Världens största banker tar ett gemensamt steg in på stablecoinmarknaden. Goldman Sachs, Bank of America, Citi, Deutsche Bank och ytterligare 17 stora finansinstitut planerar att lansera en dollarbaserad stablecoin under första halvåret 2027.

Satsningen är betydligt större än ännu ett kryptoprojekt. Gruppen vill bygga ett gemensamt digitalt betalningslager som kan användas för internationella betalningar, institutionella transaktioner och handel med digitala tillgångar – på en marknad där Tether redan har mer än 180 miljarder dollar i sin dollar-token.

Om bankerna lyckas kan stablecoins därmed ta ytterligare ett steg från kryptobörserna och in i det vanliga globala betalningssystemet.

21 finansinstitut står bakom satsningen

Det nya projektet omfattar 21 banker och andra finansinstitut från flera delar av världen.

Bland deltagarna finns:

• Bank of America
• Capital One
• Citi
• Fidelity Investments
• Goldman Sachs
• PNC Financial Services
• Scotiabank
• TD Bank Group
• Wells Fargo
• WisdomTree
• Banco Santander
• BBVA
• Commerzbank
• Crédit Agricole
• Deutsche Bank
• Lloyds Banking Group
• Rabobank
• UBS
• MUFG Bank
• Sirius International Holding
• Standard Bank

Gruppen ska bilda ett gemensamt bolag under andra halvåret 2026. Målet är därefter att den första dollarbaserade stablecoinen ska nå marknaden under första halvåret 2027.

Enligt finansinstitutens gemensamma besked ska tekniken kunna användas både av institutioner och, på vissa marknader, vanliga kunder.

Dollarversionen är dessutom bara början. Gruppen uppger att stablecoins i andra G7-valutor ska följa, med euron som nästa prioritet.

Vad är en stablecoin?

En stablecoin är en digital token vars värde är knutet till en traditionell valuta.

För en dollar-stablecoin är grundprincipen enkel: en token ska vara värd en amerikansk dollar.

Till skillnad från bitcoin, vars pris kan röra sig kraftigt, är målet alltså att stablecoinens värde ska vara stabilt.

För att det ska fungera behöver emittenten normalt hålla reserver som motsvarar de stablecoins som getts ut. Om 10 miljarder digitala dollar finns i omlopp ska det i en fullt reservtäckt modell finnas tillgångar värda minst motsvarande belopp bakom dem.

Reserverna kan exempelvis bestå av kontanter och mycket kortfristiga amerikanska statspapper.

Det är just kombinationen av digital överförbarhet och stabilt dollarvärde som gjort stablecoins till en av kryptomarknadens viktigaste infrastrukturer.

Därför går bankerna ihop nu

Det är lätt att beskriva satsningen som att världens storbanker plötsligt har blivit intresserade av kryptovalutor.

Men den ekonomiska förklaringen är större än så.

Stablecoins riskerar att flytta både pengar och kundrelationer från det traditionella banksystemet till nya aktörer.

En kund som håller digitala dollar hos en stablecoinutgivare har i praktiken flyttat pengar som annars skulle kunna ligga som bankinlåning. Samtidigt kan betalningar ske direkt över digital infrastruktur utan samma behov av traditionella banköverföringar.

För storbankerna handlar det därför både om en offensiv möjlighet och om försvar.

Genom att själva bygga infrastrukturen kan de försöka behålla kontrollen över betalningsflödena när allt större delar av finansmarknaden flyttar till blockkedjebaserade system.

Bankerna har redan ett stort övertag på flera områden: kundrelationer, kapital, betalningsinfrastruktur, regelefterlevnad, likviditet och valutahandel.

Stablecoinen kan göra det möjligt att kombinera de fördelarna med överföringar som kan ske dygnet runt.

Tether sitter på över 180 miljarder dollar

Den stora konkurrenten är framför allt Tether.

Bolagets dollarbaserade USD₮ är den största stablecoinen i världen och hade under sommaren 2026 omkring 185 miljarder dollar i omlopp.

Det betyder att Tether redan kontrollerar ett digitalt dollarbestånd större än balansräkningen hos många banker.

Tethers storlek illustrerar dessutom varför stablecoins blivit ekonomiskt intressanta även för traditionella finansbolag.

När en kund köper en stablecoin för en dollar kan emittenten placera motsvarande reserv i exempelvis kortfristiga amerikanska statspapper.

Tokeninnehavaren har fortfarande bara sin digitala dollar.

Ränteintäkterna på reserverna hamnar däremot hos emittenten.

Tether har på det sättet byggt upp en enorm portfölj av amerikanska statspapper och genererat miljardvinster.

