Riksåklagaren vill att både tingsrättens och hovrättens dom i ett narkotikamål rivs upp efter att rättens ordförande visat sig vara felaktigt tillsatt. Felet vid Borås tingsrätt kan få betydelse för långt fler avgöranden. Minst 57 mål har pekats ut som potentiellt berörda – men det betyder inte att alla automatiskt måste tas om.

Riksåklagaren vill skicka tillbaka målet till tingsrätten

Det aktuella fallet gäller ett mål om grovt narkotikabrott som först avgjordes i Borås tingsrätt och därefter prövades av Hovrätten för Västra Sverige.

Nu har Riksåklagaren vänt sig till Högsta domstolen och begärt att både tingsrättens och hovrättens dom ska undanröjas. Målet ska enligt begäran skickas tillbaka till tingsrätten för en ny prövning.

Det anmärkningsvärda är att överklagandet inte i första hand handlar om bevisningen, straffet eller om den tilltalade faktiskt gjort sig skyldig till brottet.

Problemet ligger i stället i vem som ledde rättegången.

Ordföranden i tingsrätten tjänstgjorde som tillförordnad rådman efter ett anställningsbeslut som tingsrättens lagman, enligt Riksåklagaren, inte hade rätt att fatta.

Om Högsta domstolen delar den bedömningen var tingsrätten inte korrekt sammansatt när domen meddelades.

Därför var tillsättningen fel enligt Riksåklagaren

Det finns olika sätt att tillsätta en domare till en tidsbegränsad tjänst.

En tidsbegränsad rådman ska som huvudregel anställas efter ett regeringsbeslut och ett förslag från Domarnämnden. Det finns samtidigt undantag som gör att en tingsrätt i vissa situationer själv får förordna en person för domaruppgifter.

De undantagen gäller dock inte vem som helst.

Den som ska kunna tas in på det sättet behöver höra till vissa grupper med specificerad domarerfarenhet, exempelvis genom tidigare tjänstgöring som ordinarie domare eller genom kvalificerad tjänstgöring i hovrätt eller kammarrätt.

Enligt Riksåklagaren uppfyllde den aktuella personen i Borås inte kraven för att lagmannen själv skulle få fatta beslutet.

Det innebär inte nödvändigtvis att personen saknade juridisk kompetens eller aldrig hade kunnat bli tidsbegränsad domare. Felet är mer specifikt: just den förenklade vägen till anställningen fick enligt Riksåklagaren inte användas.

Det är den skillnaden som nu kan få mycket stora processuella konsekvenser.

Vad betyder det att en domstol inte är domför?

En domstol måste vara rätt sammansatt för att få avgöra ett mål. Det brukar beskrivas som att domstolen ska vara domför.

Det handlar både om hur många domare och nämndemän som ska delta och om att de personer som sitter i rätten faktiskt är behöriga att göra det.

Om rättens ordförande saknar ett giltigt förordnande kan problemet därför vara betydligt större än ett administrativt fel i personalhanteringen.

Riksåklagarens linje är att den felaktiga tillsättningen gjorde att Borås tingsrätt inte var domför. Felet ska då betraktas som ett så allvarligt rättegångsfel att domen måste undanröjas.

I praktiken betyder det att en dom kan behöva göras om även om det inte går att peka på något konkret fel i själva bevisvärderingen.

Rättegångens formella grundregler är en del av rättssäkerheten.

HD har tidigare rivit upp dom efter liknande behörighetsfel

Riksåklagarens argument har stöd i ett äldre avgörande från Högsta domstolen.

I ett fall från 2004 hade en beredningsjurist varit ordförande i ett tingsrättsmål trots att han inte var behörig att avgöra den typen av mål.

Tingsrätten ansågs därför inte ha varit domför.

Målet hade dessutom hunnit prövas i hovrätten på vanligt sätt. Det hindrade ändå inte Högsta domstolen från att undanröja både tingsrättens och hovrättens domar.

Felet i tingsrätten ansågs inte vara något som den senare hovrättsprövningen kunde reparera.

Det prejudikatet ligger nära situationen i Borås eftersom även det handlade om behörigheten hos personen som satt som rättens ordförande.

Men en felaktigt sammansatt rätt betyder inte alltid omtag

Det finns samtidigt HD-praxis som visar att varje fel kring domstolens sammansättning inte automatiskt leder till att domen rivs upp.

I ett avgörande från 2017 deltog en nämndeman som formellt hade blivit obehörig efter en ändrad folkbokföring.

