och en tydlig kritiker av flera delar av Infantinos styre. Har inte sagt att han ställer upp.
Lise Klaveness	Norsk fotbollsordförande som lyfts fram som reformnamn men själv tonat ned spekulationerna.

Av dessa är Montagliani och Salman politiskt mer etablerade som potentiella presidentkandidater.

Båda leder kontinentalförbund och har redan tydliga maktbaser.

Grafströms väg skulle i stället bygga på att han blir ett gemensamt alternativ för flera grupper som inte annars har samma kandidat.

Det kan i teorin vara en styrka.

I praktiken kräver det en mycket bred koalition.

Sverige har redan sagt nej till Infantino

Den svenska vinkeln blir extra intressant eftersom Svenska Fotbollförbundet redan har tagit ställning mot Infantino.

SvFF meddelade i augusti att Sverige inte kommer att stödja den sittande Fifa-presidenten för omval 2027.

Förbundet hänvisade bland annat till frågor om styrning och transparens och skrev att man tillsammans med andra europeiska förbund vill arbeta för att hitta en alternativ kandidat.

Det betyder dock inte att Sverige har ställt sig bakom Grafström.

Något sådant besked finns inte.

Det går därför inte att beskriva honom som en svensk kandidat eller SvFF:s kandidat.

Men situationen är ändå ovanlig: Sverige söker öppet ett alternativ till Infantino samtidigt som den högst placerade svensken i Fifa uppges sonderas från afrikanskt håll.

Vi har tidigare sammanställt hur stödet för Infantino ser ut bland Fifa-länderna inför valet 2027.

De närmaste månaderna avgör om det blir mer än ett namn

Presidentvalet hålls vid Fifa-kongressen i Rabat den 18 mars 2027.

Den som vill ställa upp måste nomineras av ett medlemsförbund och dessutom kunna visa stöd från minst fem Fifa-medlemmar. Kandidaturerna måste lämnas in senast fyra månader före kongressen.

Det ger potentiella utmanare fram till november att bestämma sig.

För Grafström är läget fortfarande på ett mycket tidigt stadium.

Han har inte sagt att han vill bli president. Det finns inga kända formella nomineringar och inga förbund har offentligt presenterat honom som sin kandidat.

Men uppgifterna om att två afrikanska förbundsordförande redan har kontaktat honom gör att hans namn inte längre går att avfärda som ren spekulation.

Den verkliga frågan blir nu om missnöjet med Infantino växer tillräckligt mycket för att skapa en organiserad opposition – och om den oppositionen kan enas om samma person.

Om svaret på båda frågorna blir ja kan en svensk Fifa-generalsekreterare plötsligt hamna mitt i en av världsfotbollens största maktkamper.