Svenska småbolag på de mindre börslistorna tog enligt emissionsspecialisten Niklas Estensson och Finance Lab in omkring 13 miljarder kronor genom emissioner under 2025. För investerare kan emissionerna skapa möjligheter när aktier och teckningsrätter prissätts fel, men riskerna är samtidigt mycket stora. Så här fungerar företrädesemissioner och det här behöver du kontrollera innan du stoppar in mer pengar.
Vad är en företrädesemission?
En företrädesemission innebär att ett bolag ger ut nya aktier för att få in kapital och att de befintliga aktieägarna får möjlighet att köpa de nya aktierna i förhållande till hur mycket de redan äger.
Huvudprincipen finns i aktiebolagslagen: befintliga aktieägare har normalt företrädesrätt när nya aktier ges ut.
Det skiljer en företrädesemission från exempelvis en riktad emission, där de nya aktierna i stället erbjuds till en begränsad grupp investerare.
För ett litet börsbolag kan en företrädesemission vara helt avgörande. Pengarna kan behövas för expansion, produktutveckling eller ett förvärv, men också för att täcka förluster och hålla verksamheten igång.
Det är därför själva orsaken till emissionen som är en av de första sakerna en investerare bör kontrollera.
Så fungerar teckningsrätterna
När ett bolag genomför en företrädesemission får befintliga aktieägare normalt teckningsrätter, ofta förkortat TR.
Villkoren kan exempelvis vara:
1:2 till teckningskursen 6 kronor.
Det kan betyda att två gamla aktier ger rätt att köpa en ny aktie för 6 kronor.
Teckningsrätterna har ett ekonomiskt värde. Den som inte vill skjuta till mer pengar kan därför normalt sälja dem under den period då de handlas på börsen.
Det viktiga är att inte bara låta dem ligga.
Om en aktieägare varken använder eller säljer teckningsrätterna innan de löper ut kan värdet försvinna.
BTA är aktien i väntan på registrering
Den som använder sina teckningsrätter och betalar för nya aktier får ofta först något som kallas BTA, betald tecknad aktie.
Det är ett tillfälligt värdepapper.
När emissionen senare har registrerats omvandlas BTA normalt automatiskt till vanliga aktier.
Även BTA kan under vissa perioder handlas på börsen. Det gör att det samtidigt kan finnas tre olika värdepapper kopplade till samma bolag:
- den vanliga aktien
- teckningsrätten
- BTA
Det är just sådana situationer som kan skapa prisskillnader. I små och dåligt bevakade bolag kan priserna ibland röra sig på ett sätt som inte ser logiskt ut när man räknar på dem.
Men ett till synes billigt värdepapper är inte automatiskt ett fynd. Dålig likviditet kan göra det svårt att både köpa och sälja till de priser som syns på skärmen.
Rabatten är inte gratis pengar
En av de vanligaste missuppfattningarna kring företrädesemissioner är att en låg teckningskurs innebär att investeraren får köpa aktier billigt.
Säg att en aktie står i 10 kronor och att bolaget erbjuder nya aktier för 6 kronor.
Det ser först ut som en rabatt på 40 procent.
Men om bolaget ger ut många nya aktier förändras också värdet per aktie. En del av värdet i de gamla aktierna flyttas dessutom över till teckningsrätterna.
Ett enkelt exempel:
Ett bolag har 100 aktier värda 10 kronor styck. Bolagets börsvärde är alltså 1 000 kronor.
Nu erbjuds 50 nya aktier för 6 kronor styck. Bolaget får in ytterligare 300 kronor.
Efter emissionen finns 150 aktier och ett teoretiskt totalt värde på 1 300 kronor.
Det motsvarar cirka 8,67 kronor per aktie.
Det betyder inte att aktien säkert kommer att handlas på 8,67 kronor. Marknaden kan förändras både under och efter emissionen.
Men exemplet visar varför en teckningskurs på 6 kronor inte innebär att investeraren automatiskt får något som är värt 10 kronor.
Så fungerar utspädningen
Den som inte deltar i en företrädesemission får färre procent av bolaget efter emissionen.
I exemplet ovan ökar antalet aktier från 100 till 150.
En person som tidigare ägde 10 aktier hade 10 procent av bolaget. Om personen inte köper några nya aktier äger han eller hon fortfarande 10 aktier efter emissionen.
Men 10 av 150 aktier motsvarar bara cirka 6,7 procent.
Ägarandelen har alltså minskat med ungefär en tredjedel.
Utspädning kan också slå mot andra nyckeltal. Om ett bolags vinst är oförändrad men delas på fler aktier sjunker exempelvis vinsten per aktie.
Därför är den maximala utspädningen en viktig siffra att leta efter när emissionsvillkoren presenteras.
13 miljarder kronor på de mindre listorna
Niklas Estensson, som följer emissionsmarknaden genom Finance Lab, uppger i en intervju med Börskollen att omkring 13 miljarder kronor togs in genom emissioner på de mindre svenska börslistorna under 2025.
Uppgiften ska ses som Finance Labs sammanställning av marknaden och inte som officiell statistik från börserna eller Finansinspektionen.
Det handlar dessutom om emissioner generellt, inte enbart företrädesemissioner.
Marknaden är ändå stor. På listor som Nasdaq First North, Spotlight Stock Market och NGM Nordic SME finns många små bolag som regelbundet behöver nytt kapital.
