HemStora frågorNegativa nyheter och sjukskrivning – vad visar den svenska studien?

Negativa nyheter och sjukskrivning – vad visar den svenska studien?

Publicerad

Negativa nyhetsrubriker kan ha ett samband med psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Det visar en svensk studie från Handelshögskolan i Stockholm. Men forskarna kan inte slå fast att nyheterna orsakar sjukskrivningarna. En viktig del av resultaten visar dessutom hur svårt det är att skilja ett verkligt samband från flera samhällsförändringar som pågår samtidigt.

Studien har genomförts av forskarna Micael Dahlen och Nora Bittár vid Handelshögskolan i Stockholm. De har undersökt hur tonen i svenska nyhetsrubriker samvarierar med människors sökningar på Google och antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa.

Resultaten väcker frågor om nyhetsrapporteringens betydelse för människors mående. Samtidigt innehåller studien en metodologisk begränsning som är avgörande för hur resultaten ska tolkas.

Så undersökte forskarna negativa nyheter

Forskarna analyserade nästan 3,8 miljoner nyhetsrubriker från sex svenska tidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan.

Materialet sträcker sig från januari 2010 till september 2025, sammanlagt 189 månader.

Rubrikerna analyserades utifrån förekomsten av negativa och positiva ord. Forskarna jämförde sedan utvecklingen med två andra typer av statistik:

Datakälla Vad den visar
Svenska nyhetsrubriker Hur mycket positivt och negativt språk som förekommer i rubrikerna
Google Trends Hur sökintresset för psykisk ohälsa, exempelvis stress, oro och ångest, förändras
Försäkringskassan Antalet nya sjukfall med psykiatriska diagnoser

Forskarna undersökte bland annat om perioder med mer negativt nyhetsspråk följdes av fler sökningar om psykisk ohälsa och om ökad sökaktivitet i sin tur följdes av fler sjukfall.

Det innebär att studien följer utvecklingen i samhället över tid. Den bygger däremot inte på intervjuer med personer som blivit sjukskrivna eller på mätningar av vilka nyheter enskilda människor faktiskt har läst.

Den skillnaden är central när resultaten ska tolkas.

Vad visar resultaten om sjukskrivningar?

Forskarna fann statistiska samband mellan negativiteten i nyhetsrubrikerna, sökningar om psykisk ohälsa och nya sjukfall.

Under den studerade perioden ökade också antalet nya sjukfall med psykiatriska diagnoser kraftigt. Enligt forskarnas sammanställning steg månadsgenomsnittet från omkring 6 400 till 11 500 mellan 2010 och 2024. Det motsvarar en ökning med ungefär 79 procent.

Ett annat resultat var att ovanligt hög sökaktivitet kring psykisk ohälsa hade ett statistiskt samband med omkring 950 fler nya sjukfall månaden därpå.

Men siffran betyder inte att 950 personer blev sjukskrivna på grund av negativa nyheter.

Den beskriver ett samband i den statistiska analysen. Studien visar inte vilka individer som gjorde sökningarna, varför de sökte eller om de senare blev sjukskrivna.

Forskarna såg också tydliga säsongsmönster. Nya sjukfall var vanligast under oktober och november, medan sökningar om psykisk ohälsa hade toppar under januari och oktober.

Det visar att tidpunkten på året kan ha betydelse för hur statistiken utvecklas.

Det avgörande problemet: sambanden höll inte i en annan analys

En särskilt viktig detalj framgår av den vetenskapliga sammanfattningen till originalstudien om nyhetsrubriker och sjukfrånvaro.

Forskarna genomförde två typer av tidsserieanalyser.

I analyserna av de långsiktiga nivåerna fanns statistiska samband mellan nyheternas negativitet, sökaktiviteten och sjukfallen.

Men när forskarna i stället undersökte förändringarna från en månad till nästa kvarstod inga statistiskt säkerställda samband mellan de tre undersökta variablerna.

Varför är det så viktigt?

Tänk dig två kurvor som båda stiger under femton år. Den ena visar sökningar om psykisk ohälsa och den andra antalet sjukskrivningar.

Kurvorna kan likna varandra även om det inte finns något direkt orsakssamband. Båda kan påverkas av andra långsiktiga förändringar i samhället.

Genom att i stället undersöka förändringen mellan varje månad kan forskarna minska betydelsen av sådana gemensamma trender.

Att sambanden då inte längre är statistiskt säkerställda är en viktig begränsning.

Det betyder inte att negativa nyheter saknar betydelse för människors hälsa. Däremot ger studien inte ett robust statistiskt stöd för att förändringar i nyhetsrapporteringens negativitet leder till förändringar i sjukskrivningarna.

Det är en betydligt försiktigare slutsats än att negativa rubriker orsakar fler sjukfall.

