HemEkonomiVarför väntas inflationen stiga i Sverige 2027? EU:s nya prognos

Varför väntas inflationen stiga i Sverige 2027? EU:s nya prognos

Publicerad

Inflationen i Sverige väntas stiga kraftigt under 2027. EU-kommissionen räknar med att inflationen ökar från 1,3 procent 2026 till 2,8 procent nästa år. Bakom uppgången finns framför allt högre energikostnader, stigande importpriser och effekter av tillfälliga skattesänkningar. Men andra prognosmakare är mindre pessimistiska – och skillnaderna säger något viktigt om hur osäker utvecklingen är.

Därför tror EU att inflationen stiger 2027

EU-kommissionens höstprognos, som presenterades den 17 november, innebär att den svenska inflationen väntas bli mer än dubbelt så hög 2027 som 2026.

Prognosen gäller HIKP, det harmoniserade konsumentprisindex som används för att jämföra inflationen mellan EU-länder.

År Inflation enligt EU, HIKP
2026 1,3 procent
2027 2,8 procent
2028 2,4 procent

Det är alltså inte fråga om en tillfällig topp som omedelbart försvinner. Även 2028 väntas inflationen ligga över två procent enligt kommissionens bedömning.

Förklaringen är framför allt att flera kostnadsökningar väntas fortsätta påverka priserna samtidigt som vissa åtgärder som hållit inflationen nere upphör att ge samma effekt.

Energi och importpriser driver på

Energipriserna är en viktig del av EU-kommissionens bedömning. När kostnaderna för energi stiger påverkas inte bara hushållens el- och drivmedelsräkningar.

Företag får också högre kostnader för produktion, transporter och distribution. En del av dessa kostnader kan så småningom föras vidare till kunderna.

Samma mekanism gäller importpriser. Om varor och insatsprodukter från utlandet blir dyrare kan prisökningarna spridas genom flera led innan de når svenska konsumenter.

Det betyder att inflationen kan fortsätta stiga även efter att den första kostnadsökningen har inträffat.

EU-kommissionen räknar samtidigt inte med någon okontrollerad pris- och lönespiral. De svenska avtalslönerna väntas öka med drygt tre procent om året, vilket enligt prognosen begränsar det bredare inflationstrycket.

Tillfälliga skattesänkningar påverkar inflationen

En annan förklaring är att vissa politiska åtgärder har pressat ned den uppmätta inflationen under 2026.

Den tillfälliga extra sänkningen av skatten på bensin och diesel upphör den 1 december 2026. Även ett tillfälligt stöd för lägre kollektivtrafikpriser gäller bara till årets slut.

När sådana åtgärder upphör kan konsumentpriserna bli högre än de annars skulle ha varit.

Det handlar dock inte om att alla priser automatiskt stiger lika mycket. Den faktiska utvecklingen beror på exempelvis energimarknaden, företagens prissättning och vilka kostnader som förs vidare till konsumenterna.

Matmomsen höjs inte under 2027

En särskilt viktig detalj gäller den svenska matmomsen.

Riksdagen har beslutat att momsen på livsmedel tillfälligt ska vara sex procent i stället för tolv procent mellan den 1 april 2026 och den 31 december 2027.

Period Moms på livsmedel
Före 1 april 2026 12 procent
1 april 2026–31 december 2027 6 procent
Från 1 januari 2028 12 procent

Enligt nuvarande lagstiftning återgår matmomsen alltså till tolv procent först 2028.

Ändå kan momssänkningen bidra till att förklara varför den uppmätta inflationen ökar under 2027.

Det beror på hur inflation beräknas. Konsumentpriserna jämförs vanligtvis med samma månad året innan.

När matmomsen sänktes våren 2026 bidrog det till att pressa ned prisnivån. Under början av 2027 kan den effekten fortfarande hålla nere inflationen jämfört med året före.

Från april 2027 jämförs däremot matpriserna med månader då den lägre momsen redan gällde. Då försvinner den tidigare sänkningens direkta dämpande effekt från årsjämförelsen.

Det brukar kallas en baseffekt.

Högre inflation under 2027 behöver därför inte betyda att matpriserna plötsligt rusar eller att momsen höjs på nytt.

För den som vill förstå hur skattesänkningen har slagit igenom finns också vår genomgång av den sänkta matmomsen och dess påverkan på priserna.

EU tror på högre inflation än Riksbanken

EU-kommissionens prognos är högre än flera andra aktuella bedömningar av den svenska ekonomin.

Prognosmakare Inflation 2027
EU-kommissionen 2,8 % HIKP
Finansdepartementet 2,3 % KPIF
Konjunkturinstitutet 2,6 % KPIF
Riksbanken 2,1 % KPIF
Riksbanken 2,0 % HIKP

Prognoserna kommer från olika tidpunkter. EU-kommissionens bedömning är från den 17 november, Finansdepartementets från den 12 november, Konjunkturinstitutets från september och Riksbankens fullständiga inflationsprognos från den 24 september.

