Den amerikanska centralbanken bestämmer inte vad svenska banker tar betalt för sina bolån. Ändå kan Fed-beskedet den 16 september få betydelse för både bolåneräntor, kronan och Stockholmsbörsen – och för hur Riksbanken kan agera framöver.
Förklaringen är att USA:s räntor fungerar som en tung referenspunkt på världens finansmarknader. När förväntningarna på Fed förändras kan amerikanska obligationsräntor, dollarn och globala kapitalflöden röra sig snabbt. Det kan i nästa steg påverka svenska marknadsräntor, bankernas finansiering och kronans värde.
Fed lämnar sitt nya besked klockan 20.00 svensk tid den 16 september. Inför beslutet räknar marknaden i stor utsträckning med en höjning på 0,25 procentenheter från dagens intervall på 3,50–3,75 procent. Minst lika viktigt blir därför vad Fed säger om månaderna efter september.
För svenska hushåll är huvudpoängen enkel: Fed kan påverka ditt bolån, men vägen dit är indirekt. Riksbanken och svenska marknadsräntor är betydligt viktigare för vad du faktiskt betalar.
Fed höjer inte din svenska bolåneränta
Det är lätt att få intrycket att världens centralbanker sitter ihop så tätt att en amerikansk räntehöjning automatiskt leder till högre ränta även i Sverige.
Så fungerar det inte.
Fed sätter räntan för den amerikanska ekonomin. Riksbanken bestämmer den svenska styrräntan. Svenska banker sätter sedan sina bolåneräntor utifrån flera faktorer, där bland annat Riksbankens ränta, marknadsräntor, bankens finansieringskostnader och konkurrensen om bolånekunder spelar in.
Men USA är världens största ekonomi och den amerikanska obligationsmarknaden är helt central för det globala finansiella systemet. Därför kan stora förändringar i amerikanska räntor sprida sig långt utanför USA.
En förenklad kedja kan se ut så här:
Fed → amerikanska räntor och dollarn → globala marknadsräntor och kapitalflöden → svenska räntor och kronan → banker, inflation och Riksbanken → svenska bolån.
Det är framför allt två delar av den kedjan som är viktiga för svenska hushåll.
Amerikanska obligationsräntor kan dra med sig svenska räntor
När marknaden tror att Fed ska hålla räntorna högre under lång tid stiger ofta avkastningskraven på amerikanska statsobligationer.
Det spelar roll långt utanför USA.
Amerikanska statsobligationer används som en av världens viktigaste jämförelsepunkter för priset på pengar. Om investerare plötsligt kan få högre avkastning på amerikanska statspapper behöver andra obligationer ofta också erbjuda högre avkastning för att fortsätta vara attraktiva.
Det betyder inte att en svensk femårsränta mekaniskt följer den amerikanska tioårsräntan punkt för punkt. Svenska förhållanden spelar stor roll. Men rörelserna hänger ofta ihop.
Det här har blivit särskilt relevant under september. Den amerikanska tioårsräntan har åter varit uppe kring 5 procent, något Hurbra tidigare gått igenom i artikeln om varför den amerikanska tioårsräntan passerat 5 procent.
För svenska banker kan högre marknadsräntor innebära att det blir dyrare att finansiera bolån.
Bundna bolån känner av marknaden snabbare
Skillnaden mellan rörliga och bundna svenska bolån är viktig.
Den så kallade rörliga svenska bolåneräntan – i praktiken normalt en ränta med tre månaders bindningstid – påverkas mycket av Riksbankens styrränta och de riktigt korta svenska marknadsräntorna.
För längre bundna bolån är marknadsräntorna längre ut på räntekurvan viktigare.
Bankerna finansierar en stor del av den svenska bolåneverksamheten genom bland annat säkerställda obligationer. Om investerarna kräver högre ränta för att äga sådana obligationer blir bankens finansiering dyrare.
Det kan därför uppstå ett läge där de bundna svenska bolåneräntorna börjar stiga trots att Riksbanken inte har höjt sin styrränta.
Den svenska marknaden har redan fått tydliga signaler från stigande internationella långräntor. Hurbra har tidigare gått igenom hur de globala räntorna kan begränsa Riksbankens utrymme.
Rörligt och bundet påverkas olika
| Bolån | Viktigaste kopplingen |
|---|---|
| Rörlig tremånadersränta | Riksbanken, korta svenska marknadsräntor och STIBOR |
| Bundet bolån | Svenska obligationsräntor och bankernas längre finansieringskostnader |
Det innebär inte att Fed är oviktigt för ett rörligt bolån. Men där går vägen oftare via Riksbanken och kronan.
Dollarn kan bli minst lika viktig som räntorna
Den andra stora svenska länken går genom valutamarknaden.
Om Fed för en stramare penningpolitik än andra centralbanker kan amerikanska ränteplaceringar bli mer attraktiva. Det kan öka efterfrågan på dollar och pressa andra valutor.
