Simona Mohamsson leder Liberalerna och är partiets främsta ansikte inför valet 2026. Men den liberala makten är fördelad mellan flera personer. Lina Nordquist leder arbetet i riksdagen, Fredrik Brange styr organisationen och valrörelsen, Lotta Edholm är en av partiets mest erfarna maktpersoner och Romina Pourmokhtari har den starkaste självständiga offentliga profilen.

Här går vi igenom Liberalernas viktigaste politiker, vad de ansvarar för och hur mycket inflytande de faktiskt har. Guiden skiljer mellan partiledning, ministrar, riksdagsledning, talespersoner och profiler som kan få större betydelse efter valet.

Guiden är uppdaterad den 4 augusti 2026.

Liberalernas viktigaste politiker

Politiker	Nuvarande roll	Varför personen är viktig
Simona Mohamsson	Partiledare och minister	Leder partiet, valrörelsen och den strategiska linjen
Lina Nordquist	Vice partiordförande och gruppledare	Leder Liberalernas arbete i riksdagen
Lotta Edholm	Vice partiordförande och minister	Erfaren skolpolitiker och central intern maktperson
Romina Pourmokhtari	Klimat- och miljöminister	Partiets starkaste självständiga offentliga profil
Fredrik Brange	Partisekreterare	Leder organisationen och det praktiska valarbetet
Johan Britz	Arbetsmarknadsminister	Har stor erfarenhet av regeringens interna samordning
Joar Forssell	Ledamot av partiledningen och riksdagsledamot	Leder utbildningsutskottet och är ett möjligt framtidsnamn
Nina Larsson	Jämställdhetsminister	Erfaren tidigare partisekreterare med ministeransvar
Cecilia Rönn	Ekonomisk-politisk talesperson	Företräder partiet i ekonomiska frågor och en intern motlinje
Louise Eklund	Vice gruppledare och talesperson	Har stor parlamentarisk arbetsmakt bakom kulisserna
Karin Karlsbro	Europaparlamentariker	Liberalernas viktigaste EU-politiker
Martin Melin	Rättspolitisk talesperson	Har stort offentligt genomslag inom polis- och rättsfrågor

Den formella partitoppen består främst av Simona Mohamsson, Lina Nordquist, Lotta Edholm och Fredrik Brange. Johan Britz har en viktig ställning i regeringsarbetet, medan Romina Pourmokhtari har en egen offentlig plattform som gör henne mindre beroende av partiledningens dagliga kommunikation.

Den som vill se Liberalernas fullständiga och formella uppställning kan också gå till partiets sida med aktuella politiker, statsråd och riksdagsföreträdare.

Simona Mohamsson leder Liberalerna

Simona Mohamsson är Liberalernas partiledare samt utbildnings- och integrationsminister. Hon har den högsta formella makten i partiet och är den person som ytterst ansvarar för valstrategin, regeringssamarbetet och Liberalernas politiska riktning.

Mohamsson är född 1994 och har studerat offentlig förvaltning och policyanalys. Innan hon nådde partitoppen arbetade hon bland annat som politisk tjänsteman i Göteborg, var vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet och tjänstgjorde vid Sveriges ambassad i Amman.

Hennes väg till partiledarposten gick snabbt. Efter en period som partisekreterare tog hon över ledarskapet 2025, när Johan Pehrson lämnade posten. I mars 2026 fick hon ett nytt mandat av partiets extra landsmöte.

Omröstningen visade samtidigt hur komplicerad hennes ställning var. Mohamsson fick 95 röster, medan 80 ombud lade ned sina röster. Hon vann alltså tydligt enligt partiets regler, men hade inte hela organisationen samlad bakom sig.

Den viktigaste förklaringen var Liberalernas förändrade hållning till Sverigedemokraterna. Under våren 2026 slöt partiledningen det så kallade Sverigelöftet med SD. Överenskommelsen innebar att Liberalerna accepterade möjligheten att Sverigedemokraterna kan ingå i en framtida regering om Tidöpartierna får fortsatt majoritet.

