Svenskt medborgarskap kan inte återkallas för brott eller fusk enligt dagens regler. Men Sverige är på väg att ändra det. Efter riksdagens första grundlagsbeslut kan personer med dubbla medborgarskap i framtiden förlora det svenska under särskilda omständigheter. Ett nytt beslut efter valet och separat lagstiftning krävs först.

Det korta svaret är därför att medborgarskapet fortfarande i praktiken är permanent för de allra flesta. Det finns redan några undantag, framför allt för vissa personer som är födda och uppvuxna utomlands. Den förändring som nu diskuteras går betydligt längre: staten skulle kunna ta tillbaka ett medborgarskap på grund av hur det förvärvades eller vad personen senare gjort.

Den 8 september 2026 är den möjligheten ännu inte införd. Och även om grundlagsändringen fullföljs är det inte samma sak som att de konkreta återkallelsereglerna börjar gälla omedelbart.

Vad gäller för svenskt medborgarskap i dag?

Regeringsformen skyddar svenska medborgare som bor eller tidigare har bott i Sverige mot att fråntas sitt medborgarskap. En svensk medborgare får inte heller landsförvisas eller hindras från att resa in i landet.

Skyddet gäller även den som har ett annat medborgarskap. Att någon dessutom är medborgare i exempelvis Finland eller ett land utanför Europa ger inte staten rätt att dra in det svenska.

Det gäller också om personen döms för mycket allvarliga brott. Straffet förändrar inte medborgarskapet. Inte heller finns det i dag en möjlighet att återkalla ett beviljat svenskt medborgarskap därför att det erhållits genom felaktiga uppgifter.

Det är en tydlig skillnad mot uppehållstillstånd. Den som har permanent uppehållstillstånd är fortfarande utländsk medborgare och omfattas av andra regler. Lång bosättning och ett svenskt medborgarskap ger därför olika rättsliga skydd, vilket också är centralt för frågan om man kan bli utvisad från Sverige efter många år.

Medborgarskapet är dessutom mer än ett resedokument. Det hör ihop med rätten att tillhöra landet och med politiska rättigheter. Svenskt medborgarskap krävs för att rösta i riksdagsval, medan utländska medborgares rösträtt ser annorlunda ut i kommuner och regioner.

När kan man redan nu förlora medborgarskapet?

Det starka skyddet betyder inte att varje svenskt medborgarskap under alla förhållanden består livet ut.

22-årsregeln för vissa utlandssvenskar

En person kan förlora sitt svenska medborgarskap vid 22 års ålder om personen är född utomlands, aldrig har bott i Sverige och inte heller har vistats här på ett sätt som visar samhörighet med landet.

Alla dessa förutsättningar måste vara uppfyllda. Regeln handlar alltså inte om att alla som flyttar från Sverige måste ansöka om att få fortsätta vara svenska medborgare.

Den som berörs kan ansöka om att behålla medborgarskapet efter 18-årsdagen men före 22-årsdagen. Förlust får inte ske om personen då skulle bli statslös. Det finns också ett undantag för den som sammanlagt bott minst sju år i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Medborgarskapslagen innehåller dessutom en möjlighet att efter ansökan återfå medborgarskap som förlorats enligt 22-årsregeln, med verkan från den tidpunkt då det förlorades.

Frivillig befrielse

Den som är eller vill bli medborgare i ett annat land kan ansöka om att befrias från sitt svenska medborgarskap. För barn finns särskilda skyddsregler.

Det är en annan situation än att staten tar medborgarskapet mot personens vilja.

Sverige tillåter dubbelt medborgarskap. Att skaffa ytterligare ett medborgarskap leder därför inte i sig till att det svenska försvinner. Ett pass som löper ut innebär inte heller att medborgarskapet upphör.

Vad beslutade riksdagen den 20 maj 2026?

Riksdagen antog ett förslag till grundlagsändring som vilande. Det innebär att det första beslutet är fattat, men att förslaget måste godkännas igen efter ett riksdagsval.

