En ny kartläggning visar att 2 638 bolag med koppling till svenska politiker fakturerade offentlig sektor minst 64 miljarder kronor under åren 2022–2024. Men siffran betyder inte att 64 miljarder kronor kan kopplas till jäv eller misstänkt korruption. Den mer intressanta frågan är vad som händer när politik och företagsintressen faktiskt möts i samma kommun eller region – och vilka kontroller som ska fånga upp riskerna.

Bakom kartläggningen står Acta Publica, som har granskat företag där svenska förtroendevalda själva eller personer folkbokförda på samma adress har haft företagsengagemang.

Totalt identifierades 2 638 sådana bolag som fakturerat offentlig sektor för minst 64 miljarder kronor under perioden.

Den siffran är omfattande, men den behöver sättas i rätt sammanhang.

Det verkligt känsliga området finns framför allt där ett bolag med koppling till en lokalpolitiker gör affärer med just den kommun eller region där politikern har sitt uppdrag.

1 080 bolag gjorde affärer med politikerns egen kommun eller region

I kartläggningen finns 1 080 bolag som är kopplade till en lokalpolitiker, eller en person på samma folkbokföringsadress, och som samtidigt har fakturerat den kommun eller region där politikern är verksam.

Dessa bolag fakturerade tillsammans omkring 3,7 miljarder kronor.

Det är en betydligt snävare grupp än de 2 638 bolag som ligger bakom den totala 64-miljarderssiffran.

Även här är det viktigt att skilja mellan en koppling och ett faktiskt fel.

Att ett företag har anknytning till en politiker innebär inte automatiskt att politikern har deltagit i beslutet, påverkat en upphandling eller brutit mot jävsreglerna. Politikern kan exempelvis ha lämnat sammanträdet och anmält jäv när ärendet behandlades.

Acta Publicas kartläggning visar därför främst var det finns ekonomiska kopplingar som kan vara värda att granska närmare. Den fastställer inte att jäv eller korruption har förekommit.

50 bolag vann upphandlingar i den egna kommunen eller regionen

Kartläggningen har också jämförts med upphandlingsstatistik.

Bland de 1 080 bolagen identifierades 50 som enligt materialet hade vunnit minst en offentlig upphandling i politikerns egen kommun eller region under perioden.

Det uppskattade sammanlagda kontraktsvärdet för dessa upphandlingar var omkring 4,6 miljarder kronor.

Den siffran ska däremot inte läggas ihop med de 3,7 miljarder kronorna i fakturering.

Kontraktsvärdet beskriver det uppskattade värdet av avtalen under deras löptid. Faktureringen visar pengar som faktiskt fakturerats under den undersökta perioden. Det är två olika mått.

Därför är 64 miljarder inte samma sak som misstänkta affärer

Rubriksiffran är lätt att tolka som att svenska politiker skulle ha varit inblandade i offentliga affärer för 64 miljarder kronor.

Så ser inte materialet ut.

Kartläggningen omfattar bolag där en politiker själv haft ett företagsengagemang, men även företag där engagemanget finns hos någon som är folkbokförd på samma adress.

Samma adress innebär inte nödvändigtvis att det finns en nära personlig eller ekonomisk relation.

Dessutom behöver den offentliga affären inte ha någon koppling alls till politikerns eget beslutsområde.

Ett företag med koppling till en kommunpolitiker i en kommun kan exempelvis sälja produkter eller tjänster till en myndighet eller en helt annan kommun någon annanstans i landet.

Det är en sådan bred definition som gör att totalsumman når minst 64 miljarder kronor.

Kommunerna visar hur olika affärerna kan se ut

Kartläggningen identifierade minst ett bolag med den här typen av koppling i 232 kommuner och samtliga 19 regioner.

I vissa kommuner rör det sig om många bolag och relativt stora summor.

I Linköping identifierades exempelvis 15 bolag som tillsammans stod för omkring 156,5 miljoner kronor i fakturering till kommunen. I Skellefteå handlade det om 12 bolag och omkring 115,7 miljoner kronor.

Värnamo hade sju bolag med fakturering på omkring 156 miljoner kronor.

Men även sådana summor säger relativt lite utan att man vet vilken sorts affärer det handlar om.

Linköping är ett bra exempel.

En betydande del av summan där kommer från fastighetsbolag som hyrt ut lokaler till kommunen. Sådana hyresförhållanden kan omfattas av undantag från reglerna om offentlig upphandling och är därför inte jämförbara med en vanlig konkurrensutsatt upphandling.

Det visar varför varje enskilt fall måste granskas utifrån hur affären faktiskt har genomförts.

Så fungerar jävsreglerna för kommunpolitiker

Kommunallagens jävsregler ska förhindra att förtroendevalda deltar i beslut där de själva eller närstående har ett personligt eller ekonomiskt intresse.

