Ebba Busch är Kristdemokraternas självklara maktcentrum, men hon leder inte partiet ensam. Jakob Forssmed är förste vice partiordförande och en av KD:s tyngsta politiker, Liza-Maria Norlin styr mycket av organisationen och valarbetet, medan Camilla Brodin och Hans Eklind har centrala roller i riksdagen.

Därtill kommer sex kristdemokratiska ministrar, flera erfarna sakpolitiker och profiler som Alice Teodorescu Måwe, vars mediegenomslag är större än hennes nuvarande organisatoriska makt.

Den här guiden skiljer mellan att vara känd, att ha en hög titel och att faktiskt ha inflytande över Kristdemokraternas beslut och framtida riktning. Roller och uppdrag är kontrollerade den 4 augusti 2026.

Kristdemokraternas viktigaste politiker 2026

Politiker	Nuvarande roll	Varför personen är viktig
Ebba Busch	Partiledare, energi- och näringsminister samt vice statsminister	Leder partiet och företräder KD i regeringens viktigaste förhandlingar
Jakob Forssmed	Förste vice partiordförande och socialminister	Formell tvåa med lång erfarenhet av partiledning, ekonomi och socialpolitik
Liza-Maria Norlin	Partisekreterare	Leder partiorganisationen och det praktiska valarbetet
Camilla Brodin	Gruppledare i riksdagen	Samordnar riksdagsgruppen och det parlamentariska arbetet
Hans Eklind	Förste vice gruppledare och ekonomisk-politisk talesperson	Central i budgetarbetet och riksdagens löpande förhandlingar
Peter Kullgren	Landsbygdsminister	Tidigare partisekreterare med djupa kontakter i partiorganisationen
Andreas Carlson	Infrastruktur- och bostadsminister	Tidigare gruppledare och långvarig del av den centrala ledningen
Elisabet Lann	Sjukvårdsminister	Ansvarar för ett av Kristdemokraternas viktigaste profilområden
Erik Slottner	Civilminister	Erfaren politiker med ansvar för bland annat kommuner och statsförvaltning
Alice Teodorescu Måwe	Europaparlamentariker	Offentlig profil med potential att få en större nationell roll
Bengt Germundsson	Andre vice partiordförande	Ingår i partiets presidium och företräder den kommunala förankringen
Mikael Oscarsson	Försvars- och utrikespolitisk talesperson	Veteran med stor erfarenhet och sakpolitisk tyngd

De viktigaste politikerna i Kristdemokraterna

Ebba Busch

Ebba Busch är Kristdemokraternas partiledare, energi- och näringsminister samt vice statsminister. Hon har lett partiet sedan 2015 och är den person som tydligast har format dagens Kristdemokraterna.

Hennes makt kommer framför allt från partiledarrollen. Titeln vice statsminister ger hög status, men innebär inte att hon automatiskt ersätter statsministern eller leder hela regeringen när han är frånvarande. Det verkliga inflytandet ligger i att hon leder ett av regeringspartierna och representerar KD i de viktigaste politiska förhandlingarna.

Busch avgör tillsammans med partiets övriga ledning vilka frågor Kristdemokraterna ska prioritera, hur partiet ska förhålla sig till de andra regeringspartierna och vilken ton KD ska ha i valrörelsen. Hon har också ett stort inflytande över vilka personer som får framträdande positioner och vilka politiska konflikter partiet väljer att ta.

Som energi- och näringsminister ansvarar hon för frågor som energiförsörjning, elmarknad, kärnkraft, företagande och delar av näringspolitiken. Energifrågan har varit central under mandatperioden och gett henne en tung regeringsportfölj långt utanför Kristdemokraternas traditionella profilområden.

Busch började sin politiska karriär i Uppsala och var kommunalråd med ansvar för äldrefrågor innan hon blev partiledare. Under hennes ledning har KD fått ett mer personcentrerat och konfrontativt uttryck. Partiet har breddat sin profil från vård, äldre, familj och värderingsfrågor till bland annat energi, kriminalpolitik och ekonomiska frågor.

Det har samtidigt gjort Kristdemokraterna starkt beroende av sin partiledare. Busch är betydligt mer känd än de flesta andra kristdemokrater och står för en stor del av partiets offentliga identitet. När KD går bra får hon ofta en stor del av äran. När opinionssiffrorna faller riktas motsvarande press mot henne.