Mohamsson blev därmed personligen förknippad med ett strategiskt vägval som länge varit mycket känsligt inom Liberalerna. Vissa såg överenskommelsen som en nödvändig anpassning till det parlamentariska läget. Andra ansåg att partiet hade passerat en gräns som tidigare varit central för den liberala identiteten.

Det betyder inte att hela hennes ledarskap handlar om Sverigedemokraterna. Som minister ansvarar hon bland annat för förskola, grundskola, integration, segregation, demokrati och civilsamhälle. Skolpolitiken är fortfarande ett av Liberalernas viktigaste områden.

Mohamsson har däremot inte ansvar för hela utbildningsområdet. Lotta Edholm ansvarar för gymnasieskola, vuxenutbildning, universitet, högskolor och forskning.

Inför valet 2026 är Mohamssons ställning direkt kopplad till valresultatet. Om Liberalerna klarar riksdagsspärren efter en lång period med svaga opinionssiffror kommer hennes mandat att stärkas kraftigt. Om partiet åker ur riksdagen lär både ledarskapet och den strategiska linjen ifrågasättas.

Lina Nordquist leder Liberalernas riksdagsgrupp

Lina Nordquist är förste vice partiordförande och gruppledare för Liberalerna i riksdagen. Hon är dessutom partiets sjukvårdspolitiska talesperson.

Gruppledarrollen ger henne större makt än hennes mediala synlighet kan antyda. Det är Nordquist som leder riksdagsgruppens dagliga arbete, samordnar ledamöterna och ser till att partiets linje fungerar i omröstningar, utskott och förhandlingar.

För ett litet regeringsparti är den funktionen särskilt viktig. Liberalerna har begränsat utrymme för interna avvikelser. Enskilda frånvarande eller kritiska ledamöter kan få stor betydelse när regeringsunderlaget är beroende av små marginaler.

Nordquist är född 1977 och docent i fysiologi. Hennes akademiska och medicinska bakgrund har gjort sjukvården till ett naturligt huvudområde. Hon sitter i socialutskottet och har även uppdrag i krigsdelegationen.

Politiskt fungerar hon som en länk mellan partiledningen och riksdagsgruppen. Under 2026 har det varit en krävande roll eftersom flera ledamöter har varit kritiska till partiets strategiska utveckling, samtidigt som ledningen har behövt hålla ihop gruppen inför valrörelsen.

Nordquist har ställt sig bakom Simona Mohamssons fortsatta ledarskap och den nya inriktningen. Hon är därför inte en intern oppositionsledare, utan en del av den kärna som ska få partiets nuvarande strategi att fungera parlamentariskt.

Hon nämndes som ett möjligt partiledarnamn när Johan Pehrson avgick, men meddelade att hon inte ville kandidera. Det utesluter inte att hon kan få större betydelse i framtiden, men hennes främsta styrka är i nuläget den institutionella rollen snarare än en egen kampanj för partiledarskapet.

Lotta Edholm har erfarenhet och intern tyngd

Lotta Edholm är Liberalernas andre vice partiordförande samt gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Hon är en av partiets mest erfarna aktiva politiker och har ett kontaktnät som få andra i ledningen kan matcha.

Edholm är född 1965 och var ordförande för Liberala ungdomsförbundet redan 1989–1991. Hon satt i riksdagen under 1990-talet och har därefter haft flera tunga uppdrag i Stockholms stad, framför allt inom skolan.

När Liberalerna kom in i regeringen 2022 utsågs hon till skolminister. Efter förändringar i regeringen har hennes ansvar koncentrerats till gymnasieskola, vuxenutbildning, högre utbildning, forskning och studiestöd.

Simona Mohamsson ansvarar samtidigt för bland annat förskola och grundskola. Joar Forssell företräder Liberalernas utbildningspolitik i riksdagen och leder utbildningsutskottet.

Edholms makt bygger inte bara på ministerposten. Hon är vice partiordförande, har lång erfarenhet av organisationen och har deltagit i centrala strategiska diskussioner och förhandlingar. Enligt medieuppgifter ingick hon i den mindre grupp som arbetade fram Sverigelöftet med Sverigedemokraterna.

