Snabba minskningar av metan och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen kan bromsa den globala uppvärmningstakten med omkring 12 procent fram till 2035. Det visar en ny rapport från Climate Analytics som publicerades fredagen den 6 november, bara dagar före FN:s klimattoppmöte COP31. Samma dag har EU:s ministerråd enats om att vilja skjuta upp delar av unionens metankontroller.

Den nya rapporten visar att åtgärder mot metan kan få effekt betydligt snabbare än många andra klimatinsatser. Forskarna bedömer att kombinationen av kraftigt minskade metanutsläpp och snabb utfasning av fossila bränslen skulle kunna halvera uppvärmningstakten under 2030-talet.

Men resultaten innebär inte att jordens temperatur skulle sjunka med 12 procent. Det handlar om hur snabbt den fortsätter att stiga.

Ny klimatrapport visar hur uppvärmningen kan bromsas

Bakom rapporten står den internationella forskningsorganisationen Climate Analytics, som har undersökt hur minskade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen påverkar jordens framtida temperatur.

I rapporten jämförs flera utsläppsscenarier med hjälp av klimatmodellen MAGICC, som används för att beräkna hur olika utsläppsbanor kan påverka den globala uppvärmningen.

Enligt forskarnas beräkningar kan riktade åtgärder mot metan och andra kortlivade ämnen minska uppvärmningstakten från 0,25 till 0,22 grader per årtionde under perioden 2026–2035.

Det motsvarar en minskning på ungefär 12 procent.

Scenario	Uppvärmningstakt 2026–2035
Referensscenario	0,25 °C per årtionde
Minskade kortlivade utsläpp	0,22 °C per årtionde
Snabb fossil utfasning	0,23 °C per årtionde
Fossil utfasning och minskade kortlivade utsläpp	0,21 °C per årtionde

Skillnaderna blir större längre fram.

Under perioden 2031–2040 beräknas kombinationen av snabb fossil utfasning och riktade utsläppsminskningar kunna begränsa uppvärmningstakten till 0,13 grader per årtionde, jämfört med 0,26 grader i referensscenariot.

Det innebär en halvering av takten.

Forskarna undersöker också mycket ambitiösa scenarier där uppvärmningen når en topp omkring 1,7 grader runt mitten av århundradet och därefter kan minska.

Beräkningarna är dock inte prognoser över den mest sannolika utvecklingen. De visar vad olika kombinationer av omfattande klimatåtgärder skulle kunna åstadkomma.

Resultaten presenteras i Climate Analytics nya rapport om kortlivade klimatpåverkande ämnen.

Därför kan minskade metanutsläpp ge snabb effekt

Metan är en kraftfull växthusgas som bland annat släpps ut vid utvinning av olja och naturgas, inom jordbruket och från avfall.

En viktig skillnad mellan metan och koldioxid är hur länge gaserna påverkar klimatet.

Metan har en genomsnittlig livslängd i atmosfären på ungefär tolv år. Koldioxid är betydligt mer långlivad, och en del av utsläppens påverkan kan bestå i hundratals eller tusentals år.

När metanutsläppen minskar kan därför mängden metan i atmosfären reagera relativt snabbt.

Det gör gasen särskilt intressant för klimatåtgärder som ska få effekt under de närmaste årtiondena.

Lägre uppvärmningstakt är inte samma sak som lägre temperatur

Rapportens resultat behöver skiljas från en faktisk temperaturminskning.

Om jordens medeltemperatur fortsätter att stiga, men långsammare än tidigare, ökar fortfarande den globala uppvärmningen.

En minskning av uppvärmningstakten med 12 procent betyder alltså att temperaturen stiger något långsammare än i jämförelsescenariot.

För att stabilisera temperaturen krävs att de globala nettoutsläppen av koldioxid når noll. För att därefter åstadkomma en varaktig temperatursänkning behövs bland annat nettonegativa koldioxidutsläpp.

Climate Analytics framhåller därför att metanåtgärder inte kan ersätta utfasningen av fossila bränslen.

Det är också relevant för de klimatförändringar som redan pågår. Även en tillfällig period över Parisavtalets temperaturmål kan få långvariga konsekvenser, bland annat genom ökad avsmältning av världens glaciärer.

Här kan metanutsläppen minska mest

En stor del av de möjliga utsläppsminskningarna kan genomföras med teknik som redan används.

Inom olje- och gasindustrin uppstår metanutsläpp bland annat genom läckande rörledningar, ventiler, kompressorer och annan utrustning.

Genom bättre övervakning, reparationer och uppsamling av gas kan betydande mängder metan hindras från att nå atmosfären.

Internationella energiorganet IEA bedömer i sin rapport Global Methane Tracker 2026 att omkring 70 procent av metanutsläppen från fossilbränsleverksamhet tekniskt skulle kunna undvikas med befintliga lösningar.

Ungefär 30 procent skulle dessutom kunna undvikas utan nettokostnad, eftersom den gas som tas tillvara kan säljas eller användas som energi.

Det betyder inte att alla metanåtgärder är enkla eller billiga. Men inom energisektorn finns redan stora möjligheter att minska utsläppen utan att invänta ny teknik.

