Upptäcker du ett lån du aldrig tagit, en faktura för något du inte köpt eller att någon har ändrat din adress gäller det att agera snabbt. Börja med att stoppa sådant som fortfarande kan pågå – exempelvis banköverföringar, krediter eller ett kapat BankID. Kontakta sedan berörda företag, polisanmäl och bestrid alla krav som inte är dina.

Här är ordningen som minskar risken för att identitetsbedrägeriet växer.

ID-kapad? Gör detta i den här ordningen

Om detta har hänt	Gör detta först
Pengar försvinner från ditt konto	Kontakta banken direkt och spärra berörda tjänster
Ditt BankID kan vara kapat	Spärra BankID omedelbart
Någon har tagit lån eller kredit i ditt namn	Kontakta kreditgivaren och bestrid
Någon har beställt varor eller abonnemang	Kontakta företaget och stoppa ordern om det går
Du får en okänd faktura	Bestrid den skriftligen
Du får inkassokrav	Bestrid även hos inkassobolaget
Kronofogden kontaktar dig	Svara och invänd inom tidsfristen
Du ser en okänd kreditupplysning	Kontakta företaget och lägg en bedrägerispärr
Din folkbokföringsadress har ändrats	Kontakta Skatteverket och polisanmäl
Pass, körkort eller annan id-handling är borta	Spärra handlingen hos utfärdaren

Du behöver inte göra exakt allt på en gång. Åtgärderna beror på hur din identitet har använts. Men om pengar, BankID eller ett pågående lån är inblandat ska det stoppas först.

1. Stoppa pengar, BankID och pågående krediter direkt

Om någon kan komma åt ditt bankkonto, dina kort, Swish eller BankID är detta första prioritet.

Kontakta banken omedelbart och förklara att du misstänker identitetsbedrägeri. Be banken hjälpa dig att:

• spärra kort som kan vara komprometterade
• stoppa eller reklamera obehöriga transaktioner
• spärra BankID om det kan ha missbrukats
• kontrollera om nya BankID eller andra behörigheter har skapats
• säkra bankkontot och andra betalningstjänster.

Har pengar redan försvunnit ska du inte nöja dig med en polisanmälan. Du behöver också reklamera de obehöriga transaktionerna hos banken.

Spärra BankID om det kan ha hamnat i orätta händer

Spärra BankID om någon kan ha:

• fått tillgång till din säkerhetskod
• övertalat dig att identifiera eller signera något
• fått kontroll över din telefon
• skaffat ett nytt BankID i ditt namn
• använt ditt befintliga BankID utan lov.

Ett BankID behöver däremot inte spärras enbart för att någon känner till ditt personnummer.

Om telefonen eller datorn också kan vara komprometterad bör du använda en annan, säker enhet när du byter lösenord eller återställer konton.

2. Kontakta företaget eller kreditgivaren där bedrägeriet skett

Ser du ett okänt lån, abonnemang, köp eller kredit ska du kontakta det aktuella företaget direkt.

Det gäller även om du ännu inte fått någon faktura.

Berätta att du misstänker identitetsbedrägeri och att du inte har ingått avtalet. Be företaget att markera ärendet som obehörigt och stoppa det som fortfarande går att stoppa.

Det kan exempelvis handla om att:

• stoppa ett lån innan pengarna betalas ut
• frysa en kredit
• stoppa en vara före leverans
• stänga ett obehörigt kundkonto
• stoppa ett nytecknat abonnemang.

Be också om dokumentation.

Det kan vara värdefullt att få kopior av:

• ansökan
• avtalet
• beställningen
• vilken adress som användes
• telefonnummer och e-postadress
• hur identifieringen genomfördes
• datum och tid för signeringen.

Ju snabbare du reagerar, desto större är chansen att företaget kan stoppa själva affären innan skadan växer.

3. Polisanmäl identitetsbedrägeriet

När de mest akuta spärrarna är gjorda ska du polisanmäla.

