Gustav Kasselstrand leder Alternativ för Sverige och är fortfarande partiets klart dominerande politiker. Runt honom finns en mindre krets med bland andra vice partiledaren Mikael Jansson, partisekreteraren Per Sefastsson och den tidigare riksdagsledamoten Roger Richthoff. Formellt leds AfS av en större partistyrelse, men utåt är partiet starkt förknippat med Kasselstrand.

Alternativ för Sverige, förkortat AfS, bildades 2018 av personer med bakgrund i Sverigedemokraterna och den tidigare ledningen för Sverigedemokratisk ungdom. Partiet har sedan dess deltagit i flera val utan att vinna mandat i riksdagen, regionerna eller kommunerna.

Alternativ för Sveriges viktigaste politiker

Person	Nuvarande roll	Varför personen är viktig
Gustav Kasselstrand	Partiledare	Grundare, förstanamn och partiets tydligaste offentliga företrädare
Mikael Jansson	Vice partiledare	Tidigare SD-ledare och riksdagsledamot
Per Sefastsson	Partisekreterare	Medgrundare med stor organisatorisk betydelse
Roger Richthoff	Styrelseledamot	Tidigare SD-riksdagsledamot med försvarspolitisk profil
Anders Bergström	Styrelseledamot	Tredjenamn och ledare för partiets Stockholmsorganisation
Claes Lindh	Styrelseledamot	Högt placerad kandidat och lokal organisatör

Kandidatplaceringarna visar inte hela maktordningen. Per Sefastsson står exempelvis längre ned på riksdagslistan än flera andra styrelseledamöter, men har som partisekreterare och medgrundare större betydelse för den löpande organisationen.

Gustav Kasselstrand är Alternativ för Sveriges partiledare

Gustav Kasselstrand har lett Alternativ för Sverige sedan partiet bildades 2018. Han är även förstanamn på partiets riksdagslista inför valet 2026 och den person som syns klart mest i partiets kampanjer, intervjuer, filmer och offentliga möten.

Kasselstrand har studerat nationalekonomi vid Göteborgs universitet och har även en MBA från Aalto-universitetet i Finland. Han är bosatt i Esbo och driver den personliga videokanalen ”Sunt förnuft med Gustav”, som fungerar som en av partiets viktigaste kanaler till sympatisörer.

Hans politiska bakgrund finns i Sverigedemokratisk ungdom, SDU. Kasselstrand valdes till förbundsordförande 2011 och blev under de följande åren en tydlig motpol till Sverigedemokraternas dåvarande partiledning.

Konflikten handlade både om kontrollen över ungdomsförbundet och om partiets politiska inriktning. SD-ledningen försökte under denna period göra partiet bredare och mer accepterat som samarbetspartner, medan delar av SDU drev en hårdare nationalistisk linje och agerade mer självständigt.

Kasselstrand blev av med sin tjänst på Sverigedemokraternas riksdagskansli 2012. År 2015 uteslöts han ur partiet tillsammans med bland andra William Hahne. Sverigedemokraternas partistyrelse hänvisade bland annat till kontakter med extrema miljöer. Kasselstrand och hans anhängare avvisade beskrivningen och ansåg att uteslutningarna främst handlade om en intern maktkamp.

Tre år senare var Kasselstrand med och bildade Alternativ för Sverige.

Partiets kampanj är byggd kring Kasselstrand

Inför valet 2026 är Kasselstrand inte bara partiets formella ledare. Han är också kampanjens främsta budbärare.

AfS har presenterat en omfattande turné med torgmöten runt om i Sverige. Kampanjen marknadsförs i stor utsträckning som Kasselstrands resa genom landet, även när andra kandidater och lokala företrädare deltar.

Samma mönster syns i partiets digitala kommunikation. Kasselstrands tal, filmer och kommentarer får betydligt större utrymme än material från övriga styrelseledamöter. Det gör att många väljare sannolikt känner till partiledaren utan att kunna nämna någon annan AfS-politiker.

