Svensk industri stärktes tydligt i september. Industri-PMI steg till 58,1 från reviderade 56,3 i augusti, samtidigt som orderingången ökade kraftigt.

Men uppgången har en baksida. Industrins insatspriser fortsätter att stiga och prisindexet nådde 77,6. Det ökar risken för pressade marginaler i industribolagen och ger Riksbanken ytterligare en inflationssignal att väga in.

Industri-PMI steg till 58,1 i september

Swedbank och Silfs inköpschefsindex för industrin steg till 58,1 i september 2026.

Ett värde över 50 indikerar tillväxt i industrin, medan ett värde under 50 signalerar en nedgång.

Septemberutfallet var det högsta på tre månader och visar att aktiviteten i svensk industri fortsätter att förbättras.

Augustis PMI har samtidigt reviderats upp från tidigare rapporterade 56,1 till 56,3.

Index	September	Augusti
Industri-PMI	58,1	56,3
Orderingång	59,5	55,1
Produktion	60,0	59,0
Sysselsättning	56,3	57,5
Leveranstider	62,7	60,4
Insatspriser	77,6	75,7

Orderingången driver uppgången

Den tydligaste förbättringen syns i orderingången.

Indexet steg från 55,1 i augusti till 59,5 i september.

Det är framför allt den svenska hemmamarknaden som driver ökningen. Orderingången från hemmamarknaden steg till 58,6, medan exportorderingången ökade mer försiktigt till 53,3.

Det är en intressant skillnad.

Svensk industri brukar vara starkt beroende av utvecklingen i exportmarknader som Tyskland, övriga euroområdet, USA och Kina. Septemberutfallet visar däremot att den svenska efterfrågan för tillfället bidrar mer till uppgången.

Även orderstockarna stärktes och steg till 60,4, den högsta nivån sedan januari.

Industrin räknar med fortsatt högre produktion

Produktionsindex steg samtidigt från 59,0 till 60,0.

Ännu tydligare är företagens syn på de kommande månaderna.

Indexet för produktionsplanerna under det närmaste halvåret steg från 67,8 till 73,2.

Det är en hög nivå och visar att inköpscheferna räknar med fortsatt expansion.

Sysselsättningsindex gick däremot åt andra hållet och sjönk från 57,5 till 56,3. Det ligger fortfarande över tillväxtgränsen 50, men ökningen av industrins aktivitet syns ännu inte lika tydligt i bemanningen.

Kostnadstrycket fortsätter att stiga

Den största varningssignalen i septemberrapporten är industrins kostnader.

Indexet för insatspriser steg från 75,7 till 77,6.

Industriföretagen rapporterar högre priser på bland annat:

• koppar
• aluminium
• stål
• elektronikkomponenter
• plast
• energi
• diesel
• kemikalier
• transporter

Den svaga svenska kronan bidrar också till att importerade råvaror och komponenter blir dyrare.

Det betyder att industrin just nu får en kombination av bättre efterfrågan och högre kostnader.

För bolag som snabbt kan föra kostnadsökningarna vidare till sina kunder behöver det inte vara ett stort problem. För företag med svagare prissättningskraft kan marginalerna däremot pressas.

Viktig signal för Riksbanken

PMI-siffrorna kommer bara en vecka efter att Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Riksbanken har samtidigt signalerat att räntan kan behöva höjas mer än banken tidigare räknat med om den starkare konjunkturen kombineras med högre inflationstryck.

September-PMI passar väl in i den riskbilden.

Industrin växer snabbare samtidigt som företagens kostnader ökar.

Det betyder inte att PMI-siffran i sig kommer att få Riksbanken att höja räntan. Men utfallet blir ytterligare en datapunkt som talar för att svensk ekonomi inte längre befinner sig i samma svaga läge som tidigare.

Samtidigt är den faktiska konsumentinflationen fortfarande låg. I augusti låg KPIF-inflationen på 0,7 procent och KPIF exklusive energi på 0,5 procent.

Industrins insatspriser ska därför snarare ses som en tidig signal om potentiellt framtida inflationstryck än som ett tecken på att konsumentpriserna redan stiger snabbt.

Läs även vår genomgång av inflationen i augusti 2026.

Vad betyder PMI för kronan?

Kronan spelar en dubbel roll i utvecklingen.

En svag krona gör importerade råvaror, energi och komponenter dyrare för svenska företag. Det kan vara en av orsakerna till att insatsprisindexet fortsätter upp.

Samtidigt kan starkare svensk tillväxt och ökade förväntningar på framtida räntehöjningar från Riksbanken i teorin gynna kronan.

Det går däremot inte att slå fast att just september-PMI har orsakat någon större rörelse i kronan under dagen.

Så påverkas svenska industribolag

För börsens stora verkstadsbolag är septemberrapporten i grunden en positiv konjunktursignal.

Starkare orderingång, högre produktion och växande orderstockar är normalt gynnsamt för bolag med stor exponering mot industriinvesteringar.

Det gäller exempelvis delar av svensk verkstadssektor med bolag som Atlas Copco, Sandvik, Epiroc, SKF och Alfa Laval.

Samtidigt gör den kraftiga ökningen i insatspriserna bilden mer komplicerad.

Bolag med stora kostnader för metaller, elektronik, energi och transporter kan få se marginalerna pressas om de inte lyckas höja sina egna priser i samma takt.

För råvaru- och metallproducenter kan högre metallpriser däremot ge stöd på intäktssidan.

Även räntekänsliga sektorer kan påverkas indirekt. Om starkare konjunktur och högre kostnadstryck får marknaden att räkna med fler räntehöjningar kan bland annat fastighetsbolag och högt värderade tillväxtbolag möta högre finansieringskostnader.

Euroområdet ger också stöd

Det svenska PMI-utfallet kommer samtidigt som industrin i euroområdet förbättras.

Euroområdets industri-PMI steg till 52,9 i september, vilket var den starkaste tillväxttakten på drygt fyra år.

För Sverige är det viktigt eftersom en stor del av industrins export går till andra europeiska länder.

Det svenska septemberutfallet visar dock att det framför allt är hemmamarknaden som för tillfället driver den snabbare ökningen i orderingången.

Starkare industri men tuffare kostnadsläge

Septemberrapporten ger därför ingen entydigt positiv bild.

På ena sidan står en industri som växer snabbare, får fler order och planerar för högre produktion.

På den andra står ett snabbt stigande kostnadstryck som kan pressa företagens marginaler och på sikt få betydelse för inflationen.

Det är just den kombinationen som gör september-PMI särskilt relevant för både börsen och Riksbanken.

Svensk industri har fått bättre fart. Frågan är nu hur mycket av kostnadsökningarna företagen kan absorbera innan de börjar synas i priserna mot kund.

Läs också om Riksbanken och de globala räntorna.