Sverige börjar redan i augusti flytta svenska fångar till Estland. Men lösningen kan bli betydligt kortare än planerat. De tre största estniska oppositionspartierna vill enligt Ekot avsluta fängelseavtalet om makten skiftar efter valet 2027. Samtidigt medger Kriminalvården att det ännu inte finns någon konkret plan för vad Sverige ska göra om avtalet sägs upp i förtid.

Sverige har vänt sig till Estland för att snabbt få fram fler fängelseplatser när de svenska anstalterna är hårt belastade.

Tanken är att svenska intagna ska placeras i Tartufängelset. De första flyttarna sker i augusti och verksamheten ska därefter byggas ut stegvis. Målet är att upp till omkring 600 svenska fångar ska kunna finnas i Estland sommaren 2027.

Problemet är att Estland går till val redan den 7 mars 2027.

Och flera av de partier som kan få inflytande över nästa regering vill inte behålla avtalet.

Oppositionen vill avsluta avtalet

Enligt Sveriges Radio Ekot vill Estlands tre största oppositionspartier riva upp samarbetet om de får möjlighet