För Sverige är kronan särskilt viktig.
När kronan försvagas kostar importerade varor mer i svenska kronor. Det gäller allt från elektronik och kläder till insatsvaror som svenska företag köper från utlandet.
En svag krona kan därför bidra till högre inflation i Sverige.
Det är här ett amerikanskt räntebesked kan börja påverka även Riksbankens möjligheter.
En svag krona kan göra Riksbankens beslut svårare
Riksbanken styr inte kronkursen mot någon bestämd nivå. Men valutans utveckling spelar roll eftersom den kan påverka inflationen.
Om Fed höjer kraftigare än väntat eller signalerar betydligt högre amerikanska räntor under längre tid kan dollarn stärkas. Om kronan samtidigt tappar kan importpriserna stiga.
Riksbanken kan då hamna i ett besvärligt läge.
Å ena sidan kan svensk inflation och konjunktur tala för en låg styrränta. Å andra sidan kan en försvagad krona och stigande globala marknadsräntor öka inflationsriskerna.
Det är en viktig anledning till att svenska centralbanker inte kan fatta sina beslut som om Sverige vore en sluten ekonomi.
Sverige har en egen valuta och en egen centralbank – men kapitalet rör sig över hela världen.
Svenska inflationen är just nu mycket låg
Skillnaden mellan USA och Sverige är samtidigt betydande.
Den svenska KPIF-inflationen låg på bara 0,7 procent i augusti. KPIF exklusive energi låg på 0,5 procent.
Det ligger långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Samtidigt ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Vid det senaste beskedet lämnades den oförändrad.
Rent svenska inflationsdata ger alltså inte samma bild som den amerikanska situationen.
Men Riksbanken behöver också väga in vad som händer framåt. Om internationella räntor stiger, energipriserna pressas upp eller kronan försvagas kan inflationsbilden förändras snabbare än dagens svenska KPI-tal antyder.
Samtidigt har svensk ekonomi börjat få mer fart
Dagens svenska statistik gör dessutom bilden mer komplicerad.
Hushållens konsumtion var i augusti 4,0 procent högre än ett år tidigare. Sysselsättningen har också ökat tydligt, även om arbetslösheten fortfarande ligger på en hög nivå.
Det finns därmed tecken på att den svenska ekonomin håller på att återhämta sig efter flera år då höga priser och räntor pressade hushållens ekonomi.
Det är bra för tillväxten.
För Riksbanken betyder en starkare konjunktur samtidigt att behovet av ytterligare räntesänkningar minskar.
Om den svenska ekonomin stärks samtidigt som de globala räntorna är höga och kronan utsätts för press blir argumenten för att snabbt sänka räntan färre.
Vad betyder det för nästa besked från Riksbanken?
Nästa svenska räntebesked offentliggörs den 24 september.
Det gör Fed-mötet den 16 september extra intressant för Sverige. Riksbanken hinner då se både själva amerikanska beslutet och hur valuta- och räntemarknaderna reagerar innan det svenska beskedet fattas.
Fed avgör inte vad Riksbanken gör.
Men om onsdagens besked leder till en kraftigt starkare dollar, svagare krona eller ännu högre globala långräntor är det information som Riksbanken måste förhålla sig till.
Om marknaden i stället tolkar Fed som mindre hökaktig än befarat kan motsatsen inträffa: amerikanska marknadsräntor kan falla, dollarn försvagas och det internationella räntetrycket på Sverige minska.
Därför är det inte bara frågan ”höjer Fed eller inte?” som är intressant.
Det viktigaste kommer efter själva siffran
Inför mötet väntar marknaden i hög grad en höjning med 0,25 procentenheter.
Om det också blir beslutet behöver marknadsreaktionen därför inte bli särskilt stor.
Finansmarknaden handlar hela tiden på förväntningar. Ett beslut som nästan alla redan räknat med kan vara inprisat långt innan pressmeddelandet publiceras.
Det innebär att kvällens stora rörelse kan komma från något annat: hur Fed beskriver inflationen, hur ledamöterna ser på kommande räntor och hur centralbankschefen Kevin Warsh uttrycker sig under presskonferensen.
För marknaden blir särskilt den nya räntebanan viktig.
Om Fed signalerar flera höjningar kan amerikanska marknadsräntor och dollarn pressas ytterligare upp.
Om banken i stället signalerar att septemberhöjningen kan vara tillräcklig kan räntorna falla – trots att Fed precis har höjt.
Därför kan börsen reagera åt ”fel” håll
Samma sak gäller aktiemarknaden.
En räntehöjning är normalt negativ för aktievärderingar eftersom investerare får högre avkastning på säkrare ränteplaceringar samtidigt som företagens framtida vinster diskonteras med en högre ränta.
Men det betyder inte att börsen alltid faller när Fed höjer.
Om marknaden väntat sig en mycket hård Fed och beskedet visar sig vara mildare än befarat kan aktier stiga på en räntehöjning.