Hon försvarade senare överenskommelsen offentligt tillsammans med Mohamsson. Det placerar henne tydligt på den nuvarande partiledningens linje.

Edholm nämndes som ett tänkbart alternativ när partiet sökte ny ledare 2025, men hon avstod. Hon ska därför inte beskrivas som en aktiv efterträdarkandidat. Däremot är hon en person som en partiledare behöver ha med sig, särskilt i frågor som rör skolan och partiets långsiktiga identitet.

Romina Pourmokhtari har den starkaste egna profilen

Romina Pourmokhtari är klimat- och miljöminister och ledamot av Liberalernas partistyrelse. Hon är sannolikt den liberal som flest väljare känner igen efter partiledaren.

Pourmokhtari är född 1995 och var ordförande för Liberala ungdomsförbundet mellan 2019 och 2022. Hon valdes in i riksdagen 2022 och utsågs kort därefter till statsråd.

Hennes offentliga profil är mer självständig än de flesta andra liberala ministrars. Hon har en tydlig historia inom ungdomsförbundet, har ofta intervjuats i nationella medier och har byggt en position inom klimatpolitiken som inte bara är beroende av partiets centrala organisation.

Det ger henne stort kommunikativt inflytande, men inte nödvändigtvis samma organisatoriska makt som Simona Mohamsson, Lina Nordquist, Lotta Edholm eller Fredrik Brange.

Pourmokhtari var länge mycket kritisk till Sverigedemokraterna. Efter Sverigelöftet har hon ändå ställt sig bakom Mohamssons ledarskap och partiets nya linje. Det gör hennes position särskilt intressant. Hon representerar en yngre liberal generation som tidigare profilerade sig mot SD men som nu arbetar inom ett parti som öppnat för ett tätare regeringssamarbete.

Under sommaren 2026 har hon tillsammans med Nina Larsson försökt bredda partiets jämställdhetspolitik genom det som kallats livspusselfeminism. Pourmokhtari har också talat om att Liberalerna måste bli mindre elitistiskt och nå fler väljare utanför partiets traditionella grupper.

Hon nämndes som en av de mest sannolika kandidaterna när partiledarposten blev ledig 2025 men tackade nej. Det gör henne inte till en utsedd efterträdare, men hon är fortfarande ett av de mest uppenbara framtidsnamnen.

Ett starkt personligt stöd eller en fortsatt framträdande ministerroll kan ge henne ännu större betydelse efter valet. Samtidigt är hennes framtid beroende av om Liberalerna finns kvar i riksdagen och vilken regering som bildas.

Fredrik Brange styr organisationen och valarbetet

Fredrik Brange är Liberalernas partisekreterare. Han är betydligt mindre känd än partiets ministrar och riksdagsprofiler, men har större praktisk makt än de flesta av dem.

Partisekreteraren ansvarar för partiorganisationen, valrörelsens genomförande, kampanjarbetet och samordningen mellan den nationella ledningen och Liberalernas lokala och regionala organisationer.

Brange är fysiker och har en doktorsexamen från Lunds universitet. Han har också arbetat som konsult och varit kommunpolitiker och lokal partiordförande i Lund.

När han utsågs till partisekreterare 2025 beskrev Simona Mohamsson honom som den strateg som partiet behövde inför valrörelsen. Hans uppgift blev att försöka omvandla ett pressat opinionsläge, ett nytt ledarskap och en omstridd regeringsstrategi till ett fungerande valbudskap.

Det är svårt att skilja hans ställning från Mohamssons. En stark valrörelse skulle stärka dem båda. Ett dåligt valresultat skulle sannolikt leda till frågor både om den politiska linjen och om hur organisationen och kampanjen hade fungerat.

Brange är ett tydligt exempel på skillnaden mellan synlighet och makt. Han förekommer inte lika ofta i debatter och tv-intervjuer som ministrarna, men tillhör den innersta krets som formar Liberalernas väg fram till valet.

Johan Britz har stor betydelse i regeringsarbetet

Johan Britz är arbetsmarknadsminister och ledamot av Liberalernas partistyrelse. Han saknar riksdagsmandat och är inte en av partiets mest välkända företrädare, men har en bakgrund som ger honom betydande inflytande i regeringsarbetet.