Du kan läsa Polisens information om identitetsbedrägeri och hur du gör en anmälan.

Ring 114 14 eller besök en polisstation. Ring 112 om brottet pågår just nu och situationen kräver ett snabbt polisiärt ingripande.

Spara diarienumret från polisanmälan. Det kan senare behövas hos exempelvis banken, kreditgivaren, kreditupplysningsföretag eller försäkringsbolaget.

Spara allt som kan bli bevis

Radera inte mejl, sms eller annan kommunikation även om den är obehaglig eller uppenbart falsk.

Spara bland annat:

• fakturor
• kreditavtal
• orderbekräftelser
• kontoutdrag
• kreditupplysningskopior
• mejl och sms
• skärmdumpar
• telefonnummer
• kund- och ordernummer
• datum och tider
• namn på personer du pratat med.

Skapa gärna en enkel tidslinje över vad som hänt. Den kan bli mycket värdefull om flera företag senare behöver förstå samma händelseförlopp.

4. Bestrid lån, fakturor och andra krav skriftligen

En polisanmälan stoppar inte automatiskt ett betalningskrav.

Om du får en faktura, ett lån eller ett annat krav som du inte känner igen ska du därför bestrida det direkt hos den som kräver betalning.

Gör det skriftligen, exempelvis via mejl, så att du i efterhand kan visa vad du skickat och när.

En enkel formulering kan vara:

Jag bestrider betalningsansvar för faktura/lån [nummer]. Jag har inte gjort beställningen eller ingått avtalet. Min identitet har använts obehörigen. Händelsen är polisanmäld under diarienummer [nummer].

Bifoga inte mer känsliga personuppgifter än vad som behövs.

Spara en kopia av bestridandet och företagets svar.

Betala inte bara för att få problemet ur världen

Om kravet verkligen inte är ditt ska du inte betala det enbart för att slippa fler brev.

En betalning kan göra situationen svårare att reda ut och kan i vissa fall uppfattas som att du accepterat skulden.

Det viktiga är i stället att du reagerar och bestrider skriftligen.

Om kravet går till inkasso

Ett inkassokrav ska inte ignoreras bara för att du tidigare har bestridit fakturan hos det ursprungliga företaget.

Kontakta inkassobolaget och bestrid även där.

Skriv att skulden beror på identitetsbedrägeri och bifoga gärna:

• ditt tidigare bestridande
• diarienumret från polisanmälan
• relevant dokumentation från kreditgivaren eller företaget.

Spara även denna korrespondens.

Om Kronofogden skriver till dig

Ett brev från Kronofogden ska alltid öppnas och hanteras.

Om någon ansöker om betalningsföreläggande för en skuld som inte är din behöver du svara och invända mot kravet inom den tid som står i brevet.

Förklara att:

• du inte har ingått avtalet
• din identitet har använts obehörigen
• händelsen är polisanmäld.

Att ett krav skickas till Kronofogden innebär inte i sig att du automatiskt får en betalningsanmärkning.

Problemet blir betydligt allvarligare om du inte svarar och Kronofogden meddelar ett utslag.

Ignorera därför aldrig ett krav för att du vet att det är falskt.

Måste du betala ett lån som någon tagit med ditt BankID?

Inte automatiskt.

Att en elektronisk signering har gjorts med ditt BankID betyder inte i sig att du alltid blir betalningsskyldig om någon annan använt e-legitimationen utan lov.

Men situationen kan behöva utredas.

Om kreditgivaren kan visa att avtalet signerats med din e-legitimation kan du behöva göra det trovärdigt att signeringen skedde obehörigen.

Det är därför viktigt att du inte bara skriver:

Det var inte jag.

Beskriv så konkret som möjligt vad som hänt.