Tingsrätten var därmed inte korrekt domför.

Trots det lät Högsta domstolen domarna stå kvar. Tingsrättens avgörande hade varit enhälligt, hovrätten hade kommit fram till samma resultat och HD bedömde att det stod klart att felet inte hade påverkat utgången.

Det gör skillnaden mellan fallen viktig.

I Borås gäller felet inte en enskild nämndemans formella behörighet utan den lagfarna domaren som ledde rättegången – och dessutom själva grunden för personens domarförordnande.

Det talar för att HD kan se allvarligare på situationen. Men det är först när domstolen har prövat frågan som det går att veta vilken betydelse felet får.

57 mål kan beröras – inte säkert 114

Omfattningen av domarmissen har redan lett till olika siffror i rapporteringen.

Sedan den aktuella domaren började tjänstgöra hade totalt 114 mål avgjorts vid Borås tingsrätt under den aktuella perioden.

Det betyder däremot inte att domaren satt med i samtliga 114 mål eller att 114 domar nu automatiskt ska rivas upp.

Den mer preciserade genomgången pekar på 57 mål där domaren medverkat och som kan vara berörda.

Av dem är 53 brottmål.

Uppgift	Omfattning
Mål avgjorda vid tingsrätten under perioden	114
Mål som pekats ut som potentiellt berörda	57
Brottmål bland de berörda målen	53

De berörda avgörandena omfattar olika typer av mål och även allvarliga brottmål.

Men det går inte i nuläget att säga att alla 57 måste tas om.

Varje mål befinner sig i ett eget processuellt läge. Vissa domar kan fortfarande överklagas, andra kan redan ha fått laga kraft. Dessutom återstår den centrala frågan om hur domstolarna kommer att bedöma själva behörighetsfelet.

Lagakraftvunna domar försvinner inte automatiskt

Om en dom fortfarande befinner sig i den vanliga överklagandeprocessen kan frågan om domförhet hanteras där.

Det är vad som sker i det narkotikamål som Riksåklagaren nu har fört vidare till HD.

För domar som redan har fått laga kraft är situationen annorlunda.

En möjlig väg är då klagan över domvilla. En lagakraftvunnen dom kan under vissa förutsättningar undanröjas om det har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha påverkat målets utgång.

Det finns också tidsfrister att förhålla sig till.

Det innebär att följderna av domarmissen kan bli olika från mål till mål. Något generellt beslut som automatiskt upphäver alla tidigare domar finns inte.

Frågan har redan nått HD i ytterligare ett mål

Narkotikamålet är dessutom inte den enda processen om domarens behörighet som nått Högsta domstolen.

Riksåklagaren har redan lämnat ett yttrande i ett annat HD-mål som gäller samma grundläggande fråga.

Det ökar betydelsen av det som nu händer.

Om HD tar tydlig ställning till hur allvarligt tillsättningsfelet är får avgörandet vägledning inte bara för det enskilda narkotikamålet utan också för hanteringen av de andra avgörandena från Borås.

Det kan bli avgörande för vilka mål som behöver tas om och vilka domar som kan stå kvar.

Ett korrekt resultat räcker inte alltid

Fallet visar en grundläggande princip i rättssystemet: det räcker inte alltid att en dom i sak verkar riktig.

Även vägen fram till domen måste uppfylla reglerna.

Domstolen ska vara korrekt sammansatt, rätt personer ska fatta besluten och de som dömer måste ha den behörighet som lagen kräver.

Det är också därför ett mål i vissa situationer kan behöva tas om trots att ingen ännu har visat att den första domstolen dömde fel i skuldfrågan.

Högsta domstolen kan nu behöva dra gränsen för hur allvarligt felet i Borås är.

Det finns både ett äldre prejudikat där ett behörighetsfel hos rättens ordförande ledde till att domarna revs upp och ett senare avgörande där ett annat slags domförhetsfel inte ansågs tillräckligt för ett omtag.

Just den skillnaden gör HD:s kommande hantering särskilt viktig.

Den som vill läsa Riksåklagarens egen beskrivning av ärendet hittar Åklagarmyndighetens pressmeddelande om överklagandet.

Högsta domstolens roll skiljer sig samtidigt från fall där domstolen helt enkelt säger nej till att ta upp ett överklagande. Hurbra har tidigare beskrivit den skillnaden i artikeln om Think Pink-domen och HD:s nekade prövningstillstånd.