Enligt riksdagens beslut om grundlagsförslaget ska det bli möjligt att införa regler som fråntar en person det svenska medborgarskapet om personen också är medborgare i en annan stat och har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Det är två olika grunder. Den ena gäller ett felaktigt förvärv. Den andra gäller senare brottslighet, även när medborgarskapet från början förvärvades helt korrekt.

Del av förändringen	Vad som gäller
Första grundlagsbeslutet	Fattat den 20 maj 2026.
Andra grundlagsbeslutet	Krävs efter valet, med samma lydelse.
Grundlagsändringens start	Föreslagen till den 1 januari 2027.
Regler för faktisk återkallelse	Kräver separat lagstiftning. Utredningen föreslår den 1 januari 2028.

Grundlagen skulle alltså tillåta något som den nu hindrar. Den vanliga lagen måste sedan ange när möjligheten får användas och hur prövningen ska gå till.

Varför måste ett val hållas mellan besluten?

Grundlagarna bestämmer spelreglerna för den politiska makten och skyddar enskildas rättigheter. Därför får de inte ändras lika snabbt som en vanlig lag.

Två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan ger väljarna möjlighet att påverka vilka som fattar det avgörande beslutet. Den nyvalda riksdagen måste också ha samlats innan det andra beslutet kan tas.

Normalt ska minst nio månader gå från att ärendet första gången anmäls i kammaren till valet, även om konstitutionsutskottet kan medge undantag. Det är alltså inte ett krav på nio månader mellan själva besluten.

Valet gör inte grundlagsändringen automatisk. Den nya riksdagen måste fortfarande godkänna samma förslag. Därefter måste de konkreta återkallelsereglerna beslutas separat.

Fusk vid ansökan är en annan fråga än senare brott

Vid ett felaktigt förvärv är grundfrågan om personen över huvud taget skulle ha blivit svensk medborgare om myndigheten känt till de riktiga förhållandena.

Felaktigheterna måste ha varit avgörande. Det kan handla om medvetet vilseledande om identitet, undanhållen brottslighet, falska handlingar eller ett beslut som tillkommit genom hot eller mutor.

Ett oskyldigt misstag är något annat. Ett fel som saknar betydelse för om medborgarskap skulle beviljas uppfyller inte heller kravet på avgörande betydelse.

Skillnaden är viktig för rättssäkerheten. Annars skulle varje äldre ansökan kunna bli osäker så snart en uppgift ifrågasattes, även om uppgiften inte påverkade beslutet.

Återkallelse efter senare brottslighet bygger på ett annat resonemang. Där behöver inget ha varit fel när personen blev medborgare. Staten skulle i stället kunna bryta det rättsliga bandet med anledning av en senare gärning.

Vilka brott kan omfattas?

Den centrala formuleringen är brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Det avser intressen av grundläggande betydelse för staten.

Spioneri, högförräderi och terroristbrott är centrala exempel. Förslagen omfattar också vissa internationella brott. Regeringen vill dessutom kunna ingripa mot viss systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk.

Det kan exempelvis handla om skjutningar och sprängdåd i sådan omfattning att statens möjlighet att upprätthålla ordning och säkerhet hotas. Ett annat exempel är omfattande brottsliga angrepp eller infiltration som allvarligt påverkar myndigheter och demokratiskt beslutsfattande. Även storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet kan enligt regeringen omfattas beroende på omständigheterna.

Ett grovt brott eller en gängkoppling skulle alltså inte ensamt räcka. Brottsligheten måste också uppfylla den särskilda grunden för återkallelse.

Utredningen har lämnat två alternativ: ett snävare med inriktning på säkerhetsbrott, terrorism, vissa allmänfarliga brott och internationella kärnbrott, samt ett bredare som även tar in vissa systemhotande nätverksbrott.

Straffskalan ska normalt nå minst fyra års fängelse. Det är maximistraffet som avses, inte att personen måste ha dömts till fyra år.

Varför är gängbrotten juridiskt omstridda?

