Israel accepterar inte den nya amerikanska färdplanen för Gaza i dess nuvarande form. Premiärminister Benjamin Netanyahu kräver att Hamas först lämnar ifrån sig samtliga vapen innan Israel genomför ytterligare reträtter. Beskedet går rakt emot den stegvisa modell som Donald Trumps plan bygger på och skapar ett nytt hinder för ett permanent slut på kriget.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu skärper villkoren för nästa fas i Gaza.

Vid ett regeringsmöte söndagen den 9 augusti meddelade Netanyahu att Israel inte accepterar den nya 15-punktsfärdplan som USA har lagt fram för att genomföra den bredare fredsplanen för Gaza.

Den avgörande frågan är inte om Hamas ska avväpnas. Där är Israel och USA i grunden överens.

Konflikten handlar i stället om när Israel ska börja dra tillbaka sina styrkor.

Netanyahu: Hamas måste lämna alla vapen först

Netanyahus besked innebär att Israel inte tänker lämna ytterligare områden innan Hamas har avväpnats fullständigt.

Det gäller enligt premiärministern både tunga och lätta vapen.

Den amerikanska modellen ser annorlunda ut. I Trumps färdplan ska Hamas avväpning genomföras stegvis och verifieras. När organisationen har uppfyllt en del av sina åtaganden ska Israel i sin tur dra sig tillbaka från motsvarande områden.

Tanken är alltså att båda processerna ska löpa parallellt.

Israel vill nu ändra den ordningen.

Netanyahu kräver att avväpningen i praktiken ska vara genomförd innan Israel tar nästa stora steg tillbaka.

Det är en betydande skillnad eftersom frågan om vem som ska agera först länge har varit en av de svåraste delarna i förhandlingarna.

Så fungerar Trumps 15-punktsplan

Den nya färdplanen presenterades i slutet av juli och är tänkt att omsätta Trumps bredare Gaza-uppgörelse i praktiken.

Enligt den officiella färdplanen ska processen vara prestationsbaserad. Hamas militära kapacitet ska avvecklas och vapnen göras obrukbara under verifiering. Därefter ska Israel stegvis lämna områden och säkerhetsansvaret successivt tas över av andra aktörer.

Det finns alltså redan villkor som ska förhindra att Israel drar sig tillbaka utan att Hamas samtidigt uppfyller sina skyldigheter.

För Netanyahu räcker det ändå inte.

Hans linje innebär i praktiken att Hamas måste slutföra avväpningen innan Israel släpper sitt militära grepp om ytterligare delar av Gaza.

Det är därför mer korrekt att säga att Israel säger nej till Trumps nya 15-punktsfärdplan än att hela den amerikanska Gaza-planen har förkastats.

Samtalen mellan Israel och USA fortsätter.

Trump beskrev tidigare planen som ett genombrott

När Donald Trump presenterade överenskommelsen i slutet av juli beskrev han den som ett stort steg mot att avsluta konflikten.

Hamas fullständiga avväpning var redan då en central del.

Men redan från början fanns olika tolkningar av hur processen skulle genomföras.

Israel signalerade att landet inte tänkte lämna sina positioner innan Hamas faktiskt hade avväpnats. Hamas har samtidigt hävdat att Israel först måste börja fullfölja sina åtaganden om reträtt och stoppade attacker.

Problemet som nu blivit öppet fanns alltså i praktiken redan när uppgörelsen presenterades.

Parterna kan vara relativt överens om slutmålet men fortfarande stå långt ifrån varandra om vägen dit.

Det är också en viktig skillnad mot de tidigare förhoppningarna om att ett politiskt avtal i sig snabbt skulle kunna öppna för ett permanent slut på kriget.

Beskedet försvårar ett slut på kriget

Netanyahus besked betyder inte att Trumps plan är död.

Men det gör den betydligt svårare att genomföra.

Den amerikanska färdplanen bygger på att parterna accepterar ett system med verifierade och ömsesidiga steg. Om Israel kräver att Hamas ska genomföra hela sin viktigaste skyldighet innan den israeliska reträtten fortsätter förändras själva konstruktionen.

Det kan skapa ett klassiskt dödläge.

Israel vill inte lämna territorium innan Hamas har avväpnats.

Hamas vill inte ge upp sina vapen utan garantier för att Israel faktiskt lämnar Gaza och följer resten av uppgörelsen.

USA måste därmed hitta en lösning som båda sidor anser ger tillräckliga garantier.

Samtalen har inte brutit samman. Israel uppger fortfarande att förhandlingarna med Washington fortsätter och delar av det amerikanska upplägget kan fortfarande accepteras.

Men vägen framåt har blivit betydligt mer osäker.

Den bredare frågan om hur Gaza ska styras och återuppbyggas efter kriget är samtidigt fortfarande olöst. Internationella aktörer har kopplat återuppbyggnaden till både säkerhetsfrågan och Hamas framtida roll, något Hurbra tidigare beskrivit i artikeln om EU:s stöd till Gaza.

Djupare konflikt om Gazas framtid

Motsättningarna mellan Netanyahu och Trump stannar inte vid avväpningen.

Den amerikanska färdplanen talar också om möjligheten att på sikt skapa en trovärdig väg mot palestinskt självbestämmande och statsbildning.

Netanyahu har samtidigt gjort klart att någon palestinsk stat inte kommer att bildas så länge han är premiärminister.

Det visar att konflikten gäller betydligt mer än tidpunkten för en israelisk reträtt.

USA försöker få fram en modell som både avväpnar Hamas, förändrar styret i Gaza och skapar en politisk väg efter kriget.

Netanyahu har betydligt snävare krav: Hamas militära kapacitet ska först bort och Israels säkerhet ska garanteras innan några avgörande eftergifter görs.

Relationen till Donald Trump blir därför central när förhandlingarna går vidare.

Hamas säger att man står bakom färdplanen

Hamas hävdar att organisationen fortfarande står bakom den förhandlade färdplanen och anklagar Netanyahu för att försöka stoppa processen.

Det betyder däremot inte att Hamas utan förbehåll har accepterat Israels definition av fullständig avväpning.

Organisationen har tidigare talat om att vapen kan lämnas över eller placeras under kontroll av en framtida palestinsk administration, samtidigt som man kräver att Israel börjar uppfylla sina delar av överenskommelsen.

Även där finns alltså utrymme för helt olika tolkningar.

Det är just därför den nya israeliska positionen är så viktig.

Trumps plan skulle lösa problemet genom kontrollerade steg där ingen sida behöver lita på att motparten först genomför hela sin del.

Netanyahu vill nu ha en annan ordning.

Så länge den motsättningen inte löses finns det fortfarande inget självklart nästa steg från vapenvila och förhandlingar till ett permanent slut på kriget.