Svensk industri fortsätter att växa i hög takt. Industri-PMI steg till 56,1 i augusti, men bakom den starka konjunktursignalen finns en tydlig varning: företagens kostnader för råvaror och insatsvaror har skjutit upp kraftigt. Det kan bli ytterligare ett problem för Riksbanken inför höstens räntebeslut.

Inköpschefsindex, PMI, steg från 55,7 i juli till 56,1 i augusti. Ett index över 50 innebär att industrin växer, och svensk industri har nu legat över sitt historiska genomsnitt i 14 månader i rad.

Men den lilla uppgången i huvudindexet säger inte hela historien.

Det som sticker ut mest i augustis rapport är prisindexet för rå- och insatsvaror. Det steg till 75,4 från omkring 67 i juli – en nivå som signalerar ett mycket snabbt ökande kostnadstryck i industrin.

Industri-PMI steg till 56,1 i augusti

Flera delar av PMI visar fortsatt hög aktivitet.

Produktionen steg till 58,9 och sysselsättningen till 57,6. Företagens produktionsplaner för det kommande halvåret ligger dessutom på höga 66,9.

Det pekar mot att industriföretagen fortfarande räknar med relativt hög aktivitet under hösten.

Samtidigt ska uppgången inte överdrivas. Tremånadersgenomsnittet för PMI ligger på 56,6, jämfört med 56,8 under föregående tremånadersperiod.

Industrin växer alltså fortfarande starkt, men siffrorna visar mer en stabilisering på en hög nivå än en snabbt accelererande industrikonjunktur.

Orderingången är den tydliga svagheten

En del av rapporten går dessutom åt motsatt håll.

Indexet för orderingång sjönk från 56,7 till 54,6 och föll därmed för andra månaden i rad. Nedgången var framför allt kopplad till exportmarknaden.

Det är viktigt eftersom nya order ofta ger en tidig signal om hur produktionen kan utvecklas längre fram.

Än så länge finns dock en buffert. Orderstockarna fortsätter att växa och indexet ligger på 57,6. Industriföretagen har alltså fortfarande arbete att beta av även om inflödet av nya beställningar har tappat fart.

Den samlade bilden är därför betydligt mer nyanserad än att svensk industri bara blir starkare månad för månad.

Kostnadstrycket skjuter i höjden

Den stora förändringen finns i stället på kostnadssidan.

Indexet för rå- och insatsvarupriser steg till 75,4 i augusti. Företagen rapporterar bland annat högre kostnader för energi, metaller, plast, elektronik och transporter.

En bidragande faktor är de fortsatta störningarna i de globala transportkedjorna.

Begränsad trafik genom Hormuzsundet har pressat upp både energipriser och fraktkostnader. Hurbra har tidigare gått igenom hur problemen i Hormuz kan slå mot Sverige.

Till det kommer en högre global efterfrågan på vissa råvaror och industrikomponenter.

Det betyder att industrin går in i hösten med betydligt högre inköpskostnader än under sommaren.

Dyrare insatsvaror behöver inte direkt bli högre inflation

Det är ändå viktigt att skilja på företagens kostnader och priserna i svenska butiker.

Om industriföretag får dyrare energi, transporter och material finns i praktiken flera möjliga konsekvenser.

Företagen kan höja sina försäljningspriser, acceptera lägre marginaler eller försöka effektivisera verksamheten och på så sätt absorbera en del av kostnaden.

Därför går det inte att dra slutsatsen att ett prisindex på 75,4 automatiskt innebär högre svensk inflation.

Men om kostnadsökningarna blir både stora och långvariga ökar risken för att de till slut förs vidare till kunderna.

Den signalen blir särskilt viktig just nu.

PMI blir ytterligare en pusselbit för Riksbanken

Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Centralbanken har samtidigt tydligt markerat att en räntehöjning senare under 2026 fortfarande är möjlig om inflationstrycket blir mer ihållande.

Det gör augustis PMI-rapport intressant ur ett ränteperspektiv.

På ena sidan står en industrikonjunktur som fortfarande ser förhållandevis stark ut. Produktion och sysselsättning växer och företagens framtidsplaner är optimistiska.

På den andra sidan stiger kostnaderna snabbt.

För Riksbanken är det en betydligt besvärligare kombination än om både efterfrågan och kostnadstrycket samtidigt hade fallit.

En starkare ekonomi minskar behovet av lägre ränta, samtidigt som stigande företagskostnader kan öka risken för ny inflation.

Det betyder inte att dagens PMI-siffra i sig utlöser en räntehöjning. Men den stärker den del av riskbilden som talar för att Riksbanken behöver vara försiktig med ytterligare lättnader.

Även andra prognosmakare har blivit mer försiktiga. Hurbra har tidigare skrivit om att SBAB räknar med två räntehöjningar under 2026.

Inflationen blir nästa stora besked

Det verkliga testet kommer när nya inflationssiffror publiceras.

Den vanliga KPIF-inflationen låg på låga nivåer i juli, men det underliggande inflationstrycket är mer komplicerat än huvudtalet visar. Tillfälliga effekter från bland annat energi och politiska åtgärder påverkar dessutom jämförelserna.

Om stigande transport-, energi- och råvarukostnader börjar slå igenom bredare i företagens försäljningspriser blir det betydligt svårare för Riksbanken att räkna med en fortsatt snabb inflationsnedgång.

Augustis preliminära inflationssiffror blir därför nästa viktiga datapunkt inför Riksbankens septembermöte.

Stark industri – men ett nytt problem inför hösten

Augustis PMI ger framför allt två besked.

Svensk industri fortsätter att växa och företagen har fortfarande en ovanligt positiv syn på produktionen framöver.

Men samtidigt har kostnadstrycket på kort tid blivit betydligt starkare.

Det är just kombinationen som gör rapporten viktig.

Industrin visar inga tydliga tecken på en akut konjunkturnedgång som skulle kräva lägre ränta. Samtidigt ökar företagens kostnader på ett sätt som kan försvåra inflationsnedgången.

Nästa fråga blir därför inte bara om industrin fortsätter växa – utan om företagen lyckas bära de högre kostnaderna själva eller börjar skicka dem vidare till kunderna.

Den fullständiga PMI-rapporten från Swedbank och Silf visar att svensk industri går in i hösten med fortsatt hög aktivitet, men också med ett kostnadstryck som Riksbanken knappast kan ignorera.