Det är alltså skillnaden mellan vad Fed gör och vad marknaden redan trodde att Fed skulle göra som ofta styr den omedelbara reaktionen.
För Stockholmsbörsen finns dessutom en praktisk detalj den 16 september: den ordinarie handeln är avslutad när Fed lämnar sitt besked klockan 20.00.
Den svenska börsreaktionen på själva beslutet blir därför tydligare först nästa handelsdag.
Svenska exportföretag kan gynnas av en stark dollar
Alla effekter av en starkare dollar är inte negativa för svenska företag.
Bolag som säljer mycket i USA och får stora intäkter i dollar kan gynnas när dessa intäkter räknas om till svenska kronor.
För ett svenskt exportföretag kan en stark dollar därför ge stöd åt resultatet.
Företag som i stället köper mycket varor eller komponenter i dollar kan drabbas av högre kostnader.
På Stockholmsbörsen blir effekten därför olika från bolag till bolag.
Utöver valutakänsligheten spelar värderingen stor roll. Högt värderade tillväxtbolag brukar vara mer känsliga för stigande marknadsräntor än bolag vars värde i större utsträckning bygger på kassaflöden här och nu.
Vad ska en svensk bolånetagare titta på i kväll?
Det är framför allt fyra saker som kan säga mer än själva rubriken om Feds ränta.
1. Den amerikanska tioårsräntan
Om den stiger kraftigt efter beskedet tyder det på att marknaden räknar med högre amerikanska räntor under längre tid.
Det kan även pressa upp europeiska och svenska långräntor.
2. Dollarn mot kronan
En snabbt stigande USD/SEK-kurs innebär en svagare krona.
Om rörelsen blir stor ökar betydelsen för svensk importinflation och därmed också för Riksbanken.
3. Feds prognos för kommande räntor
En höjning i september är bara ett beslut.
Vad Fed signalerar om oktober, december och 2027 kan vara betydligt viktigare för marknadsräntorna.
Marknaden hade redan före septembermötet svängt kraftigt mot en höjning, vilket Hurbra gått igenom i artikeln om förväntningarna på Feds septemberbesked.
4. Hur marknaden reagerar på Warsh
Orden på presskonferensen kan flytta både obligationer, dollar och aktier på minuter.
Om centralbankschefen markerar att inflationen fortfarande är för hög och att fler höjningar kan krävas är det en annan signal än om han betonar att Fed nu vill avvakta och utvärdera effekterna.
Hur snabbt kan det synas på svenska bolån?
Inte nödvändigtvis alls dagen efter.
Bolåneräntor fungerar inte som börskurser.
Bankerna ändrar sina listräntor när deras samlade finansieringskostnader och marknadsförutsättningar motiverar det. En enskild dags rörelse på den amerikanska obligationsmarknaden behöver därför inte ge någon märkbar effekt.
Men om Fed-beskedet förstärker en längre trend med stigande globala räntor kan effekten bli mer påtaglig.
Det gäller särskilt bundna räntor.
För rörliga bolån krävs normalt en tydligare påverkan på de svenska korta räntorna, Riksbankens förväntade styrränta eller bankernas övriga finansiering.
De flesta svenska bolån är rörliga
Senaste tillgängliga SCB-statistiken visar att 77 procent av det utestående svenska bolånestocken hade rörlig ränta.
Den genomsnittliga räntan på nya rörliga bolån var samtidigt 2,74 procent i juli, medan lån med ett till fem års bindningstid låg på 3,15 procent.
För en stor majoritet av svenska bolånetagare är därför frågan om Riksbankens framtida ränta fortfarande viktigare än Feds beslut i sig.
Men de två frågorna går inte helt att skilja åt.
Det är just därför ett centralbanksbesked i Washington kan hamna hela vägen i den svenska bolånedebatten.
Fed bestämmer inte din ränta – men kan flytta spelplanen
Det är den viktigaste slutsatsen inför beskedet den 16 september.
En amerikansk räntehöjning innebär inte automatiskt att svenska bolån blir dyrare.
Svenska räntor bestäms framför allt av svenska förhållanden, med Riksbanken som central aktör för de korta räntorna.
Men USA kan förändra omgivningen runt Riksbanken.
Stigande amerikanska räntor kan pressa upp globala obligationsräntor. En starkare dollar kan försvaga kronan. En svagare krona kan göra importerade varor dyrare. Och högre svensk inflation eller dyrare bankfinansiering kan i nästa steg påverka räntorna som svenska hushåll möter.
Det är därför Fed spelar roll även för den som aldrig ägt en amerikansk aktie, aldrig växlat dollar och bara vill veta vad som händer med det egna bolånet.
När Fed lämnar beskedet klockan 20.00 är därför den viktigaste frågan för Sverige inte bara vilken ränta USA får.
Det är hur mycket den globala spelplanen för räntor, dollar och kronan förändras inför Riksbankens nästa beslut den 24 september.