Britz är civilingenjör i industriell ekonomi. Han har bland annat arbetat inom Svenskt Näringsliv och på Utbildningsdepartementet.

Den viktigaste delen av hans politiska bakgrund är tiden i Liberalernas samordningskansli i Statsrådsberedningen. Mellan 2022 och 2025 var han statssekreterare och arbetade nära regeringens interna förhandlingar och samordningen mellan partierna.

Han har därför djup kunskap om hur Tidösamarbetet fungerar i praktiken, var konflikterna finns och hur politiska kompromisser förhandlas fram. Hans inflytande ligger mer i processerna och regeringsarbetet än i ett stort personligt väljarstöd.

Som arbetsmarknadsminister ansvarar Britz för ett område som ligger nära flera centrala liberala frågor: arbete, integration, företagande och kompetensförsörjning.

Under Romina Pourmokhtaris föräldraledighet skötte han tillfälligt delar av klimat- och miljöområdet. Pourmokhtari återgick senare till sitt uppdrag, och Britz ska därför inte beskrivas som klimatminister.

Britz tillhör den grupp liberaler som står nära den nuvarande regeringsstrategin. Han är särskilt viktig i kontakten med de andra regeringspartierna och i arbetet med att förvandla politiska överenskommelser till genomförbar regeringspolitik.

Joar Forssell kan få större betydelse

Joar Forssell är riksdagsledamot, ledamot av Liberalernas partiledning och partistyrelse samt ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Han är också partiets utbildningspolitiska talesperson.

Forssell är född 1993 och har suttit i riksdagen sedan 2018, med ett kortare uppehåll. Han har tidigare främst profilerat sig inom utrikespolitik, demokrati och internationella frågor.

I februari 2026 blev han ordförande i utbildningsutskottet. Uppdraget placerar honom mitt i det område som fortfarande är starkast förknippat med Liberalernas politiska identitet.

Ansvarsfördelningen kan verka komplicerad. Mohamsson och Edholm är statsråd med olika delar av utbildningsområdet. Forssell företräder partiet i riksdagen, leder utskottsarbetet och har en viktig roll när Liberalernas egen linje ska formuleras parlamentariskt.

Han har ingen ministerpost, men platsen i partiledningen och ansvaret för skolpolitiken gör honom till mer än en vanlig talesperson.

Forssell nämndes i medierna som ett möjligt framtida partiledarnamn och som en tänkbar minister i samband med ledarskiftet 2025. Det handlade om analyser och spekulationer, inte om någon offentlig kandidatur.

Han är ändå ett av de yngre namn som tydligast kan växa efter valet. En fortsatt riksdagskarriär, en starkare profil inom skolan och en plats i den centrala ledningen ger honom flera vägar till större makt.

Andra liberala politiker att känna till

Nina Larsson

Nina Larsson är jämställdhetsminister och ansvarar bland annat för jämställdhet, diskrimineringsfrågor och regeringens nationella arbete med mänskliga rättigheter.

Hon är född 1976, har en bakgrund som officer och satt tidigare i riksdagen mellan 2006 och 2014. Mellan 2010 och 2014 var hon Liberalernas, då Folkpartiets, partisekreterare.

Larsson har därmed en djup erfarenhet av partiets organisation och tidigare valrörelser. Hon ingår inte i den nuvarande formella partitoppen på samma sätt som Mohamsson, Nordquist, Edholm och Brange, men hon har större intern erfarenhet än många nyare ministrar.

Under 2026 har hon arbetat tillsammans med Romina Pourmokhtari med att ge Liberalerna en bredare jämställdhetsprofil.

Cecilia Rönn

Cecilia Rönn är Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson, riksdagsledamot och ledamot av finansutskottet.

Hon har en bakgrund inom teknik, företagande och näringsliv och har fått en viktig roll i arbetet med partiets ekonomiska politik.

Rönn har samtidigt varit kritisk till Sverigelöftet och meddelat att hon inte kandiderar till riksdagen i valet 2026. Hon representerar därför både ett centralt sakpolitiskt område och den del av partiet som inte har accepterat ledningens strategiska förändring.

