Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson pekar ut Centerpartiets nej till V-ministrar som hindret för en rödgrön regering. Men mandatmatematiken visar att låsningen går åt båda håll: så länge M, SD, KD och L håller ihop behöver Magdalena Andersson i praktiken både C och V för att kunna bli statsminister.

Ida Gabrielsson vill att Socialdemokraterna sätter större press på Centerpartiet i regeringsförhandlingarna.

Vänsterpartiets vice partiledare menar att oppositionspartierna måste ta ett gemensamt ansvar efter valet och att Centerpartiets röda linje mot Vänsterpartiet blockerar en uppgörelse.

Centerpartiets besked är samtidigt oförändrat. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist accepterar inte Vänsterpartiet i en regering och hänvisar bland annat till stora skillnader om företagande, marknadsekonomi, tillväxt, rättspolitik och migration.

Däremot har C gått med på att förhandla med V. S, V, C och MP ska mötas gemensamt den 9 oktober.

Det är en viktig skillnad. Centerpartiet säger ja till samtal med Vänsterpartiet, men fortfarande nej till V-ministrar.

Fyra partier har 176 mandat

Valresultatet gav S, V, C och MP tillsammans 176 av riksdagens 349 mandat. M, SD, KD och L har tillsammans 173.

Det kan se ut som en färdig rödgrön majoritet, men så enkelt fungerar inte en svensk regeringsbildning.

En statsminister behöver inte få 175 ja-röster. Sverige använder negativ parlamentarism. Kandidaten godkänns så länge färre än 175 ledamöter röstar nej.

Hurbra har en separat genomgång av hur en regering bildas i Sverige. Den formella processen beskrivs också av Sveriges riksdag.

Det är just 175-nej-regeln som gör C och V centrala.

Om samtliga 173 ledamöter från M, SD, KD och L röstar nej till Magdalena Andersson behövs bara ytterligare två nej-röster för att stoppa henne.

Det betyder att Andersson inte kan klara en statsministeromröstning om vare sig Centerpartiet eller Vänsterpartiet som helhet ansluter sig till de 173 nej-rösterna.

En S-regering behöver inte ha C och V som ministrar

Det betyder däremot inte att alla fyra partierna måste sitta i samma regering.

En regering med exempelvis S, C och MP har bara 146 egna mandat. Den skulle ändå kunna tillträda om Vänsterpartiet accepterar lösningen och inte röstar nej.

På motsvarande sätt skulle S, V och MP kunna bilda en regering med 151 mandat om Centerpartiet tolererar den.

En renare S-MP-lösning är också matematiskt möjlig, men då behöver både C och V acceptera att regeringen tillträder.

Det är därför regeringsfrågan i hög grad handlar om vad partierna är beredda att tolerera, inte bara om vilka som får ministerposter.

C:s mittenregering löser inte matematiken ensam

Centerpartiet har tidigare pekat på en regering med S, C, MP och KD som ett alternativ.

De fyra partierna har tillsammans 168 mandat.

Även den lösningen skulle alltså vara beroende av hur partier utanför regeringen röstar. Om V, M, SD och L alla röstar nej blir motståndet större än de 175 röster som krävs för att stoppa en statsministerkandidat.

KD har dessutom sagt att partiet inte är berett att ingå i en S-ledd regering.

Att ersätta V med KD löser därför inte automatiskt regeringslåset.

V håller fast vid kravet på ministerposter

Vänsterpartiet har samtidigt inte släppt sitt eget krav.

Partiet vill ha ministerposter i en regering som bygger på stödet från S, V, C och MP. Samtidigt har V tackat ja till fyrpartsmötet den 9 oktober trots att Centerpartiet inte har lovat att ompröva sitt nej till V-ministrar.

Det innebär att de fyra partierna nu kommer att sitta vid samma förhandlingsbord, men utan att den centrala konflikten är löst.

Gabrielssons budskap är att Centerpartiet måste flytta sig.

Från C:s sida är beskedet i stället att partiet kan förhandla med Vänsterpartiet utan att acceptera V i regeringen.

Tre vägar kan bryta låsningen

Med de nuvarande mandatförhållandena finns några tydliga sätt att få fram en regering.

Vänsterpartiet kan släppa kravet på ministerposter och tolerera en regering där partiet står utanför. Då kan exempelvis en regering med S, C och MP bli möjlig.

Centerpartiet kan i stället släppa sitt nej till V-ministrar. Då öppnas möjligheten för en regering med S, V och MP eller alla fyra partierna tillsammans.

En tredje möjlighet är att något parti på den nuvarande Tidösidan förändrar sin position. Det skulle kunna ändra hela matematiken, men någon sådan färdig uppgörelse finns inte.

Socialdemokraternas hållning har hittills varit att partierna själva måste anpassa sina positioner efter valresultatet snarare än att S ensidigt pekar ut C eller V som ansvarigt för låsningen.

Andersson har till den 12 oktober

Magdalena Andersson har nu fått ett nytt sonderingsuppdrag av talmannen Andreas Norlén. Hon har till den 12 oktober på sig att undersöka om det finns stöd för en regering som kan tolereras av riksdagen.

Hurbra har tidigare gått igenom Magdalena Anderssons nya sonderingsuppdrag.

Först därefter kan talmannen lägga fram en statsministerkandidat för riksdagen.

Sverige är alltså inte framme vid ett extraval bara för att förhandlingarna är låsta. Talmannen har ännu inte förbrukat något av de fyra formella statsministerförsöken.

Först om fyra kandidater röstats ned av minst 175 ledamöter blir ett extra val obligatoriskt.

Fram till dess är den centrala frågan betydligt enklare att formulera än att lösa: C och V behöver inte sitta i samma regering, men så länge de övriga 173 ledamöterna röstar nej måste båda partierna kunna leva med den statsministerlösning som Magdalena Andersson försöker få fram.