För banker som redan arbetar med likviditetsförvaltning och statsobligationer är affärsmodellen därför långt ifrån främmande.

Reservavkastningen kan bli en central intäkt

Det nya bankkonsortiet har ännu inte berättat exakt hur reserverna ska placeras eller hur vinster ska delas mellan deltagarna.

Men regleringen ger en tydlig bild av hur ekonomin kan fungera.

I USA kräver den nya stablecoinlagstiftningen att reglerade betalnings-stablecoins är fullt uppbackade av tillåtna reservtillgångar.

Det kan bland annat handla om kontanter, bankmedel och mycket kortfristiga amerikanska statspapper.

Samtidigt får emittenten inte betala ränta till kunden enbart för att kunden håller stablecoinen.

Det skapar ett potentiellt räntenetto.

Anta exempelvis att en stablecoin når 50 miljarder dollar i omlopp och en stor del av reserverna kan placeras till några procents årlig avkastning. Då kan själva reservportföljen skapa miljardintäkter även före andra avgifter och tjänster.

Hur mycket av den ekonomin som hamnar i det gemensamma bolaget respektive hos bankerna är ännu inte känt.

Bankernas stablecoin ska användas till mer än kryptohandel

En av de viktigaste delarna i beskedet är hur brett den nya tokenen är tänkt att användas.

Konsortiet pekar bland annat ut gränsöverskridande betalningar och avveckling av digitala tillgångar.

Det senare kan bli särskilt betydelsefullt.

Allt fler obligationer, fonder och andra finansiella instrument kan i framtiden handlas som tokeniserade tillgångar på blockkedjor.

Problemet är att det då också behövs ett digitalt betalningsmedel.

Om själva värdepappret kan flyttas direkt dygnet runt men betalningen fortfarande måste passera genom traditionella banksystem under begränsade öppettider försvinner en del av vinsten med tekniken.

En reglerad digital dollar kan lösa det problemet genom att både tillgången och betalningen avvecklas digitalt.

Internationella betalningar är en annan stor marknad

Gränsöverskridande betalningar är ett annat område där stablecoins kan förändra konkurrensen.

En vanlig internationell banköverföring kan i dag passera flera banker och betalningssystem innan pengarna når mottagaren.

Det kan innebära både kostnader och fördröjningar.

En stablecoin kan i princip flyttas mellan digitala plånböcker på minuter eller sekunder och utan att betalningssystemet stänger över natten eller på helgen.

Det betyder inte att alla internationella betalningar automatiskt blir billigare. Krav på kundkontroll, valutaväxling, tillgång till lokal valuta och regelverk finns fortfarande kvar.

Men själva överföringen av värdet kan bli betydligt enklare.

Det är också ett område där de 21 institutionernas globala räckvidd kan bli en konkurrensfördel.

Storbankerna möter flera andra konsortier

Den nya satsningen kommer inte till en tom marknad.

I Europa har bankkonsortiet Qivalis samlat ett stort antal banker kring en gemensam euro-stablecoin.

Qivalis omfattar nu över 30 finansinstitut och arbetar med en fullt reglerad digital euro för blockchainbaserade betalningar.

BBVA och Rabobank finns dessutom bland deltagarna både där och i det nya internationella projektet.

Det visar hur tidigt marknaden fortfarande befinner sig. Samma banker kan stödja flera infrastrukturer innan det står klart vilka modeller som slutligen får störst användning.

Samtidigt bygger betalningsbolag och kryptoföretag egna alternativ.

Visa och Mastercard arbetar redan med stablecoinbaserad avveckling, medan företag som Circle och Tether har etablerade tokens med stora volymer.

Stablecoins flyttar redan närmare vanliga kortbetalningar

Utvecklingen går dessutom snabbt utanför banksektorn.

Visa har byggt ut möjligheten att använda stablecoins vid avveckling mellan finansiella företag och har rapporterat stablecoinvolymer motsvarande flera miljarder dollar på årsbasis.

Mastercard har samtidigt öppnat för flera reglerade stablecoins i sin betalningsinfrastruktur.

Stablecoins kopplas även till vanliga betalkort.

Det innebär att en konsument i praktiken kan hålla sina pengar i en stablecoin medan betalningen hos butiken fortfarande ser ut som en vanlig korttransaktion.

Den typen av lösningar är viktig eftersom användaren då inte behöver förstå vilken blockkedja eller teknisk infrastruktur som ligger bakom betalningen.

Stablecoinen blir bara ett nytt sätt att hålla och flytta pengar.

Regleringen har förändrat spelplanen

En viktig förklaring till bankernas tajming finns också i Washington.

