Island står inför ett vägval som kan förändra den nordiska EU-kartan. Den 29 augusti röstar islänningarna om landet ska återuppta sina medlemsförhandlingar med EU – och en färsk Gallupmätning visar helt jämnt, 46–46. Ett ja betyder inte EU-medlemskap, men skulle göra frågan verklig igen efter 13 års paus.
Island är redan ett av de europeiska länder som står EU närmast utan att vara medlem. Genom EES deltar landet i EU:s inre marknad och Island är dessutom med i Schengen.
Men islänningarna har ingen röst när EU fattar många av de beslut som landet senare behöver anpassa sig till.
Det är den relationen som nu åter kan börja förändras.
Den 29 augusti ska islänningarna svara på om landet ska återuppta de medlemsförhandlingar med EU som lades åt sidan 2013. Enligt den senaste Gallupmätningen säger 46 procent ja och lika många nej. Åtta procent är osäkra.
Island röstar inte om EU-medlemskap den 29 augusti
Den viktigaste skillnaden är att folkomröstningen inte avgör om Island ska gå med i EU.
Väljarna tar ställning till om förhandlingarna ska starta igen.
Den som egentligen är skeptisk till medlemskap kan därför fortfarande rösta ja, med argumentet att Island först bör förhandla fram ett färdigt avtal och därefter avgöra om villkoren är tillräckligt bra.
Det förklarar också varför opinionsmätningar kan visa ett helt jämnt läge om förhandlingarna samtidigt som motståndet mot ett slutligt EU-medlemskap fortfarande är betydande.
Vid ett ja ser processen förenklat ut så här:
- Island återupptar medlemsförhandlingarna med EU.
- Island och EU försöker enas om villkoren för ett medlemskap.
- Ett färdigt avtal läggs fram för islänningarna.
- En ny folkomröstning hålls om det faktiska medlemskapet.
- Ett ja måste därefter också följas av den formella ratificeringsprocessen inom EU.
Den isländska valmyndighetens officiella information om folkomröstningen slår fast både datumet och vad väljarna faktiskt ska ta ställning till.
Därför kan förhandlingarna gå snabbt
Island börjar inte från noll.
Landet ansökte om medlemskap 2009, efter den djupa finanskrisen, och förhandlingarna med EU öppnades året därpå.
När processen stannade av 2013 hade 27 av dåvarande 35 förhandlingskapitel redan öppnats och 11 hade preliminärt avslutats.
Dessutom har Island genom EES under lång tid införlivat stora delar av EU:s lagstiftning.
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har därför bedömt att nya förhandlingar skulle kunna genomföras på ungefär ett till två år.
Det betyder däremot inte att Island automatiskt skulle kunna vara EU-medlem inom två år. Ett färdigt avtal måste först förhandlas fram, därefter förankras på Island och slutligen ratificeras.
Vad är skillnaden mot Islands relation till EU i dag?
För många svenska turister är skillnaden mellan Island och ett EU-land redan ganska liten. Man kan resa dit inom Schengen och den fria rörligheten är i stora delar redan etablerad genom EES.
De stora förändringarna skulle i stället ske på politisk och ekonomisk nivå.
| Fråga | Island i dag | Som EU-medlem |
|---|---|---|
| EU:s inre marknad | Ja, genom EES | Ja |
| Schengen | Ja | Ja |
| Rösträtt när EU fattar beslut | Nej | Ja |
| Gemensam fiskeripolitik | Nej | Ja, enligt förhandlade villkor |
| EU:s tullunion | Nej | Ja |
| Gemensam handelspolitik | Nej | Ja |
| Euro | Isländsk krona | Euro på längre sikt efter uppfyllda krav |
EES-modellen är också central i den svenska diskussionen om hur ett land kan stå utanför unionen men ändå vara tätt knutet till EU. Vi har tidigare gått igenom skillnaderna i vår guide om vad som skulle hända om Sverige lämnade EU.
Fisket kan avgöra hela EU-frågan
Ingen fråga är känsligare än fisket.
Fisk och andra marina produkter stod för 38,9 procent av Islands varuexport 2025. Kontroll över fiskevattnen är därför både en ekonomisk fråga och en stark symbol för isländskt självbestämmande.
EES-avtalet omfattar inte EU:s gemensamma fiskeripolitik. Island styr i dag sitt fiske utanför det systemet.
Ett medlemskap skulle förändra det.
Motståndare varnar därför för att Island skulle förlora en del av kontrollen över sina havsresurser och få svårare att själv bestämma över kvoter och tillträde.
Men det är samtidigt för förenklat att beskriva medlemskap som att alla EU-länder automatiskt skulle få fiska fritt i isländska vatten.
EU:s fiske styrs bland annat genom nationella kvoter, fångstbegränsningar och särskilda regler om tillträde. Exakt vilka villkor och eventuella undantag Island skulle kunna få är en av de saker som måste avgöras i förhandlingarna.