Det kan exempelvis handla om att:

• telefonen var stulen
• någon fått tillgång till din kod
• du lurats att använda BankID för något helt annat
• du aldrig varit kund hos företaget
• kontaktuppgifterna i ansökan inte är dina
• pengar betalats ut till ett konto du inte kontrollerar.

Polisanmälan, tekniska uppgifter och dokumentation från banken eller kreditgivaren kan bli viktiga.

Polisanmälan ersätter alltså inte bestridandet. Du behöver normalt göra båda delarna.

5. Kontrollera kreditupplysningar och lägg en bedrägerispärr

En oväntad kreditupplysningskopia kan vara ett av de första tecknen på att någon försöker låna pengar i ditt namn.

Kontrollera alltid:

• vilket företag som begärt upplysningen
• när den togs
• om du själv haft kontakt med företaget.

Känner du inte igen förfrågan ska du kontakta företaget direkt.

Fråga varför upplysningen togs och om någon ansökan, kredit eller beställning finns registrerad i ditt namn.

Spärra nya kreditupplysningar

Den som utsatts för identitetsbedrägeri kan begära en bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretag.

Det kan försvåra för bedragaren att fortsätta ta krediter i ditt namn.

Flera svenska kreditupplysningsföretag samarbetar om sådana spärrar. En tillfällig spärr kan normalt läggas snabbt och därefter förlängas när du kan visa att identitetsbedrägeriet är polisanmält.

Det som ibland kallas att ”spärra personnumret” är egentligen inte ett totalt förbud mot att använda personnumret.

En kreditspärr skyddar framför allt mot affärer där en kreditupplysning görs. Den kan inte garantera att ingen kan använda dina uppgifter i andra sammanhang.

6. Kontrollera din folkbokföringsadress

Logga in hos Skatteverket och kontrollera att rätt folkbokföringsadress är registrerad.

Om någon redan har ändrat din adress utan lov ska du kontakta Skatteverket direkt.

Polisanmäl även den obehöriga adressändringen om du inte redan gjort det.

En kapad adress kan användas för att:

• få bankkort eller kreditkort skickade till en annan plats
• ta emot beställda varor
• styra om myndighetspost
• försvåra för dig att upptäcka lån eller krav.

Spärra obehörig adressändring

När situationen är under kontroll bör du aktivera Skatteverkets tjänst för att spärra obehörig adressändring.

Kontrollera också att ingen obehörig eftersändning av din post har lagts upp.

En digital brevlåda kan vara ytterligare ett sätt att snabbare upptäcka ändringar och viktiga myndighetsbrev.

7. Spärra förlorade eller stulna id-handlingar

Om ditt pass, körkort eller id-kort faktiskt har försvunnit ska handlingen spärras.

Vilken aktör du kontaktar beror på vilken handling det gäller.

• Pass och nationellt id-kort spärras via Polisen.
• Förlorat körkort anmäls till Transportstyrelsen.
• Skatteverkets id-kort spärras hos Skatteverket.
• Andra id-kort spärras hos den organisation eller det företag som utfärdat dem.

Är handlingen stulen ska du även ange detta i polisanmälan.

Spärra däremot inte id-handlingar som du fortfarande har kontroll över bara för att någon känner till ditt personnummer.

8. Säkra e-post och andra digitala konton

E-posten är särskilt viktig eftersom den ofta används för lösenordsåterställning hos banker, webbutiker och andra tjänster.

Misstänker du att någon kommit åt ditt mejlkonto bör du:

• byta lösenord
• logga ut alla andra enheter
• kontrollera vilka enheter som är inloggade
• kontrollera återställningsadress och telefonnummer
• ta bort okända e-postregler och vidarebefordringar
• slå på tvåfaktorsautentisering.

Om du återanvänt samma lösenord på andra tjänster ska det bytas även där.

Börja med de viktigaste kontona:

1. e-post
2. bank och betalningar
3. Apple-, Google- eller motsvarande huvudkonto
4. sociala medier
5. e-handel och andra konton där betaluppgifter finns sparade.