En politiker kan bland annat vara jävig om ett ärende berör personen själv, en närstående eller någon annan situation där opartiskheten rimligen kan ifrågasättas.

Den som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet.

Det betyder inte bara att politikern ska avstå från själva omröstningen. Personen ska normalt inte heller delta i beredningen eller diskussionen av ärendet.

Den förtroendevalde har dessutom ett eget ansvar att uppmärksamma omständigheter som kan innebära jäv.

I kommunala protokoll kan det därför exempelvis framgå att en ledamot anmält jäv och lämnat rummet medan ett ärende behandlats.

Kontrollen börjar redan innan upphandlingen

Jävsreglerna är bara en del av skyddet.

Myndigheter, kommuner och regioner behöver också ha interna rutiner som minskar risken för att ekonomiska eller personliga intressen påverkar en upphandling.

Upphandlingsmyndigheten rekommenderar bland annat att personer som deltar i inköpsprojekt kan få lämna jävsdeklarationer.

Tanken är att eventuella intressekonflikter ska upptäckas innan de kan påverka processen.

Det kan exempelvis handla om personer som arbetar med kravställning, utvärdering av anbud eller beslut om vilken leverantör som ska få kontraktet.

Men någon heltäckande nationell automatisk kontroll där samtliga politikers och tjänstemäns företagsintressen matchas mot varje offentlig affär finns inte.

En stor del av kontrollen ligger därför hos den enskilda organisationen.

Risken försvinner inte när avtalet är underskrivet

En upphandling kan ha genomförts korrekt och ändå kräva fortsatt kontroll.

När ett avtal väl är på plats behöver kommunen, regionen eller myndigheten följa hur det används.

Tilläggsbeställningar, förändringar av avtal och fakturering kan annars skapa nya risker.

Ett företag kan exempelvis vinna ett avtal genom en korrekt konkurrensutsatt upphandling, samtidigt som problem senare uppstår om beställningar görs utanför avtalet eller om fakturor inte granskas tillräckligt noggrant.

Därför lyfter Upphandlingsmyndigheten fram avtalsuppföljning som en viktig del av arbetet mot korruption och andra oegentligheter.

Särskilt känsligt kan det bli om en enda person har stor kontroll över både beställning och uppföljning.

Kommunala bolag är en särskild kontrollfråga

En annan viktig del av systemet är de kommunala bolagen.

Kommuner och regioner bedriver stora verksamheter genom bolag, och dessa organisationer gör omfattande inköp.

De offentligrättsliga jävsregler som gäller för kommunala nämnder fungerar däremot inte på exakt samma sätt i kommunala bolag.

Där blir interna regler, bolagsstyrning och rutiner för intressekonflikter särskilt viktiga.

Det är också ekonomiskt betydande verksamheter.

Kommunalt ägda organisationer annonserade under 2024 fler än 4 000 offentliga upphandlingar med ett sammanlagt uppskattat värde på nästan 183 miljarder kronor.

Skillnaderna mellan kommunerna kan vara stora

Statskontoret har tidigare pekat på att förutsättningarna för förebyggande arbete mot korruption varierar mellan svenska kommuner och regioner.

Större organisationer kan ha särskilda upphandlingsfunktioner, jurister och etablerade kontrollsystem.

En liten kommun kan behöva hantera liknande juridiska och ekonomiska risker med betydligt mindre resurser.

Det gör inte mindre kommuner automatiskt mer utsatta för fel. Men det innebär att förmågan att arbeta systematiskt med riskanalyser, intern kontroll och uppföljning kan skilja sig kraftigt mellan olika delar av landet.

Det här krävs för att avgöra om en politikerkoppling verkligen är problematisk

En företagskoppling är därför främst början på en granskning.

För att bedöma om en offentlig affär faktiskt innebär en jävsrisk behövs fler svar.

Hade politikern ett ekonomiskt intresse i företaget när affären gjordes? Låg frågan inom den nämnd eller det organ där personen hade inflytande? Deltog politikern i beredning, diskussion eller beslut? Anmäldes jäv? Hur valdes leverantören? Fanns konkurrerande anbud? Hur följdes avtalet och fakturorna upp efteråt?

Det är först när sådana frågor kan besvaras som det går att säga något mer om den enskilda affären.

Den underliggande kartläggningen från Acta Publica visar omfattningen av kopplingarna mellan förtroendevaldas företagsengagemang och offentliga pengar.

Den visar däremot inte att de identifierade politikerna har gjort något fel.

Det är också den viktigaste skillnaden att hålla fast vid när 64-miljarderssiffran diskuteras: kartläggningen pekar ut ekonomiska korskopplingar som kan behöva kontrolleras – inte 64 miljarder kronor i konstaterat jäv eller korruption.