Sydkorea närmar sig en överenskommelse om amerikanska investeringar på mer än 100 miljarder dollar. Planerna kan omfatta upp till åtta nya kärnreaktorer och ett jättelikt gaskraftverk i Texas som ska ge el till AI-datacenter. Men flera avgörande detaljer förhandlas fortfarande och projekten är ännu inte slutligt beslutade.

AI-boomen håller snabbt på att förändras från en kamp om de bästa modellerna och halvledarna till en kapplöpning om något betydligt mer grundläggande: elektricitet.

Nu kan Sydkorea bli en av de största investerarna i den amerikanska energiutbyggnad som krävs för att hålla de snabbt växande AI-datacentren igång.

Enligt uppgifter som Reuters rapporterar om den 10 september förbereds investeringar på mer än 100 miljarder dollar i USA. Planerna kan bland annat innehålla upp till åtta kärnreaktorer och omfattande investeringar i gaskraft.

Storleken är anmärkningsvärd. 100 miljarder dollar motsvarar omkring en biljon svenska kronor.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan planerade investeringar och fattade beslut. Den sydkoreanska regeringen har under de senaste dagarna uttryckligen betonat att förhandlingarna fortfarande pågår.

Upp till åtta nya kärnreaktorer

En central del av de diskussioner som nu pågår gäller ny amerikansk kärnkraft.

Planerna uppges kunna omfatta upp till åtta reaktorer. Den första skulle enligt de rapporterade uppgifterna använda teknik från amerikanska Westinghouse, medan sydkoreanska KEPCO kan få en roll i senare projekt.

Det skulle innebära en betydande expansion av USA:s kärnkraftskapacitet och samtidigt ge den sydkoreanska kärnkraftsindustrin en möjlighet att växa kraftigt på den amerikanska marknaden.

Men någon slutlig beställning på åtta reaktorer finns inte.

Sydkoreas industri- och handelsdepartement har både den 7 och den 9 september gått ut och betonat att detaljer om investeringarnas storlek, projekten och kärnkraftssamarbetet ännu inte är fastställda.

Vi bör därför se åtta reaktorer som den övre nivå som diskuteras, inte som ett färdigt byggprogram.

Gaskraft för AI-datacenter i Texas

Den andra stora energidelen finns i Texas.

Där diskuteras ett gaskraftverk som enligt tidigare uppgifter kan få en effekt på omkring 6,3 gigawatt och kosta ungefär 20 miljarder dollar.

Projektet har kopplats direkt till den snabbt växande efterfrågan på elektricitet från AI-datacenter.

6,3 gigawatt är en mycket stor effekt. Det illustrerar hur snabbt elbehoven förändras när datacenter byggs i kluster och ska kunna drivas dygnet runt.

Även här är detaljerna fortfarande osäkra. Encinal i Texas har pekats ut som möjlig plats, men Sydkoreas regering har inte bekräftat att projektet är slutligt beslutat.

Del av ett ännu större investeringspaket

De mer än 100 miljarder dollar som nu diskuteras ska ses mot bakgrund av den större handelsuppgörelsen mellan Sydkorea och USA.

Sydkorea har tidigare åtagit sig investeringar på totalt 350 miljarder dollar i USA.

Av dessa ska omkring 150 miljarder gå till amerikansk varvsindustri. Ytterligare 200 miljarder dollar är avsedda för strategiska områden som energi, halvledare, läkemedel, kritiska mineraler och AI.

Den sydkoreanska regeringen har tidigare uppgett att investeringarna ska spridas över flera år och att den strategiska delen har ett tak på omkring 20 miljarder dollar per år.

Det innebär att ett energipaket på över 100 miljarder dollar inte behöver investeras på en gång.

AI-boomen har blivit en energikapplöpning

Bakom investeringarna finns ett snabbt växande problem för teknikindustrin.

AI kräver enorma mängder el.

International Energy Agency, IEA, räknar med att världens datacenter kan öka sin elanvändning från omkring 485 terawattimmar 2025 till cirka 950 terawattimmar 2030.

Det är nästan en fördubbling på fem år.

För datacenter som huvudsakligen används för AI väntas ökningen bli ännu snabbare.

Samtidigt investerar världens största teknikbolag hundratals miljarder dollar varje år i datacenter, AI-chip och annan infrastruktur.

Det gör tillgången på elektricitet till en allt större begränsning.

Det räcker inte längre att hitta mark och köpa servrar. Ett stort AI-center behöver också nätkapacitet och tillgång till stabil el under årtionden.