Om ett kapat socialt konto redan använts för att kontakta andra kan du behöva varna vänner, familj eller kollegor.

9. Följ upp – nya krav kan komma långt senare

Ett identitetsbedrägeri slutar inte alltid när det första lånet upptäckts.

Ett köp kan ha gjorts tidigare men faktureras senare. Ett abonnemang kan börja ge kostnader först efter några veckor. Ett företag kan också skicka ett krav vidare trots att du redan bestridit det.

Under de kommande veckorna bör du därför vara extra noggrann med:

• fysisk post
• digital brevlåda
• mejl
• bankkonton
• korttransaktioner
• kreditupplysningskopior
• fakturor
• inkasso- och myndighetsbrev.

Spara allt i samma mapp, digitalt eller på papper.

Det gör det mycket enklare att visa hela förloppet om du behöver återkomma till banken, kreditgivaren, Polisen eller ett inkassobolag.

Kontakta även försäkringsbolaget

När de mest akuta åtgärderna är klara är det värt att kontrollera hemförsäkringen.

Vissa försäkringar innehåller hjälp vid identitetsbedrägeri, exempelvis rådgivning eller stöd i kontakter med företag som kräver betalning.

Vad som ingår varierar mellan försäkringsbolag och försäkringsnivåer.

Så minskar du risken för en ny id-kapning

Förebyggande åtgärder hjälper inte mot de krav som redan finns, men de kan göra det svårare för bedragaren att fortsätta.

Bra skydd efter en id-kapning är att:

• ha bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretag när det är motiverat
• spärra obehörig adressändring
• skydda e-posten med tvåfaktorsautentisering
• aldrig återanvända viktiga lösenord
• reagera på varje oväntad kreditupplysning
• läsa post från banker, inkassobolag och myndigheter
• aldrig använda BankID på uppmaning av någon som oväntat ringer
• kontrollera BankID-historiken om något känns fel.

Vanliga frågor om id-kapning

Någon har tagit ett lån i mitt namn – vad gör jag?

Kontakta långivaren direkt och säg att du inte tagit lånet. Be att lånet stoppas om utbetalningen ännu inte skett. Polisanmäl och bestrid sedan betalningsansvaret skriftligen.

Räcker det att polisanmäla?

Nej.

Polisanmälan är viktig, men du behöver även kontakta berörda företag och bestrida krav som inte är dina.

Ska jag betala en falsk faktura för att undvika inkasso?

Om fakturan gäller något du inte köpt ska du i stället bestrida den skriftligen.

Om kravet senare skickas till inkasso ska du bestrida även där.

Kan jag få betalningsanmärkning för någon annans skuld?

Inte enbart för att någon skickar ett krav eller ansöker om betalningsföreläggande.

Men om du ignorerar ett brev från Kronofogden kan ärendet gå vidare och leda till utslag. Därför ska alla sådana brev hanteras direkt.

Kan jag spärra mitt personnummer helt?

Nej, inte på ett sätt som gör det omöjligt för någon annan att använda personnumret.

Du kan däremot lägga en bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretag, spärra obehöriga adressändringar och säkra de konton och id-handlingar som bedragaren kan försöka använda.

Ska jag spärra BankID om någon känner till mitt personnummer?

Inte enbart av den anledningen.

Spärra BankID om du misstänker att någon har fått tillgång till ditt BankID, din kod, din telefon eller din bankåtkomst.

Vad är viktigast att göra allra först?

Stoppa sådant som fortfarande kan orsaka mer skada.

Om pengar, BankID eller en kredit är inblandad: kontakta banken eller kreditgivaren omedelbart. Därefter polisanmäler du, bestrider obehöriga krav och kontrollerar kreditupplysningar och adress.

Det viktigaste är att inte vänta på att någon annan ska reda ut situationen. Varje nytt lån, brev eller krav måste hanteras, även när du redan har polisanmält själva id-kapningen.