Nästan 180 000 barn i Sverige lever med en förälder som har skulder hos Kronofogden eller genomgår skuldsanering. Barnet är aldrig ansvarigt för förälderns skulder. Ändå beskriver både myndigheter och Bris hur ekonomiska problem kan flytta in i barnets vardag – som oro, skam och en känsla av att själv behöva hjälpa till.

Det handlar om 179 578 barn, motsvarande 8,5 procent av alla barn i Sverige. Det är ungefär vart tolfte barn.

Siffran kommer från Kronofogdens statistik för 2026. Antalet har minskat med drygt 9 000 jämfört med året före, men ligger fortfarande högre än 2022.

Statistiken berättar samtidigt inte hela historien. Den omfattar barn där minst en förälder har en skuld registrerad hos Kronofogden eller en pågående skuldsanering. Familjer som redan har stora ekonomiska problem men vars skulder ännu bara finns hos exempelvis inkassobolag syns inte.

Barnet har inte ansvar för förälderns skuld

Den viktigaste skillnaden är också den som lätt försvinner när familjens ekonomi blir pressad: förälderns skuld är inte barnets skuld.

Ett barn blir inte betalningsskyldigt för att mamma eller pappa har skulder hos Kronofogden. Barnet ska inte heller behöva arbeta, använda egna pengar eller avstå från sådant för att betala förälderns skulder.

I praktiken kan gränsen ändå bli betydligt mindre tydlig för barnet.

Bris beskriver barn som försöker kosta så lite som möjligt, avstår från att fråga om saker och hittar på förklaringar när de inte kan följa med kompisar på aktiviteter. Andra börjar fundera på hur de själva kan bidra ekonomiskt till familjen.

Sveriges Radios aktuella rapportering tar upp en 14-årig flicka som arbetat under sommarlovet för att hjälpa sin mamma ekonomiskt. Det är ett konkret exempel på den förskjutning som kan ske: juridiskt är problemet de vuxnas, men barnet börjar ändå bära en del av ansvaret.

Skulder märks långt utanför bankkontot

För ett barn är en skuldsatt familj sällan en fråga om räntor, kravbrev eller exakt hur stor skulden är. Det som märks är konsekvenserna.

Pengarna kanske inte räcker till samma fritidsaktiviteter som tidigare. Ett inköp som verkar självklart för klasskamraterna kan bli något barnet inte vågar fråga om. Diskussioner om hyra, el och räkningar kan skapa oro för vad som händer om pengarna inte räcker.

Barn kan också bli mycket medvetna om familjens ekonomiska läge utan att föräldrarna uttryckligen berättar allt.

Det kan visa sig genom frågor om det finns råd med mat, om familjen måste flytta eller om barnet får följa med på en skolaktivitet. För vissa blir strategin i stället att inte fråga alls.

Det är därför ekonomiska problem kan få en psykisk och social dimension. Forskningen visar samband mellan svagare socioekonomiska förhållanden och högre risk för psykiska och psykosomatiska besvär bland barn. Det betyder inte att alla barn i skuldsatta familjer mår dåligt, men ekonomisk otrygghet är en belastning som kan påverka vardagen på flera sätt.

Så fungerar löneutmätning när det finns barn

Om Kronofogden beslutar om löneutmätning får myndigheten inte ta hela förälderns inkomst.

Hushållet får behålla ett så kallat förbehållsbelopp. Där ingår boendekostnaden och ett normalbelopp som ska täcka vanliga levnadskostnader. Barnen räknas in när beloppet bestäms.

För 2026 är normalbeloppen för barn:

Beloppen ska inte tolkas som pengar som betalas ut till barnet. De används när Kronofogden räknar fram hur mycket hushållet behöver få behålla innan resten av inkomsten kan gå till skulder.

Barnbidrag, studiebidrag och underhåll kan också påverka beräkningen.

Det innebär att systemet tar hänsyn till att det finns barn i hushållet. Men det betyder inte att familjen automatiskt får samma ekonomiska utrymme som före skulderna. För många hushåll kan marginalerna fortfarande vara små.

När skulderna blivit omöjliga att betala

För en familj där skulderna inte längre går att hantera finns flera vägar till hjälp.

Alla kommuner ska erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning. Rådgivaren kan hjälpa till att få överblick över ekonomin, prioritera betalningar, kontakta dem som familjen är skyldig pengar och bedöma om skuldsanering kan vara aktuell.

Vid akut ekonomisk press är boende, el och mat de mest grundläggande utgifterna att säkra.

Den som har så stora skulder att de inte kan betalas inom överskådlig tid kan i vissa fall få skuldsanering. Vi har samlat reglerna och hur processen fungerar i vår guide om skuldsanering 2026.

Familjen kan också ha rätt till andra ersättningar och stöd. I vår genomgång av stöd för barnfamiljer 2026 finns flera av de vanligaste stöden samlade.

Om familjen inte kan klara sin försörjning går det dessutom att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen.

Barn ska inte behöva lösa familjens ekonomi

För vuxna kan det vara lockande att försöka skydda barn från ekonomiska problem genom att inte prata om dem alls. Men barn märker ofta mer än föräldrar tror.

Det viktiga är att informationen anpassas efter barnets ålder och att en sak görs tydlig: problemen är de vuxnas ansvar.

Ett barn som märker att familjen har ont om pengar ska inte behöva gå runt och fundera på om det borde äta mindre, sluta med sin aktivitet eller försöka tjäna pengar för att hjälpa till.

Barn som känner oro över familjens ekonomi kan också själva kontakta Bris på 116 111 via telefon eller sms. Kontakten är gratis och anonym.

Det kanske tydligaste i statistiken är därför inte bara hur många barn som lever nära skulder. Det är hur ett vuxenproblem kan förändra ett barns vardag långt innan barnet själv har någon möjlighet att påverka situationen.

Skulden tillhör föräldern. Den känslan behöver också nå barnet.