Svensk industri fortsätter att växa i tydlig takt. Industri-PMI steg till 56,1 i augusti, från 55,7 i juli, med starkare produktion och stigande sysselsättning. Samtidigt kommer en betydligt mer besvärande signal: industrins priser på rå- och insatsvaror har skjutit upp kraftigt. Prisindexet steg från omkring 67 i juli till 75,4 i augusti.

Utvecklingen innebär att svensk industri går in i hösten med förhållandevis stark aktivitet, men också med ett kostnadstryck som snabbt har blivit betydligt större. Det är en kombination som blir viktig för Riksbanken inför räntebeskedet den 24 september.

Produktionen håller industrin på hög nivå

Ett PMI över 50 signalerar normalt expansion inom industrin. Augustinoteringen på 56,1 ligger därmed tydligt på tillväxtsidan.

Det är framför allt produktionen som håller uppe indexet. Produktionsindex steg från 57,2 i juli till 58,9 i augusti och blev den starkaste positiva kraften bakom månadens PMI.

Även sysselsättningen utvecklades starkt. Delindexet steg från 56,0 till 57,6, vilket visar att en betydligt större andel industriföretag ökar snarare än minskar personalstyrkan.

Företagen är dessutom fortsatt optimistiska om den närmaste framtiden. Indexet för produktionsplaner steg till 66,9, vilket är en mycket hög nivå.

Det ger sammantaget bilden av en industri som inte bara producerar mer för tillfället, utan där många företag också räknar med att kunna fortsätta höja produktionen.

PMI-statistiken ger däremot inte tillräckligt stöd för att peka ut exempelvis fordonsindustrin, skogsindustrin eller någon annan enskild svensk industrigren som motorn bakom uppgången. Det som går att slå fast är att produktion, sysselsättning och fortsatt stora orderstockar bär utvecklingen.

Orderingången börjar bromsa

Den starka totalsiffran döljer samtidigt en svagare utveckling på ordersidan.

Indexet för nya order sjönk från 56,7 till 54,6 och backade för andra månaden i rad. Nivån ligger fortfarande över 50 och innebär alltså fortsatt tillväxt, men tempot har minskat.

Det är framför allt exporten som tappar fart.

Exportorderingången föll från 54,1 till 51,7. Den ligger fortfarande på expansionssidan men är nu betydligt närmare 50-strecket. Den inhemska orderingången gick åt motsatt håll och steg något, från 54,2 till 54,7.

Det betyder att bilden inte är en generell svensk efterfrågekollaps. Snarare är det den internationellt exponerade delen av industrin som möter större motvind.

Samtidigt ligger orderstockarna kvar på en stark nivå. Indexet för orderstockar uppgick till 57,6 i augusti.

Industrin har därför fortfarande mycket redan beställt arbete att producera. Det kan hålla uppe fabriksaktiviteten även om inflödet av nya beställningar fortsätter att bromsa.

Det är också den stora osäkerheten framåt: hur länge kan starka orderböcker bära produktionen om exportorderingången fortsätter ned?

Prisindexet på 75,4 sticker ut

Den verkligt stora förändringen i augustirapporten finns dock på kostnadssidan.

Indexet för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg till 75,4, från omkring 67 i juli.

Det ska inte tolkas som att priserna har stigit med 75,4 procent. PMI bygger på ett diffusionsindex där en hög nivå innebär att klart fler företag rapporterar stigande än sjunkande priser.

En notering på 75,4 innebär ändå ett mycket brett kostnadstryck.

Företagen rapporterar högre priser på bland annat metaller, elektronikkomponenter, plast, trävaror, kemikalier, energi, diesel och transporter.

Det passar också in i den bredare svenska producentprisbilden. Redan i juli låg producentpriserna betydligt högre än ett år tidigare, med särskilt stora prisökningar på energirelaterade varor.

Augusti-PMI tyder på att kostnadstrycket inte mattades av under sensommaren. Tvärtom verkar det ha accelererat.

Företagens marginaler hamnar i kläm

För industriföretagen blir nästa fråga hur mycket av kostnadsökningarna som går att skicka vidare till kunderna.

När produktionen växer, orderstockarna är stora och kapacitetsutnyttjandet förbättras har företagen normalt bättre möjligheter att höja sina försäljningspriser.

