USA:s försvarsminister Pete Hegseth avfärdar försöket att ställa honom inför riksrätt och försvarar de amerikanska militäroperationerna mot Iran. Vid en presskonferens i Pentagon på tisdagen gick han till angrepp mot den republikanske kongressledamoten Thomas Massie, som anklagar försvarsministern på åtta punkter. Nu väntar en omröstning i representanthuset samtidigt som konflikten väcker frågor om vem som egentligen har rätt att föra USA i krig.
Hegseth avfärdar riksrättshotet
Pete Hegseth försvarade på tisdagen den 10 november president Donald Trumps militära operationer och anklagade sina politiska motståndare för att använda riksrättsförfarandet som ett vapen.
Under presskonferensen i Pentagon beskrev försvarsministern initiativet som ett politiskt skådespel. Han hävdade att de amerikanska operationerna varit lagliga, genomförts på presidentens order och varit nödvändiga för landets säkerhet.
Det var Hegseths första presskonferens i Pentagon på omkring sex månader. Framträdandet kom dagen efter att republikanen Thomas Massie presenterat ett nytt försök att få representanthuset att behandla anklagelserna mot försvarsministern.
Massie anser att Hegseth vid upprepade tillfällen har överskridit sina befogenheter. Kritiken gäller framför allt kriget mot Iran, men omfattar även militära operationer i Venezuela och Jemen samt försvarsministerns hantering av civila dödsoffer.
Hegseth avvisar anklagelserna.
Han lyfte i stället fram de amerikanska styrkornas militära resultat och hävdade att USA kraftigt försvagat Irans förmåga att bedriva krig. Enligt försvarsministern har amerikanska styrkor angripit över 13 000 mål under en intensiv period av striderna.
Uppgiften är Hegseths egen och innebär inte att omfattningen eller effekterna av samtliga attacker har verifierats oberoende.
Försvarsministern har även tidigare mött kritik för hur kriget påverkar USA:s militära resurser. Hurbra har rapporterat om tidigare varningar från USA:s militärchefer om att operationerna riskerar att försämra landets beredskap.
Åtta anklagelser mot Hegseth
Thomas Massies riksrättsförslag omfattar åtta anklagelsepunkter. Tre gäller direkt Irankriget och presidentmaktens förhållande till kongressen.
De övriga berör bland annat civila dödsoffer, militära attacker mot misstänkta narkotikasmugglare och operationen där Venezuelas tidigare president Nicolás Maduro tillfångatogs.
I det fullständiga riksrättsförslaget redovisas anklagelserna och de konstitutionella argument som Massie anser motiverar att Hegseth ställs inför riksrätt.
| Anklagelse | Vad Massie hävdar |
|---|---|
| 1. Kriget mot Iran | Hegseth medverkade till att inleda krigshandlingar utan nödvändigt godkännande från kongressen. |
| 2. Fortsatta attacker | Försvarsministern fortsatte operationerna trots att kongressen krävt att striderna skulle upphöra. |
| 3. Krigets tidsgränser | USA fortsatte militära insatser efter de tidsgränser som anges i krigsmaktslagen. |
| 4. Civila dödsoffer | Hegseth brast i ansvaret att skydda civila, bland annat i samband med en attack mot en skola i Iran. |
| 5. Narkotikabåtar | Militären genomförde utomrättsliga dödanden av misstänkta smugglare. |
| 6. Senator Mark Kelly | Hegseth försökte bestraffa senatorn för uttalanden om militärens skyldighet att vägra olagliga order. |
| 7. Venezuela | Operationen för att tillfångata Nicolás Maduro saknade nödvändig rättslig grund. |
| 8. Jemen | USA genomförde militära attacker mot huthirörelsen utan tillräckligt kongressgodkännande. |
Det handlar om politiska och konstitutionella anklagelser, inte åtta fastställda lagbrott. Någon fällande riksrättsdom mot Hegseth finns inte.
Att anklagelserna omfattar flera olika militära operationer gör också frågan större än det pågående kriget mot Iran.
Massie ifrågasätter i praktiken hur långt en försvarsminister får gå när presidenten beordrar militära insatser som inte uttryckligen har godkänts av kongressen.
Får USA:s president starta krig utan kongressen?
Den viktigaste juridiska konflikten handlar om USA:s konstitution.
Enligt konstitutionen har kongressen befogenheten att förklara krig. Presidenten är samtidigt överbefälhavare för de amerikanska väpnade styrkorna.
Det innebär att presidenten kan fatta militära beslut, men att möjligheten att inleda och fortsätta omfattande krigshandlingar utan kongressens stöd är begränsad och omstridd.
Efter erfarenheterna från Vietnamkriget antog kongressen 1973 den så kallade War Powers Resolution, ofta kallad krigsmaktslagen.
Den innehåller regler om hur presidenten måste informera kongressen och hur länge amerikanska styrkor får delta i vissa militära operationer utan ytterligare godkännande.
60-dagarsgränsen är central
Enligt lagen ska militära insatser som omfattas av bestämmelserna normalt avslutas inom 60 dagar om kongressen inte har godkänt dem.
Under särskilda förutsättningar kan ytterligare 30 dagar användas för ett nödvändigt tillbakadragande.
Massie hänvisar till att Trumpadministrationen rapporterade militära operationer mot Iran till kongressen den 2 mars 2026.
Utifrån det datumet löpte den ordinarie 60-dagarsperioden ut den 1 maj. En möjlig förlängning för tillbakadragande skulle ha löpt ut den 1 juni.
