EU väntas besluta om ytterligare sanktioner mot Ryssland måndagen den 16 november. Enligt Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad handlar det om omkring 150 nya aktörer och 50 ryska banker. Men EU har ännu inte offentliggjort någon slutlig sanktionslista, och uppgifter från diplomater visar att siffrorna behöver förklaras.
Benjamin Haddad lämnade beskedet i en intervju med den franska tv-kanalen LCI torsdagen den 12 november. Enligt ministern har Frankrike föreslagit merparten av de aktörer som nu väntas omfattas.
Reuters rapporterade redan dagen före att EU-ländernas ambassadörer nått en överenskommelse om nya sanktioner. Uppgifterna pekar på att ett formellt beslut kan fattas när EU:s utrikesministrar sammanträder i Bryssel den 16 november.
Det är däremot inte samma sak som att sanktionerna redan är antagna.
Nya sanktioner mot Ryssland – vilka omfattas?
De planerade åtgärderna riktas mot banker, företag, enskilda personer och organisationer som EU kopplar till Rysslands krigföring eller andra aktiviteter som unionen vill motverka.
Enligt diplomatuppgifter till Reuters den 11 november omfattar överenskommelsen totalt 145 personer och organisationer, fördelade på tre olika sanktionsområden.
| Område | Antal listningar |
|---|---|
| Personer, banker och företag | 113 |
| Hybridpåverkan och desinformation | 31 |
| Cyberattacker | 1 |
| Totalt | 145 |
Bland de 113 finns enligt uppgifterna 50 ryska banker. Övriga aktörer omfattar bland annat energiföretag, affärsmän och verksamheter som misstänks hjälpa Rysslands så kallade skuggflotta.
De 31 listningarna inom hybridpåverkan gäller personer och organisationer som kopplas till bland annat informationspåverkan och annan destabiliserande verksamhet. Därutöver tillkommer en aktör inom EU:s särskilda sanktionssystem för cyberattacker.
Det handlar fortfarande om uppgifter från diplomatiska källor, inte om en offentliggjord och formellt antagen lista från EU:s ministerråd.
Varför säger Frankrike 150 medan Reuters uppger 145?
Skillnaden beror sannolikt på att Haddad avrundar antalet aktörer.
En viktig detalj är att de 50 ryska bankerna enligt Reuters tidigare diplomatuppgifter redan ingår bland de 145 listningarna. De ska alltså inte automatiskt läggas till som ytterligare 50.
Det innebär att ministerns uttalande om omkring 150 aktörer och 50 banker inte behöver betyda att sammanlagt 200 nya aktörer ska sanktioneras.
Den slutliga omfattningen blir säker först när EU offentliggör beslutet.
Vad innebär sanktionerna mot 50 ryska banker?
Bankerna är en central del av det nya beskedet. Genom att begränsa ryska finansinstituts tillgång till europeiska tillgångar och finansiella tjänster vill EU försvåra verksamheter som kan bidra till att finansiera Rysslands krig.
Men det finns en viktig skillnad mellan olika typer av banksanktioner.
En bank som förs upp på en individuell sanktionslista kan exempelvis få sina tillgångar inom EU frysta. Personer och företag inom EU kan då förbjudas att göra pengar eller andra ekonomiska resurser tillgängliga för banken.
EU använder också särskilda transaktionsförbud mot vissa banker. Dessutom finns restriktioner som påverkar internationella betalningssystem, bland annat Swift.
Att ytterligare 50 banker listas betyder därför inte automatiskt att samtliga får samma transaktionsförbud eller stängs av från Swift.
EU har redan omfattande begränsningar mot den ryska finanssektorn. Enligt ministerrådets tidigare sammanställning omfattas drygt 100 ryska banker av fullständiga transaktionsförbud.
Vilken betydelse de nya listningarna får beror på exakt vilka banker som tas med, vilka restriktioner som införs och hur de slutliga bestämmelserna utformas.
Därför vill EU skärpa sanktionerna
De nya åtgärderna har flera syften.
Ett handlar om att begränsa Rysslands möjligheter att finansiera kriget mot Ukraina. Genom sanktioner mot banker och företag vill EU minska tillgången till ekonomiska resurser och försvåra internationella affärsförbindelser som kan stödja rysk krigföring.
