Amerikanska matbutikspriser gav en liten lättnad i juli, men många vardagsvaror har ändå blivit betydligt dyrare sedan Donald Trump återvände till Vita huset. Nötkött är upp 19,2 procent och kaffe nästan 23 procent. För svenska sparare handlar utvecklingen om mer än amerikanska matkassar: den påverkar Fed-räntan, dollarn och värdet på USA- och globalfonder.

En genomgång från Reuters visar att 26 dagligvarukategorier som Donald Trump använde som exempel under valrörelsen 2024 sammantaget har blivit 3,4 procent dyrare under de första 19 månaderna av hans andra mandatperiod.

Prisökningen är mindre än en fjärdedel av den som noterades vid samma punkt under Joe Bidens mandatperiod. Den går ändå i motsatt riktning mot Trumps löfte att sänka amerikanernas levnadskostnader.

Nötkött och kaffe har blivit mycket dyrare

Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika varor. Sex av de 26 kategorierna har blivit billigare, men de stora ökningarna på nötkött, kaffe, äpplen och fisk har vägt tyngre.

Äggpriserna har fallit tillbaka efter den kraftiga uppgång som följde på fågelinfluensa och stora störningar i utbudet. Även smör, bacon samt matfetter och oljor hör till varorna som blivit billigare.

Nötköttet går åt andra hållet. Långvarig torka och höga foderkostnader har fått amerikanska uppfödare att minska sina besättningar. Den 1 juli fanns 28,5 miljoner köttkor i USA, en procent färre än året före, medan årets kalvskörd beräknas bli två procent mindre än 2025.

Det tar flera år att bygga upp en boskapshjord. Därför kan nötköttspriserna förbli höga även om inflationen i resten av ekonomin sjunker.

Kaffepriset har bland annat påverkats av tidigare svaga skördar, dyrare råkaffe och kostnader som fortsatt röra sig genom leveranskedjan. Utsikterna för Brasiliens nya skörd är bättre, men det behöver inte ge lägre priser i amerikanska butiker direkt.

Mjukare inflation betyder inte billigare mat

Den senaste amerikanska inflationsrapporten såg vid första anblicken betydligt bättre ut. Konsumentpriserna steg bara 0,1 procent i juli och årstakten sjönk från 3,5 till 3,4 procent. Kärninflationen, där mat och energi räknas bort, var 2,5 procent.

Matbutikspriserna sjönk samtidigt med 0,1 procent under juli. Jämfört med juli 2025 var de fortfarande 2,7 procent högre.

Det finns alltså ingen motsättning mellan den mjukare inflationssignalen och Reuters matkorg. Inflation mäter hur snabbt priserna förändras. När inflationen sjunker betyder det normalt att priserna stiger långsammare, inte att tidigare prisökningar försvinner.

Nötfärs visar skillnaden tydligt. Priset sjönk 1,6 procent under juli men låg ändå 9 procent högre än ett år tidigare. För hushållet är det priset i kassan som räknas, inte bara månadens förändring.

Inflationsjusterade amerikanska timlöner minskade dessutom med 0,2 procent i årstakt under juli. Det bidrar till att levnadskostnaderna fortfarande upplevs som ett stort problem trots den mjukare månadsstatistiken.

Fed har fortfarande ett inflationsproblem

Federal Reserve använder främst PCE-indexet när inflationen bedöms mot centralbankens mål på två procent. Den senast publicerade PCE-inflationen var 3,7 procent i juni, medan kärn-PCE låg på 3,3 procent.

Fed lämnade den 29 juli styrräntan oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent. Tre ledamöter ville höja räntan med 0,25 procentenheter, vilket visar att risken för en ny åtstramning inte är borta.

Julis mjukare KPI minskade den omedelbara oron. Direkt efter rapporten föll marknadens prissatta sannolikhet för en räntehöjning vid septembermötet från 48,4 till omkring 38 procent. Dollarn och de amerikanska marknadsräntorna sjönk samtidigt, medan aktier steg.

Matpriserna avgör inte Feds beslut på egen hand. Livsmedel räknas bort ur kärninflationen eftersom priserna kan svänga kraftigt. De påverkar ändå hushållens köpkraft, konsumtion och syn på framtida inflation.

Tariffer, höga energikostnader och kriget med Iran har också bidragit till den bredare prispressen. Presidenten har samtidigt begränsad direkt kontroll över matpriser som drivs av väder, skördar, djurbestånd och globala råvarumarknader.

Hurbra har tidigare gått igenom hur kombinationen av amerikansk tillväxt och hög inflation håller Fed kvar i ett svårt ränteläge.

Så påverkas svenska USA- och globalfonder

För svenska sparare finns tre tydliga kopplingar mellan amerikanska matpriser och det egna fondsparandet.

Den första är Fed-räntan. Seg inflation kan tvinga Fed att hålla räntan hög längre eller höja den igen. Högre räntor gör framtida bolagsvinster mindre värda i dagens pengar och kan därför pressa högt värderade tillväxt- och teknikaktier.

Den andra är dollarn. Högre amerikanska räntor tenderar, allt annat lika, att göra dollartillgångar mer attraktiva. En starkare dollar höjer kronvärdet på en amerikansk investering som inte är valutasäkrad. En svagare dollar kan i stället minska avkastningen för en svensk sparare även om aktien stiger i USA.

Den tredje är globalfondernas stora USA-exponering. Många svenska sparare påverkas därför av amerikansk inflation utan att äga en fond som uttryckligen heter USA-fond. Skillnaden mellan alternativen förklaras närmare i Hurbra-guiden om USA-fond eller globalfond.

Det viktiga är inte om nötköttet blivit dyrare en enskild månad. För börsen blir den större frågan om prisökningarna fortsätter att breda ut sig och håller den amerikanska inflationen över målet.

Nästa PCE-rapport, nästa KPI-utfall och Feds räntebesked den 16 september blir därför viktigare för svenska fondsparare än priset på någon enskild vara. Reuters genomgång visar samtidigt varför Fed inte kan räkna med att amerikanska hushåll upplever inflationsproblemet som löst.