Massies argument är att amerikanska styrkor trots detta har fortsatt krigshandlingar utan det godkännande som lagen kräver.
Under hösten har USA dessutom genomfört nya militära attacker mot Iran, vilket aktualiserat frågan om hur länge presidenten kan fortsätta operationerna.
Trumpadministrationen har invänt att perioder av vapenvila och förändringar i stridernas omfattning påverkar hur lagens tidsgränser ska bedömas.
Det är en central juridisk konflikt. Att strider har fortsatt efter ett visst datum är inte ensamt tillräckligt för att slå fast att försvarsministern har brutit mot lagen. Det krävs också en bedömning av vilka operationer som omfattas, hur tidsgränserna ska räknas och vilka befogenheter presidenten haft.
Kongressens tidigare beslut är också omstritt
Massie hänvisar dessutom till en resolution där kongressens båda kamrar krävt att militäroperationerna ska upphöra.
Men även resolutionens rättsliga betydelse är komplicerad.
USA:s högsta domstol slog 1983 i målet INS v. Chadha fast konstitutionella begränsningar för kongressens möjligheter att fatta bindande beslut utan den vanliga lagstiftningsprocessen.
Det har betydelse för hur vissa bestämmelser i krigsmaktslagen kan användas.
Massies kritik kan därför inte reduceras till att Hegseth helt enkelt ignorerat ett entydigt och bindande förbud.
Samtidigt innebär den juridiska osäkerheten inte att presidenten har obegränsad rätt att föra krig utan kongressen.
Det är just denna maktfördelning som nu står i centrum för riksrättskonflikten.
Republikanerna kan stoppa riksrätten
Trots att initiativet kommer från en republikan är det långt ifrån säkert att Massie får tillräckligt stöd.
Republikanerna har fortfarande majoritet i representanthuset, med 218 mandat mot demokraternas 214.
Om samtliga nuvarande ledamöter deltar och demokraterna röstar gemensamt för riksrätt skulle tre republikanska röster behövas för att nå majoritet. Massies egen röst ingår i den beräkningen.
Men flera republikanska politiker som tidigare kritiserat Hegseth har markerat att de inte vill ställa honom inför riksrätt.
Don Bacon har ifrågasatt försvarsministerns ledarskap men meddelade under tisdagen att han motsätter sig det aktuella förslaget.
Även Nancy Mace har sagt att hon inte tänker stödja riksrätt.
Representanthusets republikanske talman Mike Johnson vill också stoppa initiativet.
På den demokratiska sidan har gruppledaren Hakeem Jeffries uttryckt stöd för riksrättsförfarandet.
Det innebär att frågan inte enbart handlar om hur kritiska ledamöterna är till Hegseth. De måste också ta ställning till om anklagelserna motiverar ett av kongressens mest långtgående konstitutionella ingripanden.
Vad krävs för att Hegseth ska avsättas?
En riksrättsprocess i USA skiljer sig från en vanlig misstroendeomröstning.
Först måste representanthuset rösta för att ställa en minister eller annan federal ämbetsinnehavare inför riksrätt. Det kräver enkel majoritet.
Ett sådant beslut betyder att personen formellt anklagas. Det innebär inte automatiskt att han eller hon avsätts.
Därefter prövar senaten anklagelserna.
För att Hegseth faktiskt ska förlora sin post genom riksrätt krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för en fällande dom.
Om samtliga 100 senatorer deltar behövs alltså 67 röster.
Med den nuvarande sammansättningen skulle minst 20 republikanska senatorer behöva rösta för avsättning, förutsatt att samtliga 47 senatorer utanför det republikanska partiet också gör det.
Det framstår som politiskt mycket svårt med dagens styrkeförhållanden.
En riksrättsprocess är dessutom inte detsamma som ett brottmål. Kongressen prövar om en federal ämbetsinnehavares agerande motiverar avsättning enligt konstitutionen, inte om personen ska dömas till ett straff enligt den vanliga straffrätten.
Nytt maktläge efter mellanårsvalet
Den politiska situationen kan förändras redan i januari.
Demokraterna vann majoriteten i både representanthuset och senaten vid mellanårsvalet den 3 november 2026. Den nya kongressen tillträder i januari 2027.
Det betyder att republikanernas nuvarande möjlighet att kontrollera representanthusets behandling av riksrättsfrågan är tidsbegränsad.
Även om Massies initiativ stoppas under tisdagen kan demokraterna återkomma med ett nytt förslag efter maktskiftet.
Det skulle ge riksrättshotet en annan politisk tyngd, även om kravet på två tredjedelars majoritet i senaten fortfarande gör en faktisk avsättning svår.
Massie själv förlorade sitt republikanska primärval och lämnar kongressen när den nuvarande mandatperioden upphör.
Representanthuset väntas rösta i natt
Representanthuset har planerat en proceduromröstning om riksrättsinitiativet med start omkring klockan 17.30 i Washington på tisdagen, motsvarande 23.30 svensk tid.
Omröstningen kan avgöra om förslaget får fortsätta eller stoppas redan i ett inledande skede. Den ska därför inte automatiskt beskrivas som en slutlig omröstning om att avsätta Hegseth.
Försvarsministern sitter kvar på sin post medan den politiska processen pågår.
Om representanthuset stoppar initiativet återstår fortfarande möjligheten att frågan tas upp på nytt när demokraterna övertar kontrollen över kongressen i januari.