Hon är fortfarande viktig fram till valet men ska inte beskrivas som ett långsiktigt framtidsnamn så länge beslutet att lämna riksdagen står fast.

Louise Eklund

Louise Eklund är riksdagsledamot, förste vice gruppledare samt Liberalernas energi- och näringspolitiska talesperson.

Som vice gruppledare arbetar hon nära Lina Nordquist och har betydande inflytande över det dagliga riksdagsarbetet. Hon är däremot relativt okänd utanför den politiska bevakningen.

Eklund är ännu ett exempel på en person vars faktiska arbetsmakt är större än hennes offentliga genomslag.

Hon har meddelat att hon inte kandiderar i valet 2026. Hennes betydelse i den här guiden gäller därför främst den nuvarande mandatperioden.

Karin Karlsbro

Karin Karlsbro är Liberalernas ledamot av Europaparlamentet och tillhör den liberala partigruppen Renew Europe.

Hon valdes första gången 2019 och fick förnyat mandat 2024. I Europaparlamentet arbetar hon bland annat med internationell handel, klimat, miljö och fiskerifrågor.

Karlsbro har profilerat sig starkt i frågor om Ukraina, europeiskt samarbete, demokrati och frihandel. Hon har en egen politisk plattform som inte är direkt beroende av om Liberalerna klarar den svenska riksdagsspärren.

Hon har mindre inflytande över den dagliga svenska partiledningen än Mohamsson, Nordquist och Brange, men är Liberalernas klart viktigaste EU-politiker.

Martin Melin

Martin Melin är riksdagsledamot, ledamot av justitieutskottet och Liberalernas rättspolitiska talesperson.

Han arbetade tidigare som polis och hade redan innan riksdagsuppdraget en hög offentlig igenkänning. Det har gett honom större kommunikativ räckvidd än många andra liberala ledamöter.

Melin driver framför allt frågor som rör polisen, brottsbekämpning, rättsväsendet och brottsoffers ställning.

Han har ett tydligt sakpolitiskt ansvar och kan nå väljare som inte följer partiets interna arbete. Däremot tillhör han inte den innersta strategiska maktkärnan. Hans inflytande är främst rättspolitiskt och kommunikativt.

Vem ansvarar för vad i Liberalerna?

Att en liberal politiker är minister betyder inte alltid att samma person är partiets talesperson i riksdagen. Regeringsrollen och partirollen kan ligga hos olika personer.

Politiskt område	Ansvarig person	Roll
Partiledning och valstrategi	Simona Mohamsson och Fredrik Brange	Partiledare och partisekreterare
Riksdagsgruppen	Lina Nordquist och Louise Eklund	Gruppledare och vice gruppledare
Förskola och grundskola	Simona Mohamsson	Ansvarigt statsråd
Gymnasium och högre utbildning	Lotta Edholm	Ansvarigt statsråd
Utbildningspolitik i riksdagen	Joar Forssell	Talesperson och utskottsordförande
Integration	Simona Mohamsson	Ansvarigt statsråd
Migration	Patrik Karlson	Partiets talesperson
Arbetsmarknad	Johan Britz och Helene Odenjung	Statsråd och partitalesperson
Klimat och miljö	Romina Pourmokhtari och Elin Nilsson	Statsråd och partitalesperson
Jämställdhet	Nina Larsson och Helene Odenjung	Statsråd och partitalesperson
Ekonomisk politik	Cecilia Rönn	Ekonomisk-politisk talesperson
Energi och näringspolitik	Louise Eklund	Partitalesperson
Sjukvård	Lina Nordquist	Partitalesperson
Rättspolitik	Martin Melin	Partitalesperson
Försvar	Gulan Avci och Mats Persson	Talesperson och utskottsledamot
Utrikespolitik	Fredrik Malm	Partitalesperson
EU och internationell handel	Karin Karlsbro	Europaparlamentariker

Simona Mohamsson är integrationsminister, men inte migrationsminister. Liberalernas migrationspolitik företräds i riksdagen av Patrik Karlson.

På utbildningsområdet har tre personer olika funktioner. Mohamsson och Edholm ansvarar för skilda delar av området i regeringen, medan Joar Forssell är partiets riksdagspolitiska företrädare.

