Svensk industri fortsätter att växla upp. Inköpschefsindex steg till 60,5 i oktober, den högsta nivån sedan januari 2022. Produktionen ökar kraftigt och företagen signalerar större behov av personal. Samtidigt stiger kostnaderna för råvaror och komponenter till nivåer som kan skapa nya inflationsrisker.

Inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin steg från reviderade 58,5 i september till 60,5 i oktober, enligt Swedbank och Silfs senaste undersökning som presenterades måndagen den 2 november.

Det är den högsta noteringen på nästan fem år och innebär att indexet ligger över sitt historiska genomsnitt på 54,4 för sextonde månaden i följd.

Ett PMI-värde över 50 signalerar att en större andel företag rapporterar förbättringar än försämringar. Oktoberresultatet pekar därmed på en fortsatt stark utveckling inom svensk tillverkningsindustri.

Produktionen driver industrins uppgång

Det är framför allt produktionen som ligger bakom den senaste uppgången. Produktionsindex steg från 60,8 till 66,1, den högsta nivån sedan maj 2021.

Även sysselsättningen stärktes tydligt. Indexet för sysselsättning ökade från 57,0 till 60,1, vilket är den högsta nivån sedan februari 2022.

Orderingången backade däremot marginellt, från 59,7 till 59,6. Nivån är fortfarande hög och visar att företagen överlag fortsätter att rapportera ökande ordervolymer.

Så utvecklades industrins viktigaste index

Företagens produktionsplaner för det kommande halvåret ligger samtidigt kvar på en hög nivå, trots en mindre nedgång från september.

Den starkare utvecklingen följer på industrins uppgång i september, då flera indikatorer redan pekade mot en förbättrad konjunktur.

Insatsvaror blir dyrare – högsta nivån sedan 2022

Samtidigt som industrin går starkare ökar kostnadstrycket.

Indexet för rå- och insatsvarupriser steg från 78,3 till 82,6, den högsta nivån sedan våren 2022.

Företagen rapporterar högre kostnader för bland annat koppar, aluminium, stål, elektronikkomponenter, plast, kemikalier och energi.

Indexvärdet 82,6 betyder inte att priserna har stigit med 82,6 procent. Det visar i stället att en mycket stor övervikt av de tillfrågade inköpscheferna upplever stigande inköpspriser.

Swedbanks ekonom Jörgen Kennemar lyfter fram risken för att kostnadsökningarna pressar industriföretagens marginaler. Om företagen kompenserar sig genom högre försäljningspriser kan prisökningarna så småningom spridas vidare i ekonomin.

Vad betyder det för inflationen?

De stigande industrikostnaderna är en möjlig inflationsrisk, men det är viktigt att skilja mellan företagens inköpspriser och de priser hushållen faktiskt betalar.

Enligt SCB:s producentprisstatistik för september hade producentpriserna stigit med 11,2 procent på ett år. Exklusive energirelaterade varor var ökningen 6,2 procent.

Konsumentprisernas utveckling var betydligt mer dämpad. Inflationen enligt KPIF uppgick till 1,5 procent i september.

Det finns alltså inget automatiskt samband där stigande industrikostnader leder till motsvarande prisökningar för konsumenterna. Företagen kan välja att absorbera delar av kostnaderna, och effekterna kan dessutom komma med fördröjning.

Swedbanks bedömning handlar om risken för framtida prisökningar, inte om att någon sådan effekt redan har konstaterats i oktober månads konsumentpriser.

Ny inflationssignal inför Riksbankens besked

Industrirapporten kommer bara två dagar före Riksbankens nästa räntebesked den 4 november.

Den starkare industrikonjunkturen är en positiv signal för svensk ekonomi, men utvecklingen för insatsvarupriserna visar samtidigt att kostnadstrycket kan bli en utmaning.

PMI är dock en enkätbaserad konjunkturindikator. Den mäter företagens bedömningar av förändringar, inte den faktiska industriproduktionen eller inflationen.

Oktoberresultatet visar därför framför allt två saker: industrins återhämtning har fått ytterligare kraft, men de stigande kostnaderna gör den fortsatta prisutvecklingen till en viktig fråga för både företag och Riksbanken.