Det finns en formell partistyrelse och flera regionala organisatörer, men partiets varumärke, politiska berättelse och nationella kampanj är i hög grad knutna till Kasselstrand.

Mikael Jansson har längst erfarenhet av partiledning

Mikael Jansson är vice partiledare och står på andra plats på AfS riksdagslista inför valet 2026. Han är den person i dagens ledning som har den längsta erfarenheten från svensk rikspolitik.

Jansson var partiledare för Sverigedemokraterna mellan 1995 och 2005. Han tog över ett litet och politiskt isolerat parti som fortfarande befann sig långt från riksdagen. Under hans tid som ledare försökte SD gradvis bygga en mer sammanhållen nationell organisation.

År 2005 förlorade Jansson partiledarvalet mot Jimmie Åkesson.

Han blev senare riksdagsledamot när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och satt kvar till 2018. Under hela riksdagstiden var han ordinarie ledamot i försvarsutskottet.

Jansson lämnade Sverigedemokraterna våren 2018 och anslöt sig till det nybildade Alternativ för Sverige. Övergången gav AfS en företrädare som både hade lett SD och arbetat under två mandatperioder i riksdagen.

Hans roll är viktig av tre skäl:

• Han förbinder dagens AfS med en äldre period i Sverigedemokraternas historia.
• Han har större erfarenhet av partiledning och riksdagsarbete än någon annan i AfS.
• Han har en självständig försvars- och säkerhetspolitisk profil.

Jansson framträder regelbundet vid partiets möten, särskilt i Göteborg och Västsverige. Han är ändå inte en offentlig motvikt till Kasselstrand. Partiets kommunikation och kampanjer är tydligt mer koncentrerade kring partiledaren.

Per Sefastsson håller ihop organisationen

Per Sefastsson är partisekreterare, medgrundare och en av de personer som har störst praktisk betydelse i Alternativ för Sverige.

Han syns betydligt mindre än Kasselstrand och Jansson i nationella medier. Det gör det lätt att underskatta hans ställning. Partisekreteraren arbetar nära partiets organisation och har kontakt med de distrikt, lokala kretsar och föreningar som ska omsätta den nationella strategin i faktisk verksamhet.

Sefastsson har en civilingenjörsexamen och en kandidatexamen i nationalekonomi. Han har bland annat arbetat som systemutvecklare och inom samhällsbyggnad.

Han var med vid partiets bildande och har tillhört ledningen sedan starten. Rollen som partisekreterare gör honom till en del av den lilla operativa kärnan runt Kasselstrand.

Sefastsson stod längre ned på den riksdagslista som AfS publicerade våren 2026. Det betyder inte att han har mindre makt än kandidaterna ovanför honom. Kandidatlistan speglar även vilka personer partiet vill lyfta fram för väljare, medan partisekreterarens betydelse framför allt finns i det interna arbetet.

Vid den stora styrelsekonflikten 2023 riktade flera avhoppare kritik mot både Kasselstrand och Sefastsson. Kritiken handlade bland annat om ledarskap, ekonomi och hur besluten fattades. Kasselstrand bestred beskrivningen och framhöll att centrala ekonomiska beslut hade behandlats av partistyrelsen.

Konflikten visade samtidigt hur liten den mest aktiva ledningskretsen var. Sefastsson framstår fortfarande som partiets viktigaste organisatör vid sidan av Kasselstrand.

Det finns inte tillräckligt säkra offentliga uppgifter för att beskriva honom som tidigare medlem i Sverigedemokraterna. Hans betydelse för AfS bygger i första hand på rollen som medgrundare och partisekreterare.

Roger Richthoff gick direkt från SD till AfS

Roger Richthoff är styrelseledamot och en av AfS mest välkända kandidater. Han satt i riksdagen för Sverigedemokraterna mellan 2014 och 2022 och arbetade framför allt med försvarsfrågor.