Inför valet 2026 försöker Busch både försvara regeringens arbete och markera att Kristdemokraterna har en egen linje. Det är en svår balans. Partiet behöver kunna visa resultat från regeringen utan att försvinna bakom Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Någon offentlig eller etablerad process för att ersätta Busch pågår inte. Hennes ställning kommer däremot att påverkas av valresultatet, särskilt om KD får svårt att klara riksdagsspärren eller förlorar möjligheten att sitta kvar i regeringen.

Maktställning: mycket hög formell makt, mycket hög faktisk makt och mycket hög offentlig synlighet.

Jakob Forssmed

Jakob Forssmed är socialminister och förste vice partiordförande. Den kombinationen gör honom till Kristdemokraternas formella nummer två och en av partiets mest erfarna politiker.

Som socialminister ansvarar han bland annat för folkhälsa, tandvård, psykiatri, idrott, civilsamhälle och trossamfund. Flera av områdena ligger nära Kristdemokraternas traditionella frågor om gemenskap, socialt ansvar och organisationer utanför staten.

Forssmed har en betydligt längre politisk bakgrund än hans nuvarande ministerpost visar. Han har varit ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet, arbetat nära tidigare partiledningar, varit statssekreterare och haft tunga roller i riksdagen.

Under en period var han partiets ekonomisk-politiska talesperson och vice gruppledare. Därmed har han erfarenhet av både budgetfrågor, partiledning, regeringsarbete och det parlamentariska hantverket.

Han kandiderade mot Ebba Busch i partiledarvalet 2015. Busch vann tydligt, men kandidaturen visade att Forssmed redan då betraktades som kapabel att leda partiet. Sedan dess har han haft en lojal men självständig position i ledningen.

Forssmed är inte lika dominant i medierna som Busch. Hans politiska stil är mer resonerande och mindre konfrontativ. Det kan göra honom mindre synlig i den dagliga debatten, men det minskar inte hans interna tyngd.

Som förste vice partiordförande är han det naturligaste formella namnet i en diskussion om vem som någon gång skulle kunna efterträda Busch. Det innebär inte att han är utsedd till efterträdare eller att ett ledarskifte är nära. Partiledare väljs av partiet, och flera andra namn kan bli aktuella om frågan någon gång öppnas.

Hans betydelse inför valet 2026 ligger framför allt i att han kan ge KD trovärdighet i sociala frågor och välfärdsfrågor utan att allt kretsar kring partiledaren. Om regeringen sitter kvar kan han fortsätta som en tung minister. Vid ett regeringsskifte skulle han sannolikt återvända till en central roll i riksdagen.

Maktställning: mycket hög formell ställning, hög faktisk makt och hög sakpolitisk auktoritet.

Liza-Maria Norlin

Liza-Maria Norlin är Kristdemokraternas partisekreterare. Hon är mindre känd än partiets ministrar, men har en av de viktigaste rollerna inför valet 2026.

Partisekreteraren leder den nationella partiorganisationen och har ett stort ansvar för att ledningens strategi faktiskt genomförs. Det omfattar kontakterna med partidistrikt och lokalföreningar, kampanjorganisationen, kandidaterna, medlemsarbetet och stora delar av den praktiska valplaneringen.

Norlin arbetar alltså inte främst med ett enskilt politiskt sakområde. Hennes uppgift är att få hela partiet att fungera.

Hon har lång erfarenhet inom Kristdemokraterna och har bland annat varit kommunpolitiker och gruppledare i Sundsvall. Hon satt också en kortare period i riksdagen och har en yrkesbakgrund som lärare.

Inför valet har Norlin placerats som nummer två på Kristdemokraternas nationella rikslista, direkt efter Ebba Busch och före samtliga övriga ministrar och ledande riksdagspolitiker. Placeringen är inte ett fullständigt mått på makt, men den är en tydlig signal om partiledningens förtroende för henne.

Norlin har inte samma självständiga offentliga plattform som Busch, Forssmed eller Alice Teodorescu Måwe. Hennes inflytande är framför allt organisatoriskt och operativt. Under en valrörelse kan det vara minst lika betydelsefullt som att synas ofta i tv-debatter.