USA fick 2025 sitt första omfattande federala regelverk för betalnings-stablecoins genom GENIUS Act.

Lagstiftningen ställer bland annat krav på reservtäckning, inlösen, rapportering och vilka tillgångar som får ligga bakom en stablecoin.

För storbankerna minskar det en av de största tidigare osäkerheterna.

Att bygga en stablecoin i en miljö där framtida regler är okända är en helt annan investering än att göra det när ett federalt ramverk börjar finnas på plats.

Även i EU finns ett etablerat stablecoinregelverk genom MiCA.

En digital token som är knuten till en enda officiell valuta behandlas normalt som en e-pengatoken och omfattas av krav på bland annat auktorisation och inlösen.

Konsortiet uppger uttryckligen att dess lösning ska byggas för att följa både amerikanska och europeiska regler där de är tillämpliga.

Stablecoins innebär också en risk för bankerna själva

Det finns samtidigt en paradox i bankernas satsning.

Stablecoins kan göra bankernas traditionella inlåning mindre attraktiv.

Om företag och privatpersoner i större utsträckning flyttar pengar från bankkonton till stablecoins får bankerna mindre billigt kapital att finansiera utlåningen med.

Det kan tvinga dem att ersätta inlåningen med dyrare marknadsfinansiering.

Bank for International Settlements, BIS, har lyft just den risken och varnat för att en omfattande stablecoinanvändning kan påverka både bankernas finansiering och den finansiella stabiliteten.

Att bankerna nu själva bygger en stablecoin kan därför också ses som ett försök att se till att pengarna stannar inom en infrastruktur de själva är med och kontrollerar.

Stablecoins har fortfarande stora problem att lösa

Trots expansionen är det för tidigt att säga att stablecoins har ersatt traditionella betalningssystem.

BIS har varit tydligt skeptiskt till om dagens stablecoins är tillräckligt robusta för att fungera som betalningsmedel i mycket stor skala.

Riskerna omfattar bland annat penningtvätt, sanktionsefterlevnad, teknisk kompatibilitet mellan olika system och risken för stora uttag om förtroendet för en token minskar.

Reservmodellen kan också skapa nya problem.

En stor stablecoin med hundratals miljarder dollar i korta amerikanska statspapper blir samtidigt en mycket stor aktör på obligationsmarknaden.

Om användarna plötsligt vill lösa in stora mängder tokens kan emittenten behöva frigöra enorma belopp på kort tid.

Det är en av anledningarna till att tillsynsmyndigheter lägger så stor vikt vid reservkvalitet och likviditet.

Bankerna har inte avslöjat alla detaljer

Flera viktiga frågor återstår inför lanseringen 2027.

Det finns ännu inget offentliggjort namn eller någon ticker för den nya stablecoinen.

Bankerna har inte heller berättat exakt vilka blockkedjor den ska fungera på, vilken reservportfölj som ska användas eller vilken institution som ska förvara reserverna.

Inte heller ägarandelarna i det gemensamma bolaget, transaktionsavgifter eller fördelningen av reservintäkterna har offentliggjorts.

Det är därför för tidigt att beräkna hur lönsam satsningen kan bli för exempelvis Goldman Sachs eller Bank of America.

Men storleken på Tethers verksamhet visar vilken ekonomisk potential bankerna ser.

2027 kan bli det stora testet

Stablecoins började som ett verktyg för kryptomarknaden.

De gjorde det möjligt för handlare att hålla dollarvärde och snabbt flytta pengar mellan kryptobörser utan att varje gång behöva gå genom banksystemet.

Den funktionen finns fortfarande kvar.

Men utvecklingen håller på att breddas.

Visa och Mastercard använder tekniken. Banker experimenterar med den. Företag skickar internationella betalningar med den och tokeniserade värdepappersmarknader behöver digitala betalningsmedel för avveckling.

Att 21 av världens stora finansinstitutioner nu bygger en gemensam dollar-stablecoin är därför mer än ännu ett blockchainprojekt.

Det är ett tecken på att kampen om framtidens digitala pengar har flyttat in i den traditionella finanssektorn.

Tether och Circle har haft ett enormt försprång.

Nu försöker bankerna bygga sitt eget alternativ innan stablecoinföretagen hinner bli den permanenta infrastrukturen mellan världens pengar och blockkedjorna.

Om projektet når planerad lansering under första halvåret 2027 blir den verkliga frågan därför inte om storbankerna accepterar stablecoins.

Den frågan har de i praktiken redan besvarat.

Frågan är om bankerna kan få kunderna att välja deras digitala dollar framför de hundratals miljarder dollar som redan cirkulerar utanför det traditionella banksystemet.