Ett annat område är energisektorn.
Rysslands oljeexport är en viktig inkomstkälla. EU har därför riktat allt större uppmärksamhet mot företag, fartyg och nätverk som hjälper landet att fortsätta exportera olja trots internationella begränsningar.
En del av detta arbete gäller den ryska skuggflottan, där äldre tankfartyg och komplicerade ägarstrukturer kan användas för att kringgå restriktioner. Vi har tidigare beskrivit hur EU intensifierat arbetet mot Rysslands skuggflotta.
De planerade sanktionerna riktas också mot hybridpåverkan.
Det är ett samlingsbegrepp för bland annat cyberattacker, sabotage och informationsoperationer som kan användas för att påverka eller destabilisera andra länder utan traditionell militär krigföring.
Ryssland har förnekat inblandning i sabotage och hybridattacker som landet anklagats för.
Att en person eller organisation förs upp på EU:s lista innebär att unionen beslutat om restriktioner mot aktören. Det ska inte förväxlas med att en brottmålsdom har meddelats.
Så fattas beslutet i EU den 16 november
EU:s utrikesministrar sammanträder i Bryssel måndagen den 16 november. Ukraina och ryska hybridaktiviteter finns med på mötets dagordning.
Enligt Reuters har medlemsländernas ambassadörer redan nått en överenskommelse om de planerade listningarna.
Det återstår ändå flera formella moment innan sanktionerna kan börja gälla.
- Medlemsländerna måste enas. EU:s sanktionsbeslut kräver enhällighet. Samtliga 27 medlemsländer måste därför acceptera beslutet.
- Ministerrådet antar rättsakterna. När den politiska och juridiska behandlingen är klar kan de aktuella besluten och förordningarna antas.
- Beslutet offentliggörs. De nya bestämmelserna publiceras i EU:s officiella tidning och får rättslig verkan enligt sina ikraftträdanderegler.
Europaparlamentet röstar inte om dessa sanktionsbeslut. EU-kommissionen deltar i arbetet med genomförandet och övervakar hur reglerna tillämpas, medan medlemsländerna har viktiga uppgifter i den nationella efterlevnaden.
Det är också möjligt att listningar eller detaljer justeras innan beslutet får sin slutliga form.
Tidigare EU-förhandlingar har visat att enskilda medlemsländers invändningar kan påverka sanktionsarbetet. Förklaringar till tidigare motsättningar finns i vår artikel om EU:s Rysslandssanktioner och konflikten om Usmanov.
Den som vill följa behandlingen kan se EU:s officiella information om utrikesministermötet den 16 november.
Kan svenska banker och företag påverkas?
EU:s sanktioner gäller även i Sverige.
För svenska företag och finansinstitut kan nya listningar innebära att affärsrelationer, betalningar och tillgångar måste kontrolleras mot uppdaterade sanktionsregister.
Om ett företag har en relation till en bank eller annan verksamhet som omfattas av restriktionerna kan det behöva stoppa eller ompröva vissa transaktioner.
Det innebär däremot inte att alla betalningar med någon koppling till Ryssland automatiskt förbjuds genom det väntade beslutet.
Konsekvenserna avgörs av vilka aktörer som omfattas och vilka regler som gäller för respektive verksamhet.
För Sverige finns också en regional koppling genom Östersjön. Ryska oljetransporter och verksamheter som förknippas med skuggflottan berör sjöfarten i området, vilket gör EU:s åtgärder mot transportnätverk relevanta även för svenska intressen.
Vad är fortfarande oklart?
Trots Frankrikes besked återstår flera avgörande frågor.
EU har ännu inte offentliggjort en slutlig förteckning över samtliga personer, företag och banker som ska omfattas. Det är heller inte fastställt vilka specifika restriktioner som kommer att gälla för de 50 bankerna.
Inte heller finns något formellt antaget beslut som bekräftar att exakt 145 eller 150 aktörer blir föremål för nya åtgärder.
Det som är känt den 12 november är att Frankrikes Europaminister förutser ett beslut den 16 november och att diplomatiska källor uppger att medlemsländerna nått en överenskommelse.
Det formella EU-beslutet och de slutliga sanktionslistorna återstår fortfarande.