Richthoff har militär bakgrund och har även varit ledamot i Strängnäs kommunfullmäktige. I riksdagen satt han i försvarsutskottet.

Våren 2022 inledde Sverigedemokraterna ett uteslutningsärende mot honom efter att han hade delat en film i sociala medier som beskrevs som desinformation. Richthoff valde därefter själv att lämna partiet innan uteslutningsärendet var avslutat.

Han blev alltså inte formellt utesluten ur SD.

Kort därefter anslöt han sig till Alternativ för Sverige. Övergången visade att AfS även efter grundandet kunde locka till sig personer med aktuell erfarenhet från Sverigedemokraternas riksdagsgrupp.

Richthoff är en återkommande talare vid partiets evenemang och har en tydlig profil inom försvars- och säkerhetspolitik. Han är däremot inte en del av den innersta operativa ledningen på samma sätt som Kasselstrand och Sefastsson.

Andra AfS-profiler att känna till

Anders Bergström leder organisationen i Stockholm

Anders Bergström är styrelseledamot, ordförande för AfS Stockholmsdistrikt och tredjenamn på riksdagslistan inför valet 2026.

Han har arbetat som polis i mer än 30 år och har även varit företagare. Som ledare för Stockholmsdistriktet har han ett konkret regionalt ansvar i partiets största organisatoriska och mediala område.

Stockholmsdistriktet blev AfS första formellt bildade distrikt när organisationerna i Stockholms stad och län slogs samman. Bergströms roll ger honom därför en mer självständig organisatorisk position än en vanlig plats i partistyrelsen.

Han stod även högt på partiets lista i Europaparlamentsvalet 2024 och har återkommande deltagit i offentliga möten.

Någon tidigare partitillhörighet har inte kunnat beläggas tillräckligt säkert. Han bör därför beskrivas utifrån sin nuvarande roll i AfS, inte som tidigare företrädare för något annat parti.

Claes Lindh bygger partiet lokalt

Claes Lindh är styrelseledamot och fjärdenamn på riksdagslistan. Han ansvarar för verksamhet i Skaraborg och Örebro län.

Lindh har en bred yrkesbakgrund och har bland annat arbetat som polis, officer, universitetslärare och inom kriminalvård och socialtjänst.

Hans främsta betydelse ligger i det lokala organisationsarbetet. AfS fick sitt starkaste kommunala resultat 2022 i Gullspång, där partiet nådde omkring 1,2 procent. Resultatet räckte inte till något mandat, men var tillräckligt för att ge Lindh en tydligare position i partiet.

Han har även skrivit och framträtt i försvarspolitiska frågor tillsammans med Kasselstrand.

Vilka andra personer ingår i AfS ledning?

Partistyrelsen innehåller fler personer än de som presenteras utförligt här. Bland de ordinarie ledamöterna finns även Mikael Simm, Sven Valerio och Mattias From. Simon O. Pettersson och Christopher Bergman är ersättare.

Mikael Simm har varit med sedan partiets bildande och har därmed en historiskt viktig roll. Han har däremot inte samma nationella synlighet eller tydliga kandidatposition som de profiler som presenteras ovan.

Att en person sitter i partistyrelsen betyder inte automatiskt att personen är en nationellt känd politiker. I ett mindre parti kan en styrelseledamot vara viktig för administration, ekonomi eller lokal organisation utan att regelbundet företräda partiet i medier.

Den här guiden avgränsar sig därför till personer som har en central formell roll, hög kandidatplacering, tidigare politisk tyngd eller ett tydligt självständigt organisationsansvar.

Så leds Alternativ för Sverige

Alternativ för Sveriges högsta beslutande organ är rikskongressen. Där väljs bland annat partiledare, vice partiledare och partistyrelse.

Mellan kongresserna är partistyrelsen det högsta verkställande organet. Den ansvarar för den politiska och organisatoriska ledningen, kan besluta om kandidatlistor och har betydande inflytande över lokala delar av organisationen.

