Kreml riktar en direkt kärnvapenvarning mot Litauen. Dmitrij Peskov säger att det baltiska Nato-landets territorium kan hamna i sikte för ryska kärnvapen om västliga kärnvapen placeras där. Litauen arbetar samtidigt med att häva sitt grundlagsförbud mot sådan utplacering, men något beslut om att ta emot kärnvapen finns inte.

Kreml varnar Litauen för kärnvapen

Det nya utspelet kom fredagen den 11 september när Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterade den pågående politiska processen i Litauen.

Budskapet från Moskva är att en framtida västlig kärnvapenutplacering i landet skulle få direkta konsekvenser.

Peskov sade att om kärnvapen som riktas mot Ryssland placeras på litauiskt territorium kommer Litauen i motsvarande grad att hamna inom räckvidden för ryska kärnvapen.

Han beskrev en sådan utveckling som en allvarlig upptrappning.

Det gör uttalandet till ännu ett tydligt exempel på hur kärnvapenfrågan flyttats närmare den politiska vardagen i relationen mellan Ryssland och Nato.

Litauen är medlem i Nato och ligger vid Östersjön, med gräns mot både Belarus och den ryska exklaven Kaliningrad.

Litauen har inte beslutat att ta emot kärnvapen

Kremls varning kommer samtidigt som Litauen försöker ändra sin grundlag.

I dag förbjuder artikel 137 i den litauiska konstitutionen massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium.

Ett politiskt arbete pågår nu för att ta bort bestämmelsen.

Det betyder däremot inte att Litauen redan har beslutat att ta emot amerikanska, franska eller andra västliga kärnvapen.

Något sådant beslut finns inte.

Den litauiska processen handlar i första hand om att undanröja ett juridiskt hinder som i dag skulle göra en framtida kärnvapenutplacering omöjlig, även om Nato och Litauen skulle vilja genomföra en sådan i ett kraftigt försämrat säkerhetsläge.

För en grundlagsändring krävs stöd av minst 94 av parlamentets 141 ledamöter vid två omröstningar med minst tre månader mellan omröstningarna.

Så sent som den 9 september gav parlamentets rättsutskott sitt stöd till förslaget.

Grundlagsförbudet gäller fortfarande.

Öppnar dörren för Nato

Den litauiska ledningen har motiverat förändringen med att landet inte ska begränsa sina möjligheter att delta fullt ut i Natos kollektiva försvar.

Litauen vill med andra ord inte i förväg utesluta en försvarsåtgärd som andra Nato-länder kan använda.

Försvarsminister Robertas Kaunas har tidigare bekräftat att Litauen deltar i diskussioner om en möjlig utvidgning av USA:s kärnvapenrelaterade kapacitet i Europa.

Han har samtidigt betonat att Litauen inte diskuterar en permanent utplacering av massförstörelsevapen i fredstid.

En framtida utplacering skulle snarare kunna bli aktuell i ett kris- eller krigsläge.

Även talmannen Juozas Olekas har sagt att Litauen inte planerar att permanent stationera kärnvapen i landet under fredstid.

Kreml reagerar alltså på en förändring som skulle skapa en framtida möjlighet, inte på ett redan fattat beslut om att flytta kärnvapen till Litauen.

Nato har redan amerikanska kärnvapen i Europa

Kärnvapen är redan en etablerad del av Natos avskräckning.

Amerikanska kärnvapen finns utplacerade i Europa inom ramen för alliansens kärnvapenarrangemang. USA behåller kontrollen över vapnen medan flera europeiska Nato-länder bidrar med flygplan och annan militär infrastruktur.

Nato har under 2026 åter betonat att kärnvapenstyrkorna är den yttersta garantin för medlemsländernas säkerhet.

Det är mot den bakgrunden Litauen vill förändra sin lagstiftning.

Vilnius vill undvika en situation där landets egen grundlag hindrar åtgärder som skulle kunna bli en del av Natos försvarsplanering vid en allvarlig konflikt med Ryssland.

Ryssland har redan kärnvapen i Belarus

Den ryska varningen kommer samtidigt som Ryssland självt redan har flyttat kärnvapen närmare Natos östra flank.

Ryska taktiska kärnvapen har placerats i Belarus, som gränsar direkt till Litauen.

Vapnen står under rysk kontroll.

Belarus har dessutom deltagit i kärnvapenövningar tillsammans med Ryssland.

Det skapar en tydlig motsättning i den ryska argumentationen.

Moskva varnar för att en eventuell framtida västlig utplacering i Litauen skulle innebära en farlig upptrappning, samtidigt som Ryssland själv har stationerat kärnvapen i Belarus på andra sidan Litauens gräns.

Det förändrar dock inte att kärnvapen i Litauen skulle vara ett mycket stort steg och sannolikt få kraftiga militära och politiska följder.

Ryssland har skärpt sin kärnvapendoktrin

Peskovs uttalande kommer också efter flera år av hårdare rysk kärnvapenretorik.

Ryssland ändrade sin kärnvapendoktrin 2024 och utvidgade de situationer där kärnvapen enligt Moskvas egen hållning kan användas.

Den nya doktrinen öppnar bland annat för kärnvapenanvändning vid konventionella angrepp som bedöms utgöra ett kritiskt hot mot Rysslands eller Belarus suveränitet och territoriella integritet.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har den ryska ledningen vid upprepade tillfällen hänvisat till kärnvapen i samband med konflikter med Nato och västländer.

Fredagens uttalande är därför inte ett isolerat hot, utan en del av en betydligt bredare rysk strategi där kärnvapenkapaciteten används som politisk och militär signalering.

Det finns samtidigt inget i dagens uppgifter som visar att Ryssland förbereder ett kärnvapenanfall mot Litauen.

Peskovs uttalande är uttryckligen kopplat till ett framtida scenario där västliga kärnvapen placeras i landet.

Säkerhetsläget nära Sverige påverkas

Utvecklingen är också relevant för Sverige.

Sverige och Litauen är båda medlemmar i Nato och ingår i samma försvarsplanering för Östersjöområdet och alliansens östra flank.

Sverige deltar dessutom militärt i Natos förstärkta närvaro i Baltikum, bland annat genom svenska förband i Lettland.

En kraftig upptrappning mellan Ryssland och Litauen skulle därför inte vara en isolerad baltisk fråga.

Den skulle beröra ett säkerhetsområde där Sverige är direkt involverat genom sitt Nato-medlemskap och genom försvaret av Östersjöregionen.

Det betyder inte att Peskovs uttalande i sig förändrar det militära läget för Sverige.

Men formuleringen visar hur kärnvapenfrågan allt tydligare vävs in i säkerhetspolitiken i Sveriges omedelbara närområde.

Kärnvapenfrågan flyttas närmare Östersjön

Litauens planerade grundlagsändring är ännu inte genomförd och det finns inga västliga kärnvapen i landet.

Ändå har frågan redan lett till en direkt rysk kärnvapenvarning.

Om Litauen faktiskt öppnar för kärnvapen i framtiden skulle det innebära ytterligare en förändring av den militära balansen runt Östersjön, där både Ryssland och Nato under de senaste åren har förstärkt sin närvaro.

Just nu handlar utvecklingen framför allt om politiska och juridiska förberedelser.

Kremls reaktion visar samtidigt hur snabbt även sådana steg kan mötas med kärnvapenretorik när de sker på Natos östra flank.