Europarådets förklarande rapport till medborgarskapskonventionen nämner förräderi och arbete för en främmande underrättelsetjänst som exempel på angrepp mot vitala intressen. Brott av allmän karaktär omfattas inte bara för att de är mycket allvarliga.

Den svenska regeringens argument är att viss organiserad brottslighet har blivit ett hot mot statens grundläggande funktioner. Kritiken gäller om den föreslagna avgränsningen håller juridiskt och går att tillämpa förutsebart.

Brottsförebyggande rådet avstyrker det bredare alternativet. Brå pekar både på konventionsfrågan och på att en brottmålsdom inte nödvändigtvis fastställer den nätverkskoppling som återkallelseprövningen skulle behöva bygga på.

Diskrimineringsombudsmannen avstyrker båda brottsalternativen och är särskilt kritisk till förutsebarheten i det bredare.

Migrationsverket är positivt till återkallelse för fusk och brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet, men tar inte ställning till det bredare alternativet. Myndigheten efterlyser tydliga regler och förutsättningar för rättssäkra beslut.

Invändningarna handlar därmed också om vem som ska bevisa vad. Att någon är dömd för ett brott betyder inte att domstolen har prövat alla omständigheter som skulle krävas för att ta medborgarskapet.

Varför krävs ett annat medborgarskap?

Det svenska förslaget kräver att personen också är medborgare i en annan stat. Utländsk bakgrund, ett annat födelseland eller släktingar utomlands räcker inte.

Syftet är att personen ska ha kvar ett medborgarskap efter återkallelsen. Statslöshet innebär att personen saknar medborgarskap i något land.

Internationell rätt har ett starkt skydd mot att stater gör människor statslösa. Men skyddet är inte undantagslöst.

Både FN:s konvention från 1961 och Europarådets medborgarskapskonvention medger undantag vid bland annat bedrägligt förvärv. Det svenska förslaget väljer ett starkare skydd i just den delen: även den som fuskat skulle behöva ha ett annat medborgarskap för att kunna fråntas det svenska.

FN-konventionen förbjuder också fråntagande på rasliga, etniska, religiösa eller politiska grunder. Möjligheten att återkalla medborgarskap ger alltså inte staten fria händer att bestämma vilka grupper som får fortsätta tillhöra landet.

Kravet på dubbelt medborgarskap skapar samtidigt en skillnad mellan medborgare. Samma gärning skulle kunna få olika konsekvenser beroende på om personen har ytterligare ett medborgarskap. Den skillnaden följer av att den ena personen kan fråntas sitt svenska utan att bli statslös, medan den andra inte kan det.

Kan den som är svensk från födseln beröras?

Ja, enligt utredningens brottsförslag. Det skulle omfatta dubbla medborgare oavsett hur det svenska medborgarskapet förvärvades.

Även äldre medborgarskap kan beröras av framtida brott. De föreslagna övergångsreglerna skiljer däremot mellan grunderna: fuskregeln gäller medborgarskap förvärvade efter ikraftträdandet, medan brottsregeln gäller brott begångna efter ikraftträdandet.

Det gör skillnaden mellan ett gammalt medborgarskap och ett gammalt brott avgörande.

Hur skulle en återkallelse gå till?

Utredningen föreslår att Migrationsverket beslutar. På brottsgrunden krävs en lagakraftvunnen dom. Därefter prövas återkallelse separat.

Myndigheten måste göra förutsättningarna sannolika, kontrollera att annat medborgarskap finns vid beslutet och göra en proportionalitetsbedömning. Gärningens allvar, konsekvenserna för personen och närstående samt tiden sedan förvärvet ska vägas in.

Offentligt biträde föreslås normalt. Muntlig handläggning ska kunna begäras, med undantag. Beslut kan överklagas till migrationsdomstol. Ingen fast preskriptionstid föreslås.

Återkallelse är inte automatiskt ett utvisningsbeslut. Frågan om fortsatt vistelse måste hållas isär från medborgarskapet.

Kan barn förlora sitt svenska medborgarskap?

Barnfrågan rymmer flera olika situationer.