Jordbruk och avfall blir viktiga på längre sikt

Inom jordbruket uppstår metan framför allt vid fodersmältningen hos idisslare, särskilt nötkreatur, och vid hantering av stallgödsel.

Möjliga åtgärder omfattar förbättrad gödselhantering, biogasproduktion och förändringar som minskar metanbildningen från djurens matsmältning.

Metan bildas också när organiskt avfall bryts ned under syrefria förhållanden, exempelvis på deponier.

Där kan utsläppen begränsas genom insamling av deponigas, biologisk behandling av avfall och förbättrad avloppshantering.

Climate Analytics pekar på att jordbrukets och avfallssektorns utsläpp kommer att fortsätta vara viktiga även om användningen av fossila bränslen minskar kraftigt.

EU vill senarelägga delar av metanreglerna

Rapporten publiceras samtidigt som EU diskuterar tidsplanen för delar av sin egen metanlagstiftning.

Fredagen den 6 november enades EU:s ministerråd om en förhandlingsposition som innebär att vissa rapporterings- och kontrollkrav för importörer av olja, naturgas och kol ska skjutas upp.

Rådet hänvisar bland annat till oro för energiförsörjningen och störningar på de internationella energimarknaderna.

Förslaget innebär följande förändringar:

Krav	Föreslagen ny tidpunkt
Vissa kontroll- och rapporteringskrav för energiimportörer	1 januari 2028
Rapportering av metanintensitet	5 augusti 2029
Gränsvärden för metanintensitet	5 augusti 2031

Det handlar om senareläggningar på ett år jämfört med den tidigare tidsplanen.

Ändringarna är ännu inte slutligt beslutade. Europaparlamentet och ministerrådet måste först komma överens om den nya lagstiftningen.

EU:s befintliga metanförordning innehåller dessutom andra regler som fortsatt gäller, bland annat krav på att upptäcka och reparera metanläckor inom energisektorn.

Fredagens utveckling visar ändå en konkret svårighet i klimatpolitiken.

Samtidigt som forskningen framhåller betydelsen av snabba metanminskningar vill EU ge delar av energibranschen mer tid att uppfylla kontrollkraven.

Sveriges stora metanutsläpp finns i jordbruket

För Sverige ser utsläppsbilden annorlunda ut än i stora olje- och gasproducerande länder.

Den svenska jordbrukssektorn stod enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik för omkring 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025.

Sektorns utsläpp består framför allt av metan och lustgas.

Enbart metan från djurens fodersmältning motsvarade cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2024, vilket var drygt hälften av jordbrukssektorns samlade klimatutsläpp det året.

Det gör lantbruket till ett centralt område för svenska metanåtgärder.

Biogasproduktion är en möjlighet, särskilt när stallgödsel används som råvara. Genom att samla in och använda metan kan utsläpp från gödselhantering begränsas samtidigt som gasen ersätter annan energianvändning.

Effekten förutsätter att produktionen och distributionen sker med små metanläckage.

Sverige har också redan gjort stora framsteg inom avfallssektorn.

Enligt Naturvårdsverket har metanutsläppen från svenska deponier minskat med omkring 91 procent mellan 1990 och 2025. Förändrad avfallshantering och minskad deponering av organiskt material är viktiga förklaringar.

EU:s importregler påverkar även Sverige

Sverige har begränsad egen produktion av fossila bränslen, men använder och importerar fortfarande bland annat olja och naturgas.

Utsläpp kan uppstå redan när bränslena utvinns, bearbetas och transporteras från andra länder.

Därför kan EU:s krav på kontroll av metanutsläpp i importerade bränslens produktionskedjor ha betydelse även för den svenska energimarknaden.

Sverige har samtidigt ett nationellt mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Naturvårdsverket har tidigare under 2026 bedömt att de styrmedel som hittills beslutats inte räcker för att Sverige ska nå sina klimatmål.

Det internationella perspektivet är också viktigt. Sverige deltar i Global Methane Pledge, där länderna har åtagit sig att arbeta för en kollektiv minskning av de globala människoskapade metanutsläppen med minst 30 procent till 2030 jämfört med 2020.

Det är ett gemensamt internationellt åtagande, inte ett separat bindande svenskt mål om exakt 30 procents minskning.

Ny rapport inför COP31 i Antalya

Climate Analytics rapport kommer vid en tidpunkt när världens länder fortfarande har svårt att minska de globala utsläppen tillräckligt snabbt.

En tidigare FN-rapport om klimatutsläppen fram till 2035 har visat hur stora ytterligare minskningar som krävs för att Parisavtalets temperaturmål ska kunna nås.

Den nya forskningen tillför en mer detaljerad bild av vad snabba åtgärder mot metan och andra kortlivade klimatpåverkande ämnen kan betyda under de närmaste årtiondena.

FN:s klimattoppmöte COP31 inleds den 9 november i Antalya i Turkiet. Där väntas ländernas utsläppsminskningar, energipolitik och genomförandet av tidigare klimatåtaganden åter stå i centrum.