Vad kan annars förklara sambandet?

Nyhetsrapportering, psykisk hälsa och sjukfrånvaro påverkas av många faktorer. Flera av dem kan förändras samtidigt.

Samhällskriser påverkar både nyheterna och människors liv

Under perioden som forskarna studerade inträffade bland annat coronapandemin, stora ekonomiska förändringar och flera internationella kriser.

Sådana händelser kan leda till fler negativa nyheter. Men de kan också direkt påverka människors ekonomi, anställningstrygghet, sociala liv och psykiska hälsa.

Om både rubrikerna och sjukskrivningarna påverkas av samma samhällskris behöver det alltså inte vara nyheterna som orsakar sjukfrånvaron.

Arbetsmiljön har stor betydelse

Försäkringskassan har i sina analyser pekat på arbetsmiljön som en central faktor bakom stressrelaterade sjukskrivningar.

Hög arbetsbelastning, bristande återhämtning och organisatoriska problem på arbetsplatsen är exempel på faktorer som kan påverka risken för att bli sjuk.

Även arbetsmarknadsläget kan spela roll för utvecklingen av sjukfrånvaron.

Det innebär att sjukskrivningsstatistiken inte kan förklaras genom att enbart studera mediebilden.

Fler sökningar behöver inte betyda fler sjuka

Google Trends mäter hur stort intresset för olika sökbegrepp är i förhållande till andra sökningar.

En person som söker efter ångest kan göra det för sin egen skull, för en närstående, av nyfikenhet eller för att ämnet diskuteras i medierna.

Ökad sökaktivitet kan också bero på större öppenhet om psykisk ohälsa eller att fler vill förstå sina symtom.

Sökningarna är därför inte ett direkt mått på hur många som faktiskt mår psykiskt dåligt.

Det här illustrerar ett vanligt problem inom forskning: två företeelser kan hänga samman utan att den ena orsakar den andra.

Ett annat exempel finns i en svensk studie om skärmtid och psykisk ohälsa hos unga, där sambanden blev svagare när forskarna tog hänsyn till ytterligare faktorer.

Kan negativa nyheter ändå påverka den psykiska hälsan?

Ja, det är möjligt. Men man behöver skilja mellan vad den aktuella studien visar och vad annan forskning säger.

Det finns forskning som beskriver samband mellan omfattande konsumtion av oroande nyhetsmaterial och upplevelser av stress och ångest. Särskilt under större kriser kan ett ständigt flöde av hotfull information förstärka oro hos vissa människor.

Det innebär inte att alla påverkas på samma sätt.

En person kan bli stressad av återkommande katastrofrubriker. En annan kan uppleva att nyheterna ger viktig information, sammanhang och möjlighet att förbereda sig.

Även hur nyheterna konsumeras kan spela roll. Att aktivt välja några tillfällen för att läsa nyheter är något annat än att ständigt kontrollera nya uppdateringar under hela dagen.

Den svenska studien kan däremot inte avgöra hur stora dessa individuella effekter är.

Den kan heller inte visa att en person som läser många negativa nyheter löper större risk att bli sjukskriven.

För en sådan slutsats skulle forskarna behöva betydligt mer information om människors individuella nyhetsvanor, hälsa och andra livsomständigheter.

Om nyheterna får dig att må dåligt

Det är inte nödvändigt att sluta följa nyheter för att minska eventuell nyhetsstress.

För den som märker att nyhetsflödet påverkar sömnen, koncentrationen eller humöret kan det vara värt att pröva några förändringar.

Det kan exempelvis handla om att välja bestämda tider för nyhetsläsning, stänga av onödiga aviseringar och undvika att fastna i upprepade uppdateringar om samma oroande händelse.

Det är också viktigt att skilja tillfällig oro från mer långvariga psykiska besvär.

Om oro, ångest eller sömnproblem börjar påverka vardagen finns stöd att få. På 1177 finns information om hur man söker vård för psykiska besvär.

Vad är den viktigaste slutsatsen?

Studien från Handelshögskolan visar att negativa nyhetsrubriker, sökningar om psykisk ohälsa och sjukskrivningar har följt vissa gemensamma mönster över tid.

Det är ett intressant resultat som motiverar fortsatt forskning.

Men sambanden försvann när forskarna analyserade månadsförändringarna i stället för de långsiktiga nivåerna. Dessutom saknas uppgifter om enskilda människors nyhetskonsumtion och hälsa.

Den svenska studien ger därför inget bevis för att negativa nyheter orsakar sjukskrivningar.

Den viktigaste lärdomen är snarare att människors psykiska hälsa påverkas av flera samverkande faktorer – och att stora statistiska samband måste granskas noggrant innan de kan användas för att förklara varför människor blir sjuka.

Senaste artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

liknande artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...