Samma skillnad finns inom klimatpolitiken. Romina Pourmokhtari är statsråd, medan Elin Nilsson är Liberalernas klimat- och miljöpolitiska talesperson i riksdagen.

Så är makten fördelad inom Liberalerna

Partiledaren sätter riktningen

Simona Mohamsson har den högsta formella makten. Hon leder partiet, företräder Liberalerna i regeringssamarbetet och bestämmer tillsammans med den övriga ledningen vilken strategisk linje partiet ska följa.

Hennes makt är samtidigt beroende av stöd från partiorganisationen, riksdagsgruppen och ministrarna. Liberalernas låga opinionssiffror gör också att valresultatet snabbt kan förändra hennes ställning.

Partisekreteraren kontrollerar organisationen

Fredrik Brange har en mer organisatorisk roll. Han styr inte ministrarnas sakområden men ansvarar för att partiet fungerar som kampanjorganisation.

Inför ett val där Liberalerna kämpar för att stanna i riksdagen är det ett av partiets mest avgörande uppdrag.

Gruppledningen håller ihop riksdagen

Lina Nordquist och Louise Eklund leder det parlamentariska arbetet. De ser till att ledamöterna är samordnade, att partiet har företrädare i rätt utskott och att Liberalernas linje fungerar i omröstningarna.

Det är en typ av makt som sällan syns i tv-debatter men som är avgörande för ett litet parti.

Ministrarna har regeringsmakt men olika intern tyngd

Liberalernas fem ministrar är Simona Mohamsson, Lotta Edholm, Romina Pourmokhtari, Johan Britz och Nina Larsson.

De har makt över sina departement och kan påverka regeringens konkreta politik. Men deras interna ställning skiljer sig.

Edholm kombinerar ministerposten med lång erfarenhet och en plats i partitoppen. Britz har särskild betydelse genom sin bakgrund i regeringens samordning. Pourmokhtari har en stark egen offentlig profil. Larsson har stor organisationserfarenhet men står inte lika centralt i den nuvarande partiledningen.

Offentlig synlighet är inte samma sak som intern makt

Romina Pourmokhtari och Martin Melin är mer igenkända än Fredrik Brange och Louise Eklund. Det innebär inte automatiskt att de har större inflytande över partiets organisation eller valstrategi.

Brange och Eklund arbetar närmare de processer där partiets kampanj och riksdagsarbete formas. Pourmokhtari och Melin har i stället större möjlighet att påverka väljarnas bild av partiet.

Liberalernas innersta maktkärna består i nuläget främst av Mohamsson, Nordquist, Edholm och Brange. Britz har en särskilt betydelsefull position i regeringsarbetet, medan Pourmokhtari har den starkaste självständiga offentliga plattformen.

Vilka kan få större roller efter valet 2026?

Det finns ingen utsedd efterträdare till Simona Mohamsson och ingen offentlig partiledarstrid. Valresultatet kommer dessutom att förändra förutsättningarna för nästan alla personer i guiden.

Romina Pourmokhtari är det tydligaste framtidsnamnet sett till offentlig profil, ministererfarenhet och förankring i en yngre generation. Hon tackade nej när frågan blev aktuell 2025, men det betyder inte att hon är borta från framtida diskussioner.

Joar Forssell kan växa genom sin plats i partiledningen och ansvaret för utbildningspolitiken. Om han fortsätter i riksdagen och lyckas etablera sig som en tydlig skolpolitisk profil kan han få större betydelse.

Lina Nordquist har en tung institutionell position och stor erfarenhet av riksdagsarbetet. Hon ville inte kandidera 2025, men hennes roll gör henne central oavsett vem som leder partiet.

Lotta Edholm har erfarenhet, ministeransvar och intern tyngd. Hon har tidigare avstått från partiledarposten och är inte ett självklart framtidsnamn, men hon förblir en person som kan påverka både ledarskapet och den politiska inriktningen.

Fredrik Branges framtid är nära förknippad med valresultatet. Om Liberalerna klarar riksdagsspärren kan han få ett starkt rykte som strateg och organisatör. Om partiet misslyckas kommer valorganisationen sannolikt att granskas.

