Allt fler bostadsköpare räknar med att bostadspriserna ska sjunka. I november tror 21 procent på fallande priser, jämfört med 18 procent i oktober, enligt Hemnets senaste köparbarometer. Samtidigt är optimisterna fortfarande fler än pessimisterna. Undersökningen genomfördes före Riksbankens nya räntebesked.

Hemnets köparbarometer för november visar att förväntningarna på bostadsmarknaden fortsätter att försvagas. Andelen som tror på stigande priser under de kommande sex månaderna har minskat från 34,4 till 32,3 procent. Samtidigt har andelen som räknar med prisfall stigit från 17,7 till 20,9 procent.

Den största gruppen tror fortfarande att priserna kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå.

Så tror bostadsköparna på priserna

Nettooptimismen, alltså skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive sjunkande priser, har minskat med drygt fem procentenheter på en månad.

Utvecklingen innebär inte att en majoritet väntar sig sjunkande bostadspriser. Fortfarande tror nästan åtta av tio tillfrågade på antingen oförändrade eller stigande priser.

Men förändringen visar att fler potentiella köpare har börjat räkna med en svagare utveckling.

Undersökningen gjordes före Riksbankens räntebesked

En viktig detalj är när undersökningen genomfördes.

Hemnet samlade in svaren mellan den 1 och 4 november, före Riksbankens senaste räntebesked. Den 4 november beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,00 procent. Den nya räntan börjar gälla den 11 november.

Den ökade pessimismen i undersökningen är därför inte en uppmätt reaktion på själva räntebeskedet.

Däremot kan förväntningar om högre räntor ha påverkat köparnas inställning redan innan beslutet presenterades.

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg pekar på att räntehöjningen var väntad och att detta sannolikt har bidragit till den försiktigare synen på bostadspriserna.

Högre räntor kan påverka bostadsmarknaden på flera sätt. När hushållens finansieringskostnader stiger kan utrymmet för bostadsköp minska. Köpare kan då behöva räkna på lägre lånebelopp eller bli mindre beredda att höja sina bud.

Samtidigt avgörs utvecklingen inte enbart av styrräntan. Hushållens inkomster, arbetsmarknaden, bostadsutbudet och bankernas lånevillkor spelar också roll.

Bostadspriserna har redan utvecklats olika

Köparnas försiktigare förväntningar kommer efter en oktober då bostadspriserna sjönk totalt sett, men där skillnaderna mellan bostadstyper var stora.

Enligt SBAB och Boolis prisindex, som publicerades den 2 november, föll småhuspriserna med 2,4 procent under oktober. Lägenhetspriserna steg däremot med 0,3 procent.

Efter justering för normala säsongsvariationer och tillfälliga effekter var den samlade prisutvecklingen ungefär oförändrad.

Sedan årsskiftet hade bostadspriserna dessutom stigit med 4,9 procent fram till och med oktober.

Det ger en annan bild än om man enbart tittar på månadens nedgång. Bostadsmarknaden har inte utvecklats likadant överallt eller för alla bostadstyper.

Skillnaderna framgår närmare i vår genomgång av bostadspriserna i oktober 2026.

Vad betyder fler pessimistiska köpare för marknaden?

Förväntningar kan få betydelse även innan bostadspriserna faktiskt förändras.

Om en köpare tror att samma bostad kan bli billigare om några månader kan det påverka hur mycket personen är beredd att bjuda i dag.

Det kan i sin tur leda till försiktigare budgivningar, längre förhandlingar och större avstånd mellan säljarens prisförväntningar och köparens betalningsvilja.

För den som ska sälja kan ett mer avvaktande köparläge innebära att prissättningen får större betydelse. Ett utgångspris som ligger högt jämfört med liknande försäljningar kan bli svårare att få gehör för om färre köpare vill konkurrera om bostaden.

Men det finns också faktorer som kan hålla uppe efterfrågan. Många behöver flytta oavsett hur priserna väntas utvecklas. Bostadsutbudet varierar dessutom kraftigt mellan olika orter och områden.

Det går därför inte att dra slutsatsen att den ökade pessimismen automatiskt leder till ett generellt prisfall.

Hemnets undersökning mäter vad köparna tror ska hända, inte vilka bud de faktiskt lägger eller vilka priser bostäder säljs för.

Även SEB ser minskad optimism

Hemnets resultat är inte den enda signalen om ett försiktigare stämningsläge.

SEB:s boprisindikator för november, publicerad den 2 november, visar också att färre räknar med stigande bostadspriser.

I SEB:s undersökning tror 49 procent på stigande priser under det kommande året, jämfört med 53 procent i oktober. Andelen som räknar med sjunkande priser är 11 procent.

SEB:s boprisindikator sjönk därmed från 43 till 38.

Det finns dock en viktig skillnad mellan undersökningarna.

Hemnet frågar personer som planerar att köpa bostad om prisutvecklingen under de närmaste sex månaderna. SEB frågar hushåll om hur bostadspriserna kommer att utvecklas under det kommande året.

Resultaten kan därför inte jämföras direkt procent för procent.

Däremot pekar båda åt samma håll: optimismen har minskat, även om fler fortfarande tror på stigande än sjunkande priser.

Vi har tidigare gått igenom SEB:s boprisindikator för november och vad den visar om hushållens förväntningar.

Vad ska den som planerar att köpa bostad tänka på?

För en blivande bostadsköpare är den viktigaste frågan inte nödvändigtvis om priserna stiger eller sjunker under de kommande månaderna.

Den egna ekonomin, boendekostnaden och hur länge man planerar att bo kvar har ofta större praktisk betydelse.

Det är särskilt relevant i ett läge där räntorna kan förändras. Den som jämför bostäder behöver inte bara bedöma köpeskillingen utan också hur månadsutgifterna påverkas av olika räntenivåer.

Lokala försäljningspriser kan dessutom ge ett bättre underlag för ett konkret köp än en rikstäckande förväntningsundersökning. En villa på en mindre ort och en bostadsrätt i en storstad kan ha helt olika marknadsförutsättningar.

Enligt Hemnets köparbarometer för november deltog 2 122 personer som besöker Hemnet och planerar att köpa bostad.

Det är deras förväntningar som nu blivit försiktigare.

Om det också leder till lägre försäljningspriser återstår att se. Nästa fråga blir hur köparnas inställning förändras efter Riksbankens räntehöjning och om den ökade försiktigheten börjar märkas tydligare i genomförda bostadsaffärer.