Partiet har både distrikt och kretsar. Ett distrikt är en mer utvecklad regional organisation med egen ledning, medan en krets kan vara mer direkt underställd den nationella partistyrelsen. Styrelsen kan utse ansvariga för kretsar som ännu inte har utvecklats till medlemsvalda distrikt.

Formellt finns alltså flera maktcentrum:

• rikskongressen
• partistyrelsen
• partiledaren och vice partiledaren
• partisekreteraren
• distriktsledningarna

I praktiken är den offentliga makten betydligt mer koncentrerad. Kasselstrand dominerar den nationella kommunikationen. Sefastsson har stor betydelse för organisationen, medan Jansson, Richthoff, Bergström och Lindh har mer avgränsade politiska eller regionala roller.

AfS är därför inte ett rent enmansparti, men partiet är starkare knutet till sin ledare än de flesta svenska riksdagspartier.

Hur dagens AfS-ledning växte fram

Alternativ för Sverige bildades i mars 2018. Flera av initiativtagarna kom från den tidigare ledningen för Sverigedemokratisk ungdom.

Kasselstrand och William Hahne hade varit de mest framträdande personerna i SDU:s konflikt med Sverigedemokraternas partiledning. Efter uteslutningarna 2015 fortsatte de att bygga nätverk utanför SD.

När AfS lanserades blev Kasselstrand partiledare och Hahne vice partiledare. Under valåret anslöt sig även flera sittande eller tidigare SD-politiker, däribland Mikael Jansson, Jeff Ahl och Olle Felten.

Partiet fick därmed en ovanligt uppmärksammad start för att vara ett nytt småparti. Flera av företrädarna hade redan erfarenhet från riksdagen, Sverigedemokraternas organisation eller den offentliga politiska debatten.

Alla grundarprofiler blev inte kvar. William Hahne lämnade partistyrelsen 2020 och har inte längre någon central roll i AfS. Jeff Ahl och Olle Felten är inte heller delar av dagens främsta profilkrets.

År 2023 lämnade fem personer partistyrelsen efter en konflikt om bland annat ledarskap, ekonomi och arbetsformer. Avhopparna beskrev partiet som alltför koncentrerat kring Kasselstrand och Sefastsson. Partiledningen gav en annan bild och menade att kritiken var missvisande.

Efter avhoppen har en ny styrelse byggts upp med större inslag av lokala organisatörer och personer med yrkesbakgrund inom bland annat polis, försvar och företagande. Den grundläggande maktordningen har ändå bestått. Kasselstrand är ledaren, Sefastsson håller ihop organisationen och Jansson är den mest erfarna seniora politikern.

Ställer Alternativ för Sverige upp i valet 2026?

Ja. Alternativ för Sverige finns med på Valmyndighetens lista över anmälda partier inför riksdagsvalet 2026.

Partiet publicerade i april 2026 en riksdagslista med 72 kandidater. De högsta namnen var Gustav Kasselstrand, Mikael Jansson, Anders Bergström, Claes Lindh och Roger Richthoff.

AfS har dessutom presenterat kandidater i fyra regioner och ett stort antal kommuner. Det visar att organisationen försöker genomföra en bredare lokal satsning än under tidigare val.

En lång kandidatlista betyder dock inte att alla kandidater är nationellt betydelsefulla. Många namn har främst en lokal funktion och saknar en offentlig roll utanför den egna kommunen eller regionen.

Partiets tidigare resultat visar också hur stort avståndet är till riksdagen. AfS fick 20 290 röster och 0,31 procent i riksdagsvalet 2018. År 2022 minskade resultatet till 16 646 röster och 0,26 procent.

Det kan jämföras med riksdagsspärren på fyra procent. En bredare bedömning av småpartiernas möjligheter finns i Hurbra:s guide om chansen för ett nytt parti att nå riksdagen 2026.

Har Alternativ för Sverige några valda mandat?

