Kinas export väntas ha ökat omkring 25 procent i augusti jämfört med samma månad förra året. Samtidigt pekar ekonomprognoser mot ett handelsöverskott på närmare 120 miljarder dollar. De starka exportsiffrorna blir allt viktigare för kinesisk tillväxt – men riskerar också att öka handelsspänningarna med Europa och USA.

De officiella handelssiffrorna för augusti publiceras först den 8 september, men en Reuters-enkät bland 35 ekonomer pekar mot ännu en mycket stark månad för kinesisk export.

Exporten väntas ha ökat med omkring 25 procent från augusti 2025. Importen väntas samtidigt ha stigit omkring 30 procent.

Handelsöverskottet väntas växa från 112,5 miljarder dollar i juli till omkring 119 miljarder dollar i augusti.

Exporten får bära mer av Kinas tillväxt

Den stora frågan är inte bara hur snabbt exporten växer, utan hur beroende Kina har blivit av den.

Kinas BNP ökade med 4,3 procent under andra kvartalet, jämfört med 5,0 procent under årets första kvartal. Regeringen har satt ett tillväxtmål på 4,5–5 procent för helåret.

Samtidigt är efterfrågan inne i Kina fortsatt svag.

Detaljhandeln ökade bara med 0,6 procent i juli. Investeringarna i fasta tillgångar hade fallit med 6,7 procent under årets första sju månader och bostadsmarknaden fortsätter att vara pressad.

Industrins inköpschefsindex låg dessutom kvar under 50-strecket i augusti, vilket fortfarande signalerar minskad aktivitet.

Det gör exporten till ett allt viktigare stöd för ekonomin.

När kinesiska hushåll och företag inte spenderar tillräckligt mycket hemma blir försäljningen utomlands viktigare för industriproduktion, sysselsättning och tillväxt.

Kina säljer allt mer högteknologi

Utvecklingen handlar inte längre bara om billiga konsumentprodukter.

I juli ökade Kinas export av högteknologiska produkter med drygt 40 procent. Halvledarexporten nästan fördubblades, samtidigt som den globala efterfrågan på komponenter till AI-infrastruktur och datacenter fortsatte att vara stark.

Även elbilar, batterier, solenergiutrustning och industriprodukter har blivit viktiga delar av Kinas exportmaskin.

Ett tydligt exempel är BYD. Hurbra har tidigare skrivit om hur BYD:s export ökade kraftigt i juli 2026 samtidigt som konkurrensen på den kinesiska hemmamarknaden hårdnat.

Det visar också problemet för Europa. När kinesiska tillverkare möter svagare efterfrågan hemma blir det ännu viktigare att sälja produkterna på andra marknader.

EU:s underskott mot Kina fortsätter växa

Europa är en av de marknader där utvecklingen märks tydligast.

EU importerade kinesiska varor för 559,4 miljarder euro under 2025. Exporten från EU till Kina uppgick samtidigt till 199,6 miljarder euro.

Det gav ett handelsunderskott på nästan 360 miljarder euro.

Obalansen har blivit en allt större politisk fråga.

EU har redan infört extra tullar på kinesiska elbilar och använt antidumpningsåtgärder mot flera andra kinesiska produkter.

Om Kinas handelsöverskott fortsätter att växa samtidigt som den inhemska efterfrågan förblir svag lär trycket på europeiska beslutsfattare öka ytterligare.

Från europeiskt håll finns en oro för att kinesisk överkapacitet ska pressa priser och slå ut europeiska tillverkare inom bland annat bilindustri, batterier, solenergi, stål och andra industrivaror.

Kina avvisar samtidigt kritiken om att landet medvetet bygger sin tillväxt på alltför stora handelsöverskott.

Viktigt för svenska industribolag

För svenska företag är utvecklingen dubbel.

Bolag som säljer avancerad utrustning till kinesiska fabriker kan gynnas av investeringarna i halvledare, automatisering, elektrifiering och avancerad tillverkning.

Atlas Copco är ett tydligt exempel. Bolaget har en stor verksamhet mot halvledarindustrin och rapporterade under andra kvartalet stark efterfrågan från bland annat denna marknad.

Den svenska industrikoncernens Kinaexponering gör att utvecklingen i kinesisk tillverkning fortsatt är viktig. Läs även Hurbra:s genomgång av Atlas Copcos rapport för andra kvartalet 2026.

Även Sandvik har stora intäkter från Kina och påverkas direkt av investeringarna inom kinesisk industri och gruvsektor.

Men för svenska bolag som i högre grad är beroende av kinesiska konsumenter är läget svårare.

Svagare hushållsefterfrågan och hård lokal priskonkurrens kan pressa både försäljning och marginaler. Volvo Cars har exempelvis pekat på en fortsatt svag kinesisk marknad och hård konkurrens som viktiga förklaringar till utvecklingen i landet.

Kan ge nya handelskonflikter

Den starka exporten hjälper Kina att hålla uppe tillväxten här och nu.

Men samma utveckling gör också de ekonomiska obalanserna större.

Om Kina fortsätter att producera betydligt mer än den egna marknaden absorberar måste en större del av produkterna säljas utomlands. Det ökar konkurrensen på världsmarknaden och risken för nya tullar, antidumpningsåtgärder och andra handelshinder.

För svenska företag innebär det både möjligheter och risker.

Bolag som säljer teknik och utrustning till kinesiska exportindustrier kan fortsätta få stöd av investeringarna. Samtidigt kan svenska företag möta hårdare kinesisk konkurrens i Europa och drabbas om EU och Kina svarar på varandras handelspolitiska åtgärder.

Om Reuters-prognosen träffar rätt blir augusti ytterligare en månad där exporten håller den kinesiska ekonomin uppe – samtidigt som den långsiktiga frågan om landets svaga inhemska efterfrågan blir ännu svårare att komma runt.