Relationen till Busch ska framför allt förstås genom rollen. En partisekreterare måste kunna arbeta nära partiledaren och omsätta hennes politiska prioriteringar i kampanj och organisation. Norlin är därmed en del av den centrala ledningsmiljön även om hon inte tillhör partiets mest kända ansikten.

Om hon väljs in i riksdagen efter valet kan hon få en ännu bredare nationell position. Partisekreteraruppdraget och ett riksdagsmandat är dock två separata roller och behöver inte automatiskt kombineras under hela mandatperioden.

Maktställning: hög formell makt, mycket hög operativ betydelse och medelhög offentlig synlighet.

Camilla Brodin

Camilla Brodin leder Kristdemokraternas riksdagsgrupp. Hon har varit riksdagsledamot sedan 2018 och övertog gruppledarrollen när Andreas Carlson gick in i regeringen 2022.

Gruppledaren ansvarar för att riksdagsledamöterna arbetar samlat och följer partiets linje. Rollen omfattar prioriteringar, förhandlingar, omröstningar och samordning mellan riksdagsgruppen, partiledningen och de kristdemokratiska ministrarna.

Brodin leder däremot inte ministrarna i deras departementsarbete. Hon ansvarar för partiets parlamentariska arbete, medan statsråden ingår i regeringen och arbetar under statsministern.

Det gör gruppledarrollen mindre synlig men politiskt viktig. En minister kan dominera nyhetsrapporteringen inom sitt område, medan gruppledaren påverkar hur hela partiets riksdagsarbete fungerar vecka efter vecka.

Brodin har bland annat arbetat med närings- och energifrågor och sitter i partistyrelsen. Hon återkommer inte lika ofta som Busch och Forssmed i nationella intervjuer, men befinner sig närmare det praktiska riksdagsarbetets centrum än flera mer kända profiler.

Efter valet kan hennes roll förändras beroende på om Kristdemokraterna fortsätter i regeringen. Vid ett regeringsskifte återvänder sannolikt flera nuvarande ministrar till riksdagen, vilket kan påverka både gruppledningens sammansättning och den interna maktbalansen.

Maktställning: hög parlamentarisk makt, hög intern betydelse och medelhög offentlig synlighet.

Hans Eklind

Hans Eklind är Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och förste vice gruppledare i riksdagen. Han är en av de politiker som har större faktisk betydelse än hans allmänna kändisskap antyder.

Som ekonomisk-politisk talesperson företräder han KD i frågor om statsbudgeten, skatter, tillväxt och offentliga finanser. Det är ett av partiets mest centrala uppdrag eftersom nästan alla större politiska reformer måste finansieras och förhandlas inom budgeten.

Rollen som förste vice gruppledare placerar honom samtidigt nära Camilla Brodin i den parlamentariska ledningen. Han deltar i samordningen av riksdagsgruppen och kan få ett större ansvar när gruppledaren är frånvarande eller när ekonomiska förhandlingar kräver särskild tyngd.

Eklind har tidigare lett Kristdemokratiska ungdomsförbundet och har även en bakgrund som präst och församlingsledare. Det ger honom en tydlig koppling till både partiets organisatoriska historia och dess kristna idéarv.

Han har försvarat partiledningens rätt att markera en egen kristdemokratisk linje även när KD ingår i ett nära regeringssamarbete. Det gör honom till en viktig person i arbetet med att kombinera regeringslojalitet med ett självständigt partibudskap.

Eklind är ingen självklar partiledarkandidat i dagsläget, men han har en position som kan växa. Ekonomisk politik och gruppledning ger erfarenheter som ofta väger tungt när framtida partiledningar formas.

Maktställning: hög faktisk betydelse i riksdagen och budgetarbetet, men mer begränsad offentlig synlighet.

Peter Kullgren

Peter Kullgren är landsbygdsminister med ansvar för bland annat livsmedelspolitik, landsbygdsfrågor och de gröna näringarna. Han är samtidigt en av de ministrar vars interna betydelse inte kan förstås enbart genom den nuvarande portföljen.

Kullgren var Kristdemokraternas partisekreterare mellan 2018 och 2022. Under den perioden arbetade han nära partidistrikten, kandidaterna, valorganisationen och den nationella ledningen.

En tidigare partisekreterare bygger normalt upp ett stort kontaktnät i hela organisationen. Kullgren känner därför partiet på ett sätt som många renodlade sakpolitiker inte gör.