Karin Karlsbro har en stabil maktbas i Europaparlamentet. Hon påverkas mindre direkt än riksdagspolitikerna av det svenska valresultatet och kan få större nationell betydelse om partiet söker en tydligare EU- och internationalistisk profil.

Cecilia Rönn och Louise Eklund lämnar riksdagen om deras tidigare besked står fast. De är därför viktiga för att förstå partiet under den nuvarande mandatperioden, men inte naturliga framtidsnamn efter valet.

Den avgörande frågan är först om Liberalerna klarar riksdagsspärren. Hurbra har en separat analys av Liberalernas möjligheter att stanna i riksdagen 2026.

Kort bakgrund om Liberalerna och regeringssamarbetet

Liberalerna är ett socialliberalt parti med skolan, integrationen, individens frihet, företagandet och det europeiska samarbetet som återkommande profilfrågor.

Partiet ingår under mandatperioden 2022–2026 i en regering tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet.

Liberalernas relation till SD har länge varit en av partiets svåraste interna frågor. Under 2026 förändrades positionen genom Sverigelöftet, där partiledningen öppnade för att Sverigedemokraterna kan ingå i en framtida regering.

Det vägvalet hjälper till att förklara varför vissa personer står nära den nuvarande ledningen, varför andra har lämnat centrala uppdrag och varför valet 2026 är särskilt avgörande för partiets framtida personkarta.

Den här guiden behandlar inte Liberalernas fullständiga politik. Den finns samlad i Hurbra:s guide om Liberalerna inför valet 2026.

Fler motsvarande personkartor finns på Hurbra:s samlade sida om svenska politiker, medan partiernas bakgrund och valfrågor finns på navet för svenska partier.

Vanliga frågor om Liberalernas politiker

Vem leder Liberalerna?

Simona Mohamsson är Liberalernas partiledare. Hon är också utbildnings- och integrationsminister.

Vem är Liberalernas partisekreterare?

Fredrik Brange är Liberalernas partisekreterare. Han ansvarar för partiorganisationen, kampanjarbetet och valrörelsens praktiska genomförande.

Vem leder Liberalerna i riksdagen?

Lina Nordquist är Liberalernas gruppledare i riksdagen. Louise Eklund är förste vice gruppledare.

Vilka liberaler är ministrar?

Liberalerna har fem statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm, Romina Pourmokhtari, Johan Britz och Nina Larsson.

Vem ansvarar för Liberalernas skolpolitik?

Ansvaret är delat. Simona Mohamsson ansvarar som minister bland annat för förskola och grundskola. Lotta Edholm ansvarar för gymnasieskola, vuxenutbildning, högre utbildning och forskning. Joar Forssell är utbildningspolitisk talesperson och ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Vem ansvarar för Liberalernas ekonomiska politik?

Cecilia Rönn är Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson inför valet 2026.

Vem ansvarar för Liberalernas rättspolitik?

Martin Melin är Liberalernas rättspolitiska talesperson och ledamot av justitieutskottet.

Vilka har störst makt inom Liberalerna?

Simona Mohamsson, Lina Nordquist, Lotta Edholm och Fredrik Brange utgör den centrala partitoppen. Johan Britz har dessutom stort praktiskt inflytande över regeringsarbetet. Romina Pourmokhtari har den starkaste självständiga offentliga profilen.

Är Romina Pourmokhtari ett möjligt framtida partiledarnamn?

Ja, hon är ett av partiets tydligaste framtidsnamn genom sin ministererfarenhet och offentliga profil. Hon tackade däremot nej när partiledarfrågan blev aktuell 2025 och är inte någon utsedd efterträdare.

Vem kan bli nästa partiledare för Liberalerna?

Det finns ingen offentlig efterträdarkandidat. Romina Pourmokhtari, Joar Forssell, Lina Nordquist och Lotta Edholm har olika typer av erfarenhet och politisk tyngd, men flera av dem har tidigare avstått från att kandidera. Valresultatet 2026 avgör sannolikt om frågan blir aktuell.