USA fick inte med sig hela G20 på sin linje mot industriell överkapacitet och tvångsarbete. Samtidigt pågår en amerikansk utredning av 16 handelspartner – där EU ingår. För svenska exportföretag betyder det att flera viktiga branscher kan hamna mitt i nästa tullkonflikt.

USA försöker få fler stora ekonomier att agera gemensamt mot det landet beskriver som strukturell överkapacitet i industrin. Vid G20-mötet gick det inte att samla alla medlemsländer bakom den amerikanska linjen.

Det betyder inte att frågan har försvunnit. Tvärtom driver USA redan en separat process där EU och 15 andra ekonomier granskas inför möjliga handelspolitiska åtgärder.

För Sverige är det den processen som kan få störst praktisk betydelse.

EU finns bland de 16 som USA granskar

Den amerikanska handelsmyndigheten USTR inledde i mars en så kallad Section 301-utredning om strukturell industriell överkapacitet.

Utredningen omfattar:

• Kina
• EU
• Singapore
• Schweiz
• Norge
• Indonesien
• Malaysia
• Kambodja
• Thailand
• Sydkorea
• Vietnam
• Taiwan
• Bangladesh
• Mexiko
• Japan
• Indien

Sverige finns alltså inte med som ett eget land i processen, men svenska företag omfattas genom EU.

Några nya tullar mot EU med anledning av just den här utredningen är ännu inte beslutade. USTR har samlat in synpunkter och hållit utfrågningar, men det återstår att se vilka åtgärder USA slutligen väljer.

Den officiella processen går att följa på USTR:s sida om Section 301-utredningen.

Svenska exportbranscher finns mitt i riskzonen

USA:s lista över branscher där strukturell överkapacitet kan vara ett problem överlappar tydligt svensk industri.

Bland områden som USTR pekar ut finns bilar, maskiner, maskinverktyg, stål, aluminium, kemi, elektronik, batterier, papper, plast, halvledare och transportutrustning.

Det gör frågan relevant för betydligt fler svenska företag än bara stålindustrin.

Svensk export till USA är samtidigt ekonomiskt betydande. Under januari–juli 2026 exporterade Sverige varor till USA för omkring 96 miljarder kronor. USA var då Sveriges tredje största exportmarknad för varor.

Exportvärdet låg samtidigt lägre än under motsvarande period året före.

En ytterligare amerikansk tullkonflikt skulle därför träffa ett handelsflöde som redan har försvagats.

Risken är större än bara en tull på svenska varor

Den mest uppenbara risken är att USA inför nya handelshinder som även omfattar varor från EU.

Men för svenska företag finns minst tre olika riskkanaler.

Den första är direkt: svenska varor kan bli dyrare på den amerikanska marknaden om ytterligare tullar införs.

Den andra är mer indirekt. Om USA begränsar importen av exempelvis kinesiskt stål, fordon eller andra industriprodukter kan större volymer i stället söka sig till Europa. Då kan svenska producenter möta hårdare konkurrens på sin egen hemmamarknad även om just deras export till USA inte träffas.

Den tredje gäller investeringar.

När företag inte vet vilka tullar som kommer att gälla blir det svårare att planera produktion, inköp och lager. För företag med en stor amerikansk marknad kan det också göra lokal produktion i USA mer attraktiv än export från Sverige eller övriga Europa.

Business Swedens företagsundersökning i USA har redan visat hur tullar påverkar svenska bolags prissättning, marginaler, lagerhållning, inköp och beslut om var produktionen ska ligga.

EU och USA är inte oense om allt

G20-splittringen kan lätt ge bilden av att EU och USA står på helt motsatta sidor.

Så enkelt är det inte.

EU delar i stora drag den amerikanska oron över global industriell överkapacitet, särskilt inom stål och andra delar av tung industri. EU har också infört egna skyddsåtgärder för stålmarknaden.

Från den 1 juli 2026 gäller en ny europeisk stålregim med tullfria kvoter och höga tullar på volymer som överskrider dem.

Bakgrunden är bland annat risken att varor som stängs ute från andra stora marknader i stället styrs mot Europa.

Det innebär att EU och USA i vissa delar delar själva problembeskrivningen.

Den svåra frågan är snarare vilka länder som ska betraktas som en del av problemet – och vilka handelshinder som är rimliga.

För EU blir situationen speciell eftersom unionen både samarbetar med USA kring överkapacitet och samtidigt själv granskas av USA.

Det är där konflikten kan bli särskilt viktig för svenska exportföretag.

Tvångsarbete är en separat fråga

G20-diskussionen omfattade även handel och tvångsarbete, men det bör hållas isär från utredningen om industriell överkapacitet.

USA fick endast begränsat stöd för sitt särskilda initiativ om tvångsarbete.

Det betyder däremot inte att övriga länder accepterar produkter som tillverkats under sådana förhållanden.

EU har redan beslutat om egna regler som ska förbjuda produkter tillverkade med tvångsarbete från EU-marknaden från december 2027.

Det handlar därför om olika politiska och juridiska verktyg för att hantera frågan, inte en enkel uppdelning mellan länder som är för eller emot sådana handelshinder.

Tullkonflikten är redan större än en enskild G20-fråga

Utvecklingen kommer ovanpå en period där handeln mellan USA och omvärlden redan präglats av nya tullar och återkommande hot om ytterligare åtgärder.

Hurbra har tidigare gått igenom G20-mötet 2026 och konflikterna kring bland annat tullar och USA:s ekonomiska linje.

Även relationen mellan Washington och Bryssel har blivit mer osäker. I september ökade spänningen ytterligare när USA åter hotade EU med nya tullar.

Den nya utredningen om överkapacitet gör därför att svenska företag inte bara behöver följa vilka tullsatser som gäller i dag.

Minst lika viktigt blir att följa vilka sektorer Washington väljer att rikta in sig på nästa gång.

Vad händer nu?

Nästa avgörande steg är vad USA gör med resultatet av Section 301-utredningen.

Det finns ännu ingen beslutad ny tullnivå för EU inom just den processen, och det är inte heller klarlagt hur eventuella nya åtgärder skulle förhålla sig till tidigare handelsöverenskommelser mellan EU och USA.

För svenska exportföretag är därför osäkerheten i sig en viktig del av problemet.

Det gäller särskilt företag inom verkstad, fordon, stål, elektronik och andra industribranscher där USA redan pekar ut överkapacitet som ett handelspolitiskt problem.

G20-länderna lyckades inte enas om USA:s väg framåt. Men Washington behöver inte invänta någon G20-överenskommelse för att fortsätta sin egen tullutredning – och EU står redan på listan över ekonomier som granskas.