Före den nationella karriären var han kommunalråd och gruppledare i Karlstad. Den kommunala bakgrunden passar väl med hans nuvarande ansvar för landsbygd och regionala frågor.

Kullgren är placerad högt på partiets rikslista inför valet 2026. Det tyder på att partiledningen ser honom som en fortsatt central nationell företrädare, oavsett om KD behåller regeringsmakten.

Hans medieprofil är mer lågmäld än Buschs och Forssmeds. Intern erfarenhet, organisatoriska kontakter och regeringsansvar ger honom ändå en stark position.

Maktställning: hög regeringsmakt, starka interna nätverk och medelhög offentlig synlighet.

Andreas Carlson

Andreas Carlson är infrastruktur- och bostadsminister. Han ansvarar bland annat för vägar, järnvägar, transporter, bostadspolitik och samhällsplanering.

Carlson har en lång bakgrund i Kristdemokraternas absoluta toppskikt. Han satt i riksdagen från 2010 fram till regeringsskiftet 2022 och var partiets gruppledare under sju år.

Som gruppledare arbetade han nära Ebba Busch och hade en central position i förhandlingar, riksdagsstrategi och partiets utveckling. Han var också rättspolitisk talesperson och byggde upp en tydlig profil i frågor om brott och straff.

När han blev minister lämnade han den direkta ledningen av riksdagsgruppen, men erfarenheten och kontaktnäten försvann inte. Han har fortfarande ett institutionellt minne och en förankring i partiledningen som flera nyare nationella företrädare saknar.

Carlson är därför mer än en fackminister för transporter och bostäder. Han har deltagit i centrala beslut under en stor del av Buschs tid som partiledare och hör till de personer som kan förstå både regeringsarbetet och riksdagsgruppens behov.

Efter valet kan han fortsätta som minister, återvända till riksdagen eller få en annan ledande roll. Någon offentlig plan för ett sådant skifte finns inte, men hans erfarenhet gör att han sannolikt förblir relevant även om regeringsställningen förändras.

Maktställning: hög regeringsmakt, stor ledningserfarenhet och medelhög till hög intern betydelse.

Andra kristdemokratiska politiker att känna till

Elisabet Lann

Elisabet Lann är sjukvårdsminister sedan september 2025. Hon efterträdde Acko Ankarberg Johansson och ansvarar därmed för ett av Kristdemokraternas allra viktigaste politikområden.

Sjukvården har länge varit central för KD. Partiet har bland annat drivit frågor om vårdköer, statlig styrning, tillgänglighet och ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna. Lann har därför en ministerpost som är viktigare för partiets egen identitet än flera formellt lika höga regeringsuppdrag.

Hon har tidigare varit kommunalråd i Göteborg och arbetat med bland annat äldrefrågor, vård och omsorg. Hon har också erfarenhet från partiets centrala organisation.

Lann är fortfarande relativt ny som nationellt statsråd och har inte samma etablerade interna maktbas som Forssmed, Kullgren eller Carlson. Hennes höga placering på rikslistan visar däremot att partiet räknar med henne som en viktig profil även efter valet.

Ett starkt genomslag i sjukvårdsfrågan kan göra henne till ett av KD:s tydligaste framtidsnamn. Ett svagt resultat eller begränsade regeringsframgångar kan i stället göra det svårt att bygga samma position.

Maktställning: viktig ministerpost, växande nationell betydelse och ännu inte fullt etablerad intern makt.

Erik Slottner

Erik Slottner är civilminister. Hans ansvarsområden omfattar bland annat kommuner och regioner, statlig förvaltning, offentlig upphandling, digitalisering och konsumentfrågor.

Slottner har tidigare varit gruppledare och borgarråd i Stockholms stad samt ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet. Han har därmed lång politisk erfarenhet, även om han inte har samma centrala position i den nuvarande partiorganisationen som Norlin eller riksdagsgruppens ledning.

Civilministerposten ger stort ansvar för hur staten fungerar, men skapar inte alltid samma offentliga synlighet som energi, sjukvård eller socialpolitik. Slottner har därför betydande formell makt inom sina områden utan att vara ett av partiets dominerande ansikten.

Hans höga placering på rikslistan visar att han fortsatt har partiledningens förtroende.