Det är därför fisket sannolikt blir den stora prövningen om ja-sidan vinner den 29 augusti.
Kronan och ekonomin har fått större betydelse
Den andra stora frågan är ekonomin.
Island använder fortfarande den isländska kronan och har under perioder kämpat med både hög inflation, höga räntor och kraftiga valutaförändringar.
I juli låg inflationen på 5,3 procent jämfört med samma månad året före.
För EU-anhängare har det gjort euron till ett argument. En gemensam valuta skulle på sikt kunna minska valutarisken gentemot euroområdet och knyta Island ännu närmare sina viktigaste handelspartner.
EU stod redan 2025 för mer än hälften av Islands totala handel med varor.
Men euron har också en tydlig baksida: Island skulle förlora möjligheten att föra en helt självständig penningpolitik och använda kronans växelkurs som stötdämpare när den lilla och speciella isländska ekonomin utsätts för chocker.
Ett EU-medlemskap innebär dessutom inte att euron införs över en natt. Island skulle behöva uppfylla de ekonomiska kraven innan ett valutabyte kan bli aktuellt.
Samma avvägning mellan valutastabilitet och egen penningpolitik finns i den svenska debatten. Hurbra har tidigare gått igenom vad som skulle hända om Sverige gick över till euro.
Arktis har förändrat debatten sedan 2013
Det finns samtidigt en stor skillnad mellan EU-debatten 2013 och den som Island för i dag.
Säkerhetsläget i Nordatlanten och Arktis har förändrats.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den ökade militära betydelsen av Arktis och den nya politiska uppmärksamheten kring Grönland har gjort Islands geografiska läge betydligt mer strategiskt.
Island ligger mitt mellan Nordamerika och Europa och fungerar som en naturlig länk mellan Nordatlanten och Arktis.
EU har under senare år lagt allt större vikt vid bland annat kritisk infrastruktur, transporter, kommunikationer och säkerhet i regionen.
Det betyder inte att Island står utan säkerhetspolitisk förankring i dag. Landet är medlem i Nato och har en nära försvarsrelation med USA.
Men ett EU-medlemskap skulle ge ytterligare en institutionell förankring i Europa och samtidigt stärka EU:s egen närvaro långt ute i Nordatlanten.
Den förändrade betydelsen av området har också blivit tydlig genom den senaste tidens diskussion om Grönland. Läs mer i vår artikel om varför Trumps krav på Grönland skakar Nato.
Så skulle ett isländskt medlemskap förändra Norden
För Sverige är folkomröstningen intressant även långt utanför Island.
Om Island till slut går med skulle fyra av Nordens fem självständiga stater vara EU-medlemmar.
Sverige, Danmark och Finland är redan med. Norge och Island står utanför.
Ett isländskt medlemskap skulle därför lämna Norge ensamt utanför EU bland de fem nordiska länderna.
Det skulle också förändra maktbalansen inom EES. Den så kallade Efta-sidan av samarbetet består i dag av Norge, Island och Liechtenstein. Utan Island skulle Norge och Liechtenstein bli kvar.
Samtidigt skulle de nordiska länderna få ytterligare en röst inne i EU:s institutioner.
Island delar flera intressen med Sverige, Finland och Danmark inom bland annat energi, handel, Arktis, säkerhet och nordiskt samarbete. Landets medlemskap skulle därför kunna stärka den nordiska gruppen i Bryssel, även om länderna långt ifrån alltid driver samma politik.
För EU skulle medlemskapet dessutom flytta unionens politiska tyngd längre ut i Nordatlanten.
Regeringen är själv splittrad om medlemskapet
Även Islands nuvarande regering speglar hur komplicerad frågan är.
Socialdemokratiska alliansen och liberala Viðreisn vill både återuppta förhandlingarna och i slutändan se Island som EU-medlem.
Folkets parti, som också ingår i regeringen, motsätter sig däremot medlemskap men accepterade folkomröstningen inom ramen för regeringssamarbetet.
Det är därför fullt möjligt att regeringspartier som tillsammans genomför folkomröstningen senare hamnar på olika sidor i en slutlig medlemskampanj.
Vad händer om Island röstar nej?
Ett nej den 29 augusti skulle i praktiken hålla medlemsprocessen fryst.
Island kan fortsätta sin nuvarande modell genom EES, Efta och Schengen och behålla kontrollen över bland annat fiskeripolitiken och den egna valutan.
EU-frågan skulle knappast försvinna för alltid, men något nytt medlemskap skulle inte ligga nära.
Ett ja förändrar däremot spelplanen omedelbart.
Då kan Island för första gången sedan 2013 åter börja förhandla om exakt vad ett medlemskap skulle innebära – från fiskekvoter och jordbruk till handel, politiskt inflytande och framtiden för den isländska kronan.
Och först när det avtalet ligger på bordet kommer islänningarna behöva svara på den verkligt stora frågan:
Ska Island bli medlem i EU?