AfS har inga mandat i riksdagen, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige efter de allmänna valen.

Partiets bästa redovisade kommunresultat 2022 kom i Gullspång, men även där blev stödet för litet för att ge ett mandat.

AfS har däremot deltagit i Svenska kyrkans val som nomineringsgrupp. Partiet förlorade sina mandat i det nationella kyrkomötet 2025 efter att ha hamnat under den nya tvåprocentsspärren, men har fortsatt representation på vissa stifts- och församlingsnivåer.

Uppdragen inom Svenska kyrkan ska inte blandas ihop med politiska mandat i en kommun, region eller riksdagen. De visar ändå att AfS på vissa platser har kunnat bygga en mindre lokal väljarbas.

Kort om Alternativ för Sveriges politiska position

Alternativ för Sverige beskriver sig som nationalistiskt. Återvandring, kraftigt minskad invandring, svenskt utträde ur EU och motstånd mot Nato hör till partiets tydligaste frågor.

I svenska nyhetsmedier beskrivs AfS ofta som ett högerextremt parti. Partiet självt använder i stället beteckningar som nationalistiskt och nationalkonservativt och avvisar mediebeskrivningen.

För personguiden är den viktigaste poängen att AfS bildades som ett tydligare nationalistiskt alternativ till Sverigedemokraterna. Flera av grundarna ansåg att SD hade blivit för försiktigt, centraliserat och inriktat på att accepteras av andra partier.

Det förklarar varför den tidigare konflikten mellan SDU och SD fortfarande är en central del av Kasselstrands och partiets politiska identitet.

En samlad översikt över partierna, valdagen och de viktigaste valfrågorna finns i Hurbra:s stora guide till valet 2026.

Vanliga frågor om Alternativ för Sveriges politiker

Vem leder Alternativ för Sverige?

Gustav Kasselstrand är partiledare och har lett AfS sedan partiet grundades 2018. Han toppar även partiets riksdagslista inför valet 2026.

Vilka är de viktigaste politikerna i AfS?

Vid sidan av Kasselstrand är vice partiledaren Mikael Jansson, partisekreteraren Per Sefastsson och styrelseledamoten Roger Richthoff de viktigaste nationella profilerna. Anders Bergström och Claes Lindh har tydliga organisatoriska roller och höga platser på riksdagslistan.

Vilka AfS-profiler har tidigare tillhört Sverigedemokraterna?

Gustav Kasselstrand var ordförande för Sverigedemokratisk ungdom och uteslöts ur SD 2015. Mikael Jansson var partiledare för SD och senare riksdagsledamot. Roger Richthoff satt i riksdagen för SD och lämnade partiet 2022.

Även flera personer som var viktiga när AfS bildades hade bakgrund i SD, däribland William Hahne, Jeff Ahl och Olle Felten. De tillhör inte dagens centrala ledning.

Är Per Sefastsson tidigare sverigedemokrat?

Det finns inte tillräckligt säkra offentliga uppgifter för att beskriva Per Sefastsson som tidigare medlem i Sverigedemokraterna. Han bör främst beskrivas som medgrundare och partisekreterare i AfS.

Ställer Alternativ för Sverige upp i valet 2026?

Ja. Partiet är anmält till riksdagsvalet och har publicerat en riksdagslista med 72 kandidater. Det ställer även upp i flera regioner och kommuner.

Har Alternativ för Sverige någon vald representation?

Partiet har inga mandat i riksdagen, regionerna eller kommunerna från de allmänna valen. Det har däremot representation på vissa lägre nivåer inom Svenska kyrkan.

Är AfS främst byggt kring Gustav Kasselstrand?

Ja, i hög grad. Partiet har en formell styrelse och andra personer med egna roller, men Kasselstrand dominerar kampanjen, medienärvaron och partiets nationella identitet. Per Sefastsson har stor organisatorisk betydelse, medan Mikael Jansson och Roger Richthoff har självständig politisk erfarenhet.