Det är också en miljö där analytiker och stora institutionella investerare ofta är mindre närvarande än bland börsens största bolag.
Det kan skapa felprissättningar.
Men precis samma sak gör marknaden farlig.
Återkommande emissioner är en viktig varningssignal
En företrädesemission är inte i sig ett tecken på att ett bolag är dåligt.
Ett snabbt växande bolag kan behöva kapital för att genomföra en investering som senare skapar stora värden.
Problemet uppstår när emissionerna blir ett återkommande sätt att finansiera en verksamhet som aldrig lyckas bära sina egna kostnader.
Finance Lab har tidigare granskat 22 svenska bolag som genomfört minst fem företrädesemissioner sedan 2021. En majoritet av aktierna hade då utvecklats negativt efter den senaste kapitalanskaffningen.
Det bevisar inte att emissionerna i sig orsakat nedgången.
Men ett bolag som återkommer till aktieägarna gång på gång för nya pengar förtjänar betydligt hårdare granskning.
Frågan är enkel:
Vad ska göra att den här emissionen blir den sista på länge?
Om det saknas ett trovärdigt svar är risken att dagens nya aktier bara följs av ännu fler nästa år.
Kontrollera vart pengarna faktiskt går
Rubriken kan säga att ett bolag tar in 100 miljoner kronor.
Det betyder inte att verksamheten får 100 miljoner kronor i nya pengar.
Pengar kan gå till:
- emissionskostnader
- återbetalning av brygglån
- kvittning av gamla skulder
- garantiersättningar
- löpande underskott
- investeringar och expansion
Det är därför nettolikviden och användningen av kapitalet ofta är viktigare än det stora bruttobeloppet i pressmeddelandet.
Hurbra har tidigare tittat på just detta i samband med Klaria Pharmas företrädesemission, där både utspädningen och användningen av emissionspengarna var centrala frågor.
Stor rabatt kan vara både möjlighet och varningssignal
Ju större rabatt bolaget erbjuder, desto mer lockande kan emissionen se ut.
Men en extrem rabatt kan också vara ett tecken på att bolaget har svårt att få investerare att skjuta till pengar.
Det är därför bättre att fråga varför teckningskursen ligger där den ligger än att bara konstatera att den är låg.
Ett konkret exempel är OncoZenges emission, där teckningskursen sattes till 3 kronor samtidigt som aktien tidigare handlats betydligt högre. Den möjliga utspädningen var omkring 42,9 procent och bolagets kassa var samtidigt mycket liten.
Rabatten måste alltså ses tillsammans med bolagets ekonomiska läge.
”Garanterad emission” betyder inte riskfri
Många småbolag presenterar emissioner som helt eller delvis garanterade.
Det kan låta tryggt.
Men garantiåtaganden handlar i första hand om sannolikheten att bolaget får in pengar, inte om huruvida aktien blir en bra investering.
Dessutom behöver investeraren läsa exakt hur garantierna är konstruerade.
Ett garantiåtagande kan exempelvis sakna bankgaranti eller spärrade medel. Garanterna kan också få ersättning för sitt åtagande.
Att en emission är ”100 procent säkerställd” säger därför mycket lite om den framtida aktiekursen.
Sex saker att kontrollera före en småbolagsemission
För den som funderar på att delta är några frågor särskilt viktiga.
1. Varför behövs pengarna?
Tillväxt och investeringar är något helt annat än att täcka ett akut hål i kassan.
2. Hur stor blir utspädningen?
Räkna på det totala antalet nya aktier, inte bara teckningskursen.
3. Hur länge räcker pengarna?
Om bolaget fortsätter förlora stora summor kan nästa emission ligga betydligt närmare än vad investeraren tror.
4. Vad blir nettolikviden?
Kontrollera hur mycket som återstår efter kostnader, lån och andra åtaganden.
5. Finns fler värdepapper som kan späda ut?
Teckningsoptioner och konvertibler kan innebära ytterligare nya aktier senare.
6. Går det faktiskt att sälja?
En teoretiskt attraktiv investering kan vara mycket svår att lämna om handeln i aktien, TR eller BTA är tunn.
Den som läser ett emissionsprospekt ska dessutom komma ihåg att ett godkänt prospekt inte innebär att myndigheten rekommenderar investeringen. Det är också en central del av de nya prospektreglerna.
Emissionen kan rädda bolaget och ändå skada aktieägaren
Det kanske viktigaste är att skilja på bolagets situation och aktieägarens.
En emission kan vara mycket bra för bolaget.
Nya pengar kan undanröja konkursrisk, finansiera flera års verksamhet eller göra det möjligt att slutföra ett lovande projekt.
Men om det samtidigt krävs enormt många nya aktier kan värdet för de gamla aktieägarna ändå pressas kraftigt.
Omvänt kan en dyr emission med måttlig utspädning vara betydligt bättre än en emission som ser billig ut på grund av en dramatisk rabatt.
Det finns därför ingen enkel regel om att en företrädesemission är bra eller dålig.
Det viktiga är villkoren, bolagets ekonomi och vad som händer med pengarna efter att de har betalats in.
I småbolag blir den analysen extra viktig. Där kan avkastningen bli mycket stor när marknaden har fel, men felbedömningar kan också sluta med upprepade emissioner, massiv utspädning och i värsta fall att nästan hela investeringen försvinner.