Maktställning: hög formell regeringsmakt inom sina områden och medelhög intern betydelse.

Alice Teodorescu Måwe

Alice Teodorescu Måwe är Kristdemokraternas ledamot i Europaparlamentet. Hon arbetar bland annat med migration, energi, klimat, säkerhet, utrikespolitik och försvarsfrågor.

Hon hade redan före inträdet i partipolitiken en stark offentlig profil som jurist, politisk redaktör och opinionsbildare. När KD utsåg henne till toppnamn inför EU-valet 2024 fick partiet en kandidat som var betydligt mer känd än många långvariga medlemmar.

Teodorescu Måwe har därför stor förmåga att påverka den offentliga debatten. Hon kan nå väljare och sätta politiska frågor på dagordningen även när hon inte har en central post i den svenska partiorganisationen.

Inför riksdagsvalet 2026 står hon på Kristdemokraternas nationella lista. Om hon väljs och tar plats i Sveriges riksdag lämnar hon Europaparlamentet. Ett sådant steg kan ge henne en mer direkt roll i svensk inrikespolitik.

Hon är ett möjligt framtidsnamn, men hennes situation skiljer sig från Forssmeds, Norlins och Carlsons. De har under lång tid byggt organisatoriskt och parlamentariskt inflytande inom partiet. Teodorescu Måwes styrka ligger framför allt i mediegenomslag, idédebatt och en självständig offentlig plattform.

Maktställning: hög offentlig påverkan, medelhög formell makt och mer begränsad dokumenterad organisationsmakt.

Bengt Germundsson

Bengt Germundsson är andre vice partiordförande och ingår i Kristdemokraternas presidium tillsammans med Ebba Busch och Jakob Forssmed.

Han är samtidigt kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Markaryd, där han under lång tid har varit en stark lokal politiker.

Germundsson syns sällan i de stora nationella tv-debatterna och ansvarar inte för något departement. Hans formella placering i presidiet gör honom ändå relevant i en guide om vem som faktiskt har makt i partiet.

Han bidrar framför allt med kommunal erfarenhet och förankring utanför riksdagen och Regeringskansliet. I ett parti med många lokala företrädare och en stark kommunpolitisk tradition kan den rollen vara viktigare än den ser ut utifrån.

Germundsson ska inte beskrivas som en lika operativ nationell ledare som Busch, Norlin eller Brodin. Han tillhör däremot den formella partitoppen och kan representera kommunernas och de lokala organisationernas perspektiv när den nationella linjen formas.

Maktställning: hög formell partiställning, medelhög nationell påverkan och låg offentlig synlighet.

Mikael Oscarsson

Mikael Oscarsson har suttit i riksdagen sedan 1998 och är en av Kristdemokraternas mest erfarna riksdagspolitiker.

Han är partiets försvars- och utrikespolitiska talesperson och arbetar bland annat i försvarsutskottet. Han har även uppdrag kopplade till krisberedskap, säkerhet och internationellt försvarssamarbete.

Oscarssons inflytande är främst sakpolitiskt. Han leder inte partiorganisationen och hör inte till den operativa gruppledningen, men hans långa erfarenhet ger honom en särskild auktoritet i försvars- och utrikesfrågor.

Han representerar även en mer traditionell del av Kristdemokraternas idé- och värderingsprofil. Under perioder då säkerhetsläget, Nato och det svenska försvaret dominerar debatten får han större offentlig betydelse.

Oscarsson är inte något uppenbart partiledarnamn, men är en central kunskaps- och kontinuitetsbärare inom sitt område.

Maktställning: stor sakpolitisk erfarenhet, medelhög formell makt och tydlig betydelse inom försvar och utrikespolitik.

Vem ansvarar för vad i Kristdemokraterna?

Det är viktigt att skilja mellan vem som ansvarar för ett område i regeringen och vem som företräder partiet i riksdagen. En minister arbetar som en del av regeringen. En talesperson formulerar och driver Kristdemokraternas linje i riksdagen.