Men den möjligheten begränsas om efterfrågan samtidigt börjar mattas av.

Just därför är kombinationen av ett prisindex på 75,4 och försvagad exportorderingång besvärlig. Företagen kan tvingas välja mellan att höja sina priser och riskera att tappa order eller att själva absorbera en större del av kostnaderna.

I det senare fallet pressas marginalerna.

Om kostnadstrycket däremot blir långvarigt ökar sannolikheten att en större del så småningom förs vidare genom producentledet och vidare mot konsumentpriserna.

Det behöver inte ske omedelbart. Men PMI ger Riksbanken en tidig signal om vilken prispress som kan vara på väg genom ekonomin.

Energi och Iran-konflikten driver upp riskerna

En viktig del av kostnadstrycket kommer utifrån.

Störningarna efter Iran-konflikten har påverkat transporter och energimarknader, inte minst genom kraftigt begränsad trafik i Hormuzsundet.

Det har slagit mot en av världens viktigaste transportleder för olja och raffinerade petroleumprodukter. Priserna på bland annat diesel och bensin har påverkats samtidigt som fraktkostnader och andra logistikkostnader har ökat.

För svensk industri blir effekten bredare än bara ett högre dieselpris.

Dyrare energi påverkar själva produktionen. Dyrare transporter höjer kostnaderna för såväl importerade insatsvaror som export. Högre råvarupriser påverkar dessutom allt från metall- och verkstadsföretag till byggmaterial- och kemiföretag.

Osäkerheten har dessutom ökat efter att PMI-undersökningen avslutades den 26 augusti. Fortsatta störningar kring Hormuz och nya uppgångar i oljepriset innebär att industrins kostnadsläge kan ha försämrats ytterligare efter den period som augustisiffran mäter.

Kronan ger begränsad hjälp

En starkare krona kan normalt dämpa kostnadsökningar på importerade råvaror som prissätts i dollar eller euro.

Den effekten är dock begränsad just nu.

Kronan har inte rört sig tillräckligt kraftigt för att väga upp de ökade energi-, råvaru- och transportkostnaderna.

Det betyder också att valutautvecklingen blir ytterligare en riskfaktor under hösten. Om kronan skulle försvagas samtidigt som exempelvis olje- och metallpriserna ligger kvar på höga nivåer blir svenska företags importerade kostnadstryck ännu större.

En tydlig kronförstärkning skulle däremot kunna ge viss lindring.

PMI gör Riksbankens beslut mer komplicerat

Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Nästa räntebesked kommer den 24 september.

Det nya industri-PMI:t ger banken argument för att vara försiktig med en mjukare penningpolitik.

En industri-PMI på 56,1 visar att en viktig del av svensk ekonomi redan expanderar i god takt. Produktionen växer, sysselsättningen ökar och företagen har fortsatt optimistiska produktionsplaner.

Samtidigt pekar prisindexet på 75,4 mot betydligt högre kostnadstryck.

Det är just kombinationen av relativt stark efterfrågan och en negativ utbudschock som kan bli problematisk för en centralbank. Om företagen har tillräckligt stark efterfrågan för att föra vidare de ökade kostnaderna riskerar inflationseffekten att bli större och mer långvarig.

Det talar i riktning mot en stramare Riksbank.

Men augusti-PMI räcker inte för att avgöra septembermötet.

Exportorderingången har försvagats och den svenska arbetsmarknaden i stort är betydligt svagare än industrins sysselsättningsindex antyder. Den faktiska konsumentinflationen har dessutom varit låg, även om tillfälliga finanspolitiska åtgärder håller nere de officiella talen.

Därför blir kommande inflationsstatistik avgörande.

Om högre energi-, transport- och råvarupriser fortfarande huvudsakligen stannar hos företagen är argumentet för en snabb räntehöjning svagare. Om samma kostnadsuppgång börjar synas tydligt i producentpriser, företagens försäljningspriser och den underliggande konsumentinflationen förändras läget.

Augusti-PMI innebär därför knappast att en räntehöjning den 24 september redan är given.

Men rapporten gör en sak tydlig: Riksbankens utrymme att ignorera ett nytt kostnadstryck har blivit mindre.

Den svenska industrin är fortfarande stark. Problemet är att priset för den produktionen nu stiger snabbt.