Var sjätte bostadsägare skulle överväga att flytta om reavinstskatten vid bostadsförsäljning avskaffades. I Stockholmsområdet är andelen ännu högre, enligt Nordeas nya Boendebarometer. Samtidigt utreder regeringen förändringar av de skatter som kan göra det dyrt att byta bostad.

I Nordeas undersökning svarar 16 procent av de tillfrågade bostadsägarna att de skulle överväga att flytta om reavinstskatten försvann. I Stockholmsområdet är motsvarande andel 20 procent.

Resultatet kommer samtidigt som en statlig utredning undersöker om förändringar av beskattningen vid bostadsaffärer skulle kunna öka rörligheten på den svenska bostadsmarknaden.

Men det finns en viktig skillnad mellan att överväga en flytt och att faktiskt genomföra den.

De flesta skulle inte påverkas av slopad flyttskatt

Nordeas Boendebarometer visar att 69 procent av de tillfrågade bostadsägarna inte skulle överväga att flytta även om reavinstskatten avskaffades.

Svaren skiljer sig också mellan olika delar av landet.

Siffrorna tyder på att skatten kan vara ett hinder för vissa bostadsägare, särskilt i områden där bostäder kan ha ökat kraftigt i värde.

Samtidigt är undersökningen hypotetisk. Deltagarna har fått ta ställning till vad de skulle överväga om skatten försvann, inte om de har konkreta planer på att sälja sin bostad.

Det går därför inte att dra slutsatsen att 16 procent av Sveriges bostadsägare faktiskt skulle flytta om skatten slopades.

De regionala resultaten bör också tolkas försiktigt eftersom undersökningens redovisning inte visar hur många personer som ingår i varje regionalt delurval.

Vad är flyttskatt – och hur mycket kostar den?

Flyttskatt är inget eget skatteslag. Begreppet används framför allt om skatter som uppstår när någon säljer en bostad och köper en annan.

Den viktigaste är kapitalvinstskatten, ofta kallad reavinstskatt.

Vid försäljning av en vanlig privatbostad är skatten normalt 22 procent av vinsten efter tillåtna avdrag.

Om den beskattningsbara vinsten exempelvis är en miljon kronor blir skatten 220 000 kronor.

För den som ägt sin bostad länge och fått en stor värdeökning kan skatten därmed innebära en betydande kostnad vid en flytt.

Det finns möjlighet att få uppskov med beskattningen för den som uppfyller vissa villkor och köper en ersättningsbostad. Den tidigare årliga uppskovsräntan är borttagen, men själva skatteskulden finns kvar.

Även husköpet kan utlösa skatt

En annan kostnad är stämpelskatten, som normalt är 1,5 procent när en privatperson köper en fastighet.

Vid ett villaköp för fyra miljoner kronor blir stämpelskatten 60 000 kronor, förutsatt att köpeskillingen är minst lika hög som föregående års taxeringsvärde. Därutöver tillkommer en avgift för lagfarten.

Stämpelskatten på själva fastighetsköpet gäller däremot inte vid ett vanligt köp av bostadsrätt.

Det innebär att den ekonomiska tröskeln ser olika ut beroende på vilken bostad en person säljer och vilken typ av bostad personen vill köpa.

Regeringen utreder förändringar av flyttskatten

Den 20 augusti 2026 tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur kapitalvinstskatten och stämpelskatten påverkar rörligheten på bostadsmarknaden.

Utredaren Henrik Hammar ska bland annat analysera om förändringar av skatterna skulle kunna göra det lättare för människor att byta bostad och bidra till att fler småhus kommer ut på marknaden.

Utredningen ska också studera hur andra länder beskattar bostadsaffärer och se över vissa regler för beräkning av anskaffningsvärdet på äldre fastigheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.

Nordeas enkät gäller ett fullständigt avskaffande av reavinstskatten. Regeringens utredning har ett bredare uppdrag och ska bedöma möjliga förändringar av både kapitalvinstskatten och stämpelskatten.

Det är alltså inte beslutat att någon av skatterna ska tas bort eller sänkas.

Den som planerar att sälja sin bostad behöver tills vidare utgå från dagens regler. Mer information finns hos Skatteverket om uppskov vid bostadsförsäljning.

Kan slopad flyttskatt få fart på bostadsmarknaden?

Ett argument för lägre flyttskatter är att fler bostäder skulle kunna komma ut till försäljning.

En person som bor ensam i en stor villa kanske skulle vara mer benägen att sälja om skatten på den upparbetade vinsten blev lägre. Villan skulle då kunna bli tillgänglig för en barnfamilj som behöver större utrymme.

På så sätt skulle en enda flytt kunna skapa möjligheter för flera hushåll att byta bostad.

Men hur stor effekten faktiskt skulle bli är osäkert.

Att avskaffa eller sänka en skatt innebär inte automatiskt att bostadsägare hittar en ny bostad som passar deras behov eller ekonomi. Bostadspriser, räntor, utbud och personliga förhållanden påverkar också besluten.

Den aktuella utvecklingen på bostadsmarknaden framgår av Hurbra:s sammanställning av bostadspriserna i september 2026.

Nordeas undersökning ger därmed stöd för att beskattningen kan påverka vissa bostadsägares flyttvilja. Däremot visar den inte hur många fler bostadsaffärer som faktiskt skulle genomföras med lägre skatt.

Undersökningen omfattar 1 037 bostadsägare

Boendebarometern genomfördes av Verian på uppdrag av Nordea mellan den 24 och 30 september 2026.

Totalt intervjuades 1 037 personer i åldern 18–65 år som äger sitt boende. Undersökningen gjordes via Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel.

Nordea uppger att urvalet är representativt avseende kön, ålder och region inom den undersökta målgruppen.

Resultaten beskriver alltså svaren från bostadsägare i åldern 18–65 år, inte från hela Sveriges befolkning. Personer över 65 år, som också kan påverkas av höga flyttskatter efter lång tids bostadsägande, ingår inte i undersökningen.