Politiskt område	Ansvarig person	Roll
Övergripande partiledning	Ebba Busch	Partiledare
Organisation och valarbete	Liza-Maria Norlin	Partisekreterare
Riksdagsgruppens arbete	Camilla Brodin	Gruppledare
Ekonomi och budget	Hans Eklind	Ekonomisk-politisk talesperson
Socialpolitik och folkhälsa	Jakob Forssmed	Socialminister
Sjukvård	Elisabet Lann	Sjukvårdsminister
Energi och näringspolitik	Ebba Busch	Energi- och näringsminister
Landsbygd och livsmedel	Peter Kullgren	Landsbygdsminister
Infrastruktur och bostäder	Andreas Carlson	Infrastruktur- och bostadsminister
Kommuner och statsförvaltning	Erik Slottner	Civilminister
Försvar och utrikespolitik	Mikael Oscarsson	Talesperson
EU-politik	Alice Teodorescu Måwe	Europaparlamentariker

Så är makten fördelad i Kristdemokraterna

Partiledaren bestämmer den övergripande riktningen

Ebba Busch är den enda personen som kombinerar kontroll över partiets strategi, regeringsförhandlingar och offentliga profil. Hon är därför överlägset mäktigast.

Viktiga beslut fattas formellt i flera olika organ, men en partiledare med stark ställning har stort inflytande över vilka alternativ som över huvud taget hamnar på bordet.

Presidiet är partiets formella topp

Presidiet består av partiledaren och de två vice partiordförandena. Jakob Forssmed är förste vice och Bengt Germundsson andre vice.

Forssmed har den klart tyngsta nationella rollen av de två. Germundsson bidrar framför allt med kommunal förankring och formell kontinuitet.

Partisekreteraren styr organisationen

Liza-Maria Norlin har inte ansvar för någon särskild politisk fråga. Hennes makt ligger i att leda partiapparaten.

Under ett valår handlar det bland annat om kampanjorganisation, kandidater, lokalföreningar, partidistrikt, medlemsarbete och genomförandet av den nationella strategin. Den typen av makt syns sällan i tv-debatter men kan avgöra hur väl partiet fungerar.

Gruppledningen styr riksdagsarbetet

Camilla Brodin leder riksdagsgruppen och Hans Eklind är förste vice gruppledare.

De samordnar ledamöterna, hanterar förhandlingar och ser till att partiets linje håller ihop i utskotten och vid omröstningar. Arbetet sker ofta utan stor offentlig uppmärksamhet men är centralt för att KD ska kunna omsätta sin politik i praktiken.

Ministrarna har regeringsmakt

Kristdemokraterna har sex statsråd:

• Ebba Busch
• Jakob Forssmed
• Peter Kullgren
• Andreas Carlson
• Erik Slottner
• Elisabet Lann

Alla har betydande formell makt inom sina departementsområden. Deras interna ställning i partiet varierar däremot.

Busch och Forssmed ingår i presidiet. Kullgren har tidigare varit partisekreterare och Carlson tidigare gruppledare. Slottner har en lång politisk karriär men en mer avgränsad central partiroll. Lann har en viktig portfölj men är nyare på den nationella nivån.

Offentlig synlighet är en egen sorts makt

Alice Teodorescu Måwe har större mediegenomslag än flera personer som står högre i den formella partihierarkin.

Det ger henne möjlighet att påverka vilka frågor som förknippas med KD och hur partiet uppfattas. Det innebär däremot inte att hon styr organisationen, riksdagsgruppen eller ministrarnas arbete.

Vilka kristdemokrater kan få större roller efter valet 2026?

Valet kan förändra hela Kristdemokraternas maktkarta.

Om den nuvarande regeringen sitter kvar kan flera ministrar fortsätta på sina poster, men departementsindelningen och de enskilda portföljerna kan ändras.

Vid ett regeringsskifte lämnar de kristdemokratiska statsråden regeringen. Flera av dem kan då återvända till riksdagen och konkurrera om ledande roller i gruppen, utskotten och partiledningen.

Jakob Forssmed är det tydligaste formella efterträdarnamnet om partiledarfrågan någon gång skulle bli aktuell. Han är förste vice partiordförande, har varit kandidat tidigare och har erfarenhet från nästan alla delar av partiet. Det finns dock ingen utsedd efterträdare och ingen verifierad pågående ledarstrid.

Liza-Maria Norlin kan få större parlamentarisk betydelse om hon väljs in i riksdagen. Hennes höga listplacering och centrala roll i valorganisationen ger henne ett starkt utgångsläge.

Elisabet Lann kan etablera sig som en av partiets främsta profiler om hon lyckas göra sjukvårdsfrågan till ett tydligt kristdemokratiskt område i valrörelsen.