Den tydligaste jämförelsen är mellan EU-kommissionens 2,8 procent och Riksbankens 2,0 procent för HIKP.

Båda prognoserna gäller samma inflationsmått, men EU-kommissionen räknar alltså med 0,8 procentenheter högre inflation.

Skillnaden behöver inte bero på en helt annan syn på svensk ekonomi. Prognoserna har olika antaganden och bygger på information från olika tidpunkter.

EU:s prognos har exempelvis kunnat väga in en del senare utveckling på energi- och importmarknaderna.

Den som vill jämföra kommissionens samlade bedömning kan läsa EU:s ekonomiska prognos för Sverige.

Vad är skillnaden mellan HIKP och KPIF?

Det är viktigt att hålla isär de två inflationsmåtten.

HIKP är ett EU-harmoniserat index som ska göra prisutvecklingen jämförbar mellan olika europeiska länder. Det omfattar inte kostnader för ägt boende på samma sätt som de svenska inflationsmåtten.

KPIF är det mått som Riksbankens svenska inflationsmål gäller. Det är konsumentprisindex med fast ränta, vilket innebär att direkta effekter av förändrade bolåneräntor räknas bort.

Båda beskriver prisutvecklingen, men de omfattar inte exakt samma kostnader och kan därför visa olika inflationstal.

Att EU räknar med 2,8 procent och Finansdepartementet med 2,3 procent innebär således inte automatiskt att deras bedömningar skiljer sig med en halv procentenhet på jämförbara grunder.

Vad betyder högre inflation för hushållen och räntan?

Om EU-kommissionens prognos slår in kommer den allmänna prisnivån att fortsätta stiga under 2027, och snabbare än under 2026.

Det betyder däremot inte att alla hushåll får sina kostnader höjda med exakt 2,8 procent.

Den som använder mycket el eller kör långt med bil kan påverkas mer av energipriserna. Andra hushåll kan märka större förändringar i mat, tjänster eller boendekostnader.

Högre inflation innebär inte heller att köpkraften nödvändigtvis försämras. Det avgörande är hur inkomsterna utvecklas i förhållande till priserna.

För Riksbanken innebär en tydligare inflationsuppgång samtidigt att penningpolitiken kan behöva hållas stramare.

Den 4 november beslutade Riksbanken att höja styrräntan till två procent, med hänvisning bland annat till ökade kostnader och en starkare svensk ekonomi. Bakgrunden finns närmare beskriven i vår artikel om oktoberinflationen och Riksbankens räntebeslut.

Men EU-kommissionens prognos är inte ett besked om att räntan måste höjas ytterligare. Riksbanken fattar sina beslut utifrån hur inflationen och ekonomin faktiskt utvecklas.

Även Riksbankens resonemang om fler räntehöjningar visar varför den framtida prisutvecklingen blir så viktig.

Inflation på 2,8 procent är fortfarande en prognos

Det viktigaste i EU-kommissionens bedömning är inte att just 2,8 procent måste bli utfallet.

Prognosen visar snarare hur den låga inflationen under 2026 delvis kan vara tillfällig. När tidigare prissänkande effekter försvinner samtidigt som energi och import fortsätter att bli dyrare kan inflationstakten stiga igen.

Om energipriserna faller eller importkostnaderna utvecklas gynnsammare än väntat kan inflationen bli lägre.

Om kostnadstrycket i stället ökar ytterligare kan prisuppgången bli större.

EU-kommissionens prognos pekar därmed på en viktig skillnad: Att inflationen har sjunkit under 2026 betyder inte att de bakomliggande riskerna för nya prisökningar har försvunnit.

Senaste artiklar

Tove Lo på Avicii Arena 19 november 2026 – tider och förband

Tove Lo spelar på Avicii Arena i Stockholm torsdagen den 19 november 2026. Insläppet...

Xiaomi Smart Band 11 eller Smart Band 10 – vilken ska du köpa?

Xiaomi Smart Band 11 har fått en tunnare konstruktion, högre maximal skärmljusstyrka och uppdaterad...

Negativa nyheter och sjukskrivning – vad visar den svenska studien?

Negativa nyhetsrubriker kan ha ett samband med psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Det visar en...

Varför är studiebidraget 625 kronor i december?

Vissa gymnasieelever får bara 625 kronor i studiebidrag i december 2026, trots att det...

liknande artiklar

Tove Lo på Avicii Arena 19 november 2026 – tider och förband

Tove Lo spelar på Avicii Arena i Stockholm torsdagen den 19 november 2026. Insläppet...

Xiaomi Smart Band 11 eller Smart Band 10 – vilken ska du köpa?

Xiaomi Smart Band 11 har fått en tunnare konstruktion, högre maximal skärmljusstyrka och uppdaterad...

Negativa nyheter och sjukskrivning – vad visar den svenska studien?

Negativa nyhetsrubriker kan ha ett samband med psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Det visar en...