Kinas efterfrågan på viktiga oljeprodukter faller kraftigt under 2026. Samtidigt närmar sig Brentoljan 100 dollar fatet efter krisen kring Hormuzsundet. Bakom den kinesiska nedgången finns både höga oljepriser och en elbilsboom som nu är tillräckligt stor för att påverka hela världsmarknaden.

Den nya prognosen kommer från den kinesiska oljejätten Sinopec och visar en nedgång på omkring 600 000 fat per dag i den del av oljeefterfrågan som prognosen omfattar.

Det motsvarar 8,9 procent och skulle innebära tredje året i rad med minskande konsumtion.

Särskilt tydligt är fallet för de traditionella vägbränslena.

Bensinkonsumtionen väntas landa på omkring 149 miljoner ton och dieseln på 164 miljoner ton.

Utvecklingen är anmärkningsvärd eftersom Kina är världens största oljeimportör och under många år varit en av de viktigaste motorerna bakom den globala efterfrågeökningen.

Nu börjar landet i stället dra åt andra hållet.

Elbilar ersätter redan enorma mängder olja

Den viktigaste långsiktiga förklaringen är elektrifieringen av den kinesiska fordonsflottan.

Enligt Internationella energiorganet IEA trängde elfordon i Kina undan omkring en miljon fat olja per dag redan under 2025. Det motsvarar omkring 15 procent av den oljeefterfrågan som vägtransporter annars skulle ha skapat.

Till 2030 väntas kinesiska elfordon ersätta omkring 2,7 miljoner fat olja om dagen.

Det förändrar förutsättningarna för oljemarknaden.

Tidigare handlade diskussionen om när elbilar skulle börja påverka den globala oljeefterfrågan på allvar. De senaste siffrorna tyder på att den punkten redan är passerad.

Kina producerade omkring 16 miljoner elbilar under 2025 och stod för en mycket stor del av hela världsproduktionen. Samtidigt fortsätter kinesiska tillverkare att pressa ut fler elbilar både på hemmamarknaden och genom snabbt växande export.

Den utvecklingen märks nu inte bara i bilindustrin utan också på råvarumarknaden.

Oljan nära 100 dollar trots svagare Kina

Sinopecs prognos kommer samtidigt som oljemarknaden befinner sig i ett ovanligt läge.

Brentoljan handlades omkring 99 dollar fatet på morgonen den 9 september efter den kraftiga upptrappningen kring Iran och Hormuzsundet.

Normalt skulle allvarliga störningar i ett område som är så viktigt för världens oljeexport kunna ge ännu kraftigare prisreaktioner.

Men flera faktorer håller emot.

Utbud från bland annat USA, Kanada och Guyana har ökat, Kina har stora lager och efterfrågan har försvagats. Den kinesiska nedgången har blivit särskilt viktig eftersom landets storlek gör även relativt små procentuella förändringar betydelsefulla globalt.

Det innebär inte att elbilar har gjort oljepriset oviktigt eller att elektrifieringen kan neutralisera ett större bortfall av oljeproduktion.

Men utvecklingen fungerar allt tydligare som en broms.

Utan den svagare kinesiska efterfrågan hade trycket uppåt på världsmarknadspriset kunnat vara ännu större.

Inte hela Kinas oljeanvändning som faller 8,9 procent

Sinopecs siffror behöver samtidigt läsas med viss försiktighet.

Nedgången på 600 000 fat per dag motsvarar matematiskt en utgångsnivå på knappt 6,8 miljoner fat per dag. Det är betydligt lägre än Kinas totala oljeanvändning.

Prognosen ska därför inte tolkas som att all kinesisk oljekonsumtion minskar med 8,9 procent.

Det är framför allt den stora transportrelaterade delen av efterfrågan, med bensin och diesel i centrum, som faller kraftigt.

Andra delar av oljeanvändningen, exempelvis petrokemisk industri och flyg, utvecklas annorlunda.

Just vägtrafiken är däremot den del där elektrifieringen kan förändra efterfrågan snabbast.

Kan påverka svenska bensin- och dieselpriser

För svenska bilister är utvecklingen i Kina relevant även om sambandet inte är direkt.

Ett svagare globalt oljepris, eller ett oljepris som stiger mindre än det annars hade gjort, minskar kostnadstrycket på bensin och diesel.

Det kan också dämpa kostnader för transporter och produktion och därmed få betydelse för inflationen.

Men lägre kinesisk oljeefterfrågan betyder inte automatiskt lägre pris vid svenska pumpar.

Råoljan är bara en del av priset. Raffinaderimarginaler, kronans växelkurs och svenska skatter spelar också stor roll.

Dessutom ligger förändringar av drivmedelsskatterna framför svenska bilister under hösten 2026.

Kinas utveckling kan därför snarare beskrivas som en motkraft mot det uppåtgående pristrycket från Mellanöstern än som ett löfte om billigare bensin.

Vi har tidigare gått igenom hur ett oljepris runt 100 dollar kan påverka svenska drivmedelspriser.

Samma elbilsboom pressar Europas bilindustri

Den kinesiska omställningen får samtidigt en andra effekt som är minst lika viktig för Sverige.

Kina använder mindre bensin när fler väljer elbil, men landets enorma elbilsindustri konkurrerar samtidigt med europeiska tillverkare.

Kinas export av personbilar fortsätter att växa snabbt. I augusti ökade den kraftigt samtidigt som försäljningen på hemmamarknaden föll.

Det ger kinesiska tillverkare ännu starkare incitament att söka kunder utomlands.

Vi har tidigare skrivit om hur Kinas bilexport förändrar konkurrensen på världsmarknaden.

Sverige går samtidigt snabbt i samma tekniska riktning. Elbilar stod för omkring 45 procent av de nyregistrerade personbilarna i Sverige under augusti.

Det betyder att utvecklingen i Kina påverkar Sverige från två håll.

Den kan hålla tillbaka oljeefterfrågan och därmed dämpa energipriserna, samtidigt som kinesiska biltillverkare ökar pressen på europeiska bilföretag och deras underleverantörer.

Kina håller på att ändra spelreglerna för oljan

Den stora frågan för oljemarknaden är därför inte längre om elbilar någon gång i framtiden kommer att minska efterfrågan.

Det sker redan.

När världens största oljeimportör kan minska användningen av bensin och diesel i den här takten förändras förutsättningarna för hela marknaden.

Krig, produktionsstopp och störningar kring Hormuz kan fortfarande snabbt driva upp oljepriset. Men den strukturella efterfrågan under priset ser inte längre likadan ut.

Kinas elbilsboom har blivit så stor att den nu börjar fungera som en global motvikt till oljeindustrins traditionella priskrafter.

Och konsekvenserna märks långt utanför Kina, från oljeproducenter i Mellanöstern till svenska bensinpumpar och europeiska bilfabriker.