Alice Teodorescu Måwe kan gå från Europaparlamentet till riksdagen. Det skulle ge henne en mer direkt roll i svensk inrikespolitik och kunna öka hennes betydelse snabbt.

Även Hans Eklind har en position som kan växa. Kombinationen av ekonomi, budget och vice gruppledning ger honom erfarenhet som ofta blir viktig när ett parti formerar sig efter ett val.

Ett svagt valresultat kan samtidigt förändra förutsättningarna för hela ledningen. Kristdemokraterna är starkt förknippat med Ebba Busch, vilket gör att framgångar och motgångar sannolikt kommer att påverka hennes ställning mer än någon annans.

Kort om Kristdemokraternas politiska position

Kristdemokraterna är ett borgerligt parti som under mandatperioden 2022–2026 ingår i regeringen tillsammans med Moderaterna och Liberalerna. Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna.

Partiets traditionella profilområden är sjukvård, äldreomsorg, familjepolitik, civilsamhälle och värderingsfrågor. Under Ebba Busch har KD samtidigt lagt större vikt vid energi, kriminalpolitik, ekonomi och ett tydligare konservativt budskap.

Den här breddningen förklarar varför partiets mest synliga personer finns inom så olika områden. Busch ansvarar för energi och näringspolitik, Forssmed för sociala frågor, Lann för sjukvården och Kullgren för landsbygden.

En fullständig genomgång av sakpolitiken finns i Hurbra:s guide till Kristdemokraterna i valet 2026. Den som vill jämföra KD med övriga partier kan även gå vidare till Hurbra:s stora guide till valet 2026.

Kristdemokraternas egen sammanställning över partiets aktuella företrädare visar den formella ledningen, riksdagsgruppen, ministrarna och EU-representationen. Den säger däremot mindre om skillnaden mellan formell titel, mediegenomslag och faktisk intern makt.

Vanliga frågor om Kristdemokraternas politiker

Vem leder Kristdemokraterna?

Ebba Busch är partiledare för Kristdemokraterna. Hon har haft posten sedan 2015 och är även energi- och näringsminister samt vice statsminister.

Vem är Kristdemokraternas partisekreterare?

Liza-Maria Norlin är partisekreterare. Hon ansvarar för partiorganisationen, valarbetet och den praktiska samordningen mellan den nationella ledningen och organisationen runt om i landet.

Vilka är Kristdemokraternas viktigaste politiker?

De mest centrala är Ebba Busch, Jakob Forssmed, Liza-Maria Norlin, Camilla Brodin och Hans Eklind. Peter Kullgren och Andreas Carlson har också stor betydelse genom sina ministerposter och tidigare roller i partiledningen.

Vilka kristdemokrater är ministrar?

Kristdemokraterna har sex statsråd: Ebba Busch, Jakob Forssmed, Peter Kullgren, Andreas Carlson, Erik Slottner och Elisabet Lann.

Vem leder Kristdemokraterna i riksdagen?

Camilla Brodin är gruppledare för Kristdemokraternas riksdagsgrupp. Hans Eklind är förste vice gruppledare.

Vem ansvarar för Kristdemokraternas ekonomiska politik?

Hans Eklind är partiets ekonomisk-politiska talesperson. Han företräder KD i frågor om bland annat budget, skatter och offentliga finanser.

Vem ansvarar för sjukvårdspolitiken?

Elisabet Lann är sjukvårdsminister och ansvarar för sjukvårdsfrågorna i regeringen. Kristdemokraternas riksdagsledamöter och talespersoner arbetar samtidigt med partiets linje i riksdagen.

Vem är Kristdemokraternas EU-politiker?

Alice Teodorescu Måwe representerar Kristdemokraterna i Europaparlamentet. Hon kandiderar även till Sveriges riksdag inför valet 2026.

Vem kan bli nästa partiledare för Kristdemokraterna?

Ingen efterträdare är utsedd och det pågår ingen bekräftad process för att byta partiledare. Jakob Forssmed är det tydligaste formella namnet eftersom han är förste vice partiordförande och tidigare har kandiderat till posten.

Var hittar jag fler guider om svenska politiker?

Hurbra samlar personcentrerade genomgångar på sidan om svenska politiker och partier.