Ett barn ska inte förlora medborgarskapet enbart därför att en förälder fråntas sitt på grund av brott. Den spärren finns i medborgarskapskonventionen och återspeglas i det svenska grundlagsförslaget.

Vid förälderns fusk öppnar utredningen däremot för att barn i vissa fall också kan beröras. Det finns skydd mot statslöshet och för situationer där en förälder behåller medborgarskapet.

Barnets egen brottslighet är ytterligare en fråga. Utredningen öppnar för att även minderåriga kan beröras, vilket Barnombudsmannen kritiserar.

Myndigheten anser att analysen av konsekvenserna för barn är otillräcklig. Ett barn är en egen rättighetsbärare, och förälderns handlande säger inte i sig hur barnets situation ska bedömas. Förlust av medborgarskap kan påverka barnets trygghet och tillhörighet trots att barnet inte haft något inflytande över hur familjens medborgarskap förvärvades.

Hur gör andra europeiska länder?

Flera europeiska länder har redan regler om återkallelse. Men de skiljer sig åt i vilka gärningar som omfattas, vem som fattar beslut och vilket skydd som finns.

Land	Huvuddrag i reglerna
Finland	Vissa förräderi- och terroristbrott kan leda till förlust för dubbla medborgare efter lagakraftvunnen dom och individuell bedömning. Har också regler om felaktigt förvärv.
Danmark	Har både domstolsförfarande och administrativt fråntagande vid allvarlig skada på statens vitala intressen, samt regler för bedrägligt förvärv.
Storbritannien	Har en bred administrativ modell som kan användas vid terrorism, spioneri och grov organiserad brottslighet, samt en separat bedrägerigrund.
Tyskland	Kan återkalla bedräglig naturalisation och har en särskild regel om deltagande i en terroristorganisations strider utomlands.

Finland är en relevant jämförelse med den föreslagna svenska myndighetsprövningen. Där krävs sedan 2025 minst två års ovillkorligt fängelse eller kombinationsstraff för de aktuella brotten. Även den som är medborgare från födseln kan beröras, men inte för brott begångna före 18 års ålder.

Danmark visar att samma uttryck om vitala intressen inte innebär att varje allvarligt brott omfattas. Den danska regeringen betonar att gärningens karaktär och följder måste bedömas konkret. Administrativa beslut kan fattas av ministern och därefter prövas av domstol.

Storbritanniens regler är bredare och är inte generellt beroende av en föregående brottmålsdom. Inrikesministern kan fatta beslut på allmänintressegrunden. Vid bedrägligt förvärv är statslöshet inte ett absolut hinder.

I Tyskland kan bedräglig naturalisation återkallas inom tio år, och statslöshet hindrar normalt inte den återkallelsen. Den särskilda regeln om konkret deltagande i terrorstrider utomlands gäller däremot vuxna och förutsätter att personen inte blir statslös.

Det finns alltså ingen enda europeisk modell som Sverige enkelt ansluter sig till. Valet av gränser och rättssäkerhetsgarantier är en stor del av själva reformen.

Är medborgarskapet på väg att bli villkorat?

För de allra flesta är svenskt medborgarskap fortfarande en varaktig rättslig tillhörighet. Den 8 september 2026 kan det inte dras tillbaka för fusk eller brott, och ett första grundlagsbeslut förändrar inte det.

Men den föreslagna reformen innebär ett principiellt skifte. Om den genomförs skulle vissa dubbla medborgare kunna förlora en rättslig ställning som staten hittills inte kunnat återkalla på dessa grunder.

Det är en stor förändring även om antalet fall skulle bli litet. Medborgarskapet skulle för den berörda gruppen kunna omprövas långt efter att det förvärvats.

Hur långt förändringen faktiskt går avgörs både av riksdagens fortsatta beslut och av den konkreta lagens gränser. Den viktigaste skiljelinjen blir vilka gärningar som anses hota staten så allvarligt att medborgarskapet kan gå förlorat – och hur det ska bevisas i varje enskilt fall.