Kärnkraft blir attraktiv när datacentren växer

Det är en viktig förklaring till att kärnkraft fått en allt tydligare roll i AI-utbyggnaden.

Datacenter behöver stora mängder el dygnet runt. Vind- och solkraft kan stå för betydande delar av energin, men de är väderberoende.

Kärnkraft kan däremot leverera stora mängder stabil el kontinuerligt.

För teknikbolag som vill bygga datacenter med tiotals års livslängd blir långa elavtal med kärnkraftverk därför allt mer attraktiva.

USA:s AI-expansion kan på så sätt få direkt betydelse för en global kärnkraftsrenässans.

Om flera amerikanska reaktorprojekt faktiskt går från förhandling till byggstart ökar samtidigt konkurrensen om reaktorteknik, komponenter, ingenjörer och finansiering.

Sydkorea behöver samtidigt mer el hemma

Det intressanta är att Sydkorea själv står inför samma problem.

Landets energiminister har uppskattat att den växande AI-industrin, nya datacenter och utbyggnaden hos halvledarjättarna Samsung och SK Hynix kan öka Sydkoreas effektbehov med 25–30 gigawatt.

Det motsvarar en mycket stor del av landets nuvarande elsystem.

Sydkorea måste därmed försöka expandera sin egen energiförsörjning samtidigt som landets företag och statliga aktörer söker nya projekt utomlands.

Det är ytterligare ett tecken på hur central energifrågan blivit i den globala AI-konkurrensen.

Norden har redan fått en liknande satsning

Utvecklingen är direkt relevant även för Norden.

Den 9 september presenterade Google planer på att investera minst 13 miljarder euro i AI-infrastruktur i Finland under 2027 och 2028.

Tre nya datacenter planeras i norra Finland.

Nästan samtidigt har Google säkrat ett 22-årigt avtal med Fortum om kärnkraftsel från kärnkraftverket i Lovisa.

Avtalet kan omfatta upp till hälften av anläggningens produktion.

Google och Fortum ska också undersöka möjligheterna till ytterligare kärnkraft och förnybar elproduktion.

Det är i praktiken samma utveckling som nu syns i USA: datacenterinvesteringen och energiförsörjningen blir två delar av samma projekt.

Norden har flera fördelar i AI-kampen

Norden har länge varit attraktivt för datacenter.

Det kalla klimatet kan minska kylbehovet. Elsystemen har relativt hög andel fossilfri produktion och det finns god digital infrastruktur.

När AI-anläggningarna blir större kan de fördelarna bli ännu viktigare.

Men konkurrensen hårdnar snabbt.

Om USA kan kombinera stora privata teknikbolag med internationellt kapital, kärnkraft och ny gaskraft kan landet bygga AI-infrastruktur i en takt som blir svår för Europa att matcha.

Det gäller särskilt på platser där elnäten redan är hårt belastade.

Europa behöver mycket mer datacenterkapacitet

EU räknar med att den installerade datacenterkapaciteten i Europa kan öka från omkring 12 gigawatt 2025 till cirka 28 gigawatt 2030.

Den utvecklingen kräver stora investeringar både i själva datacentren och i kraftproduktion och elnät.

Annars riskerar nätanslutningar att bli den avgörande flaskhalsen.

Den globala konkurrensen om kärnkraftsprojekt kan samtidigt bli betydande.

Europa planerar själv omfattande ny kärnkraft under kommande årtionden. För att projekten ska kunna genomföras behövs både specialiserade komponenter och tiotusentals nya arbetstagare med rätt kompetens.

Om även USA samtidigt beställer flera stora reaktorer ökar trycket på samma internationella leverantörskedjor.

AI-investeringar handlar allt mer om el

Det är den större betydelsen av Sydkoreas planerade USA-investeringar.

AI-kapplöpningen handlar inte längre bara om vem som har den bästa språkmodellen eller det snabbaste chipet.

Den handlar om vem som kan bygga datacenter, hitta hundratals miljarder i kapital och framför allt säkra tillräckligt mycket elektricitet för att driva dem.

Sydkoreas diskuterade paket på över 100 miljarder dollar visar vilken skala investeringarna nu kan nå.

Om planerna på kärnkraft och gaskraft genomförs blir de samtidigt ytterligare ett tecken på att AI-industrins nästa stora flaskhals kan finnas långt utanför själva tekniksektorn.

Den kan finnas i kraftverken och elnäten.

Och där konkurrerar USA, Sydkorea, Europa och Norden om samma kapital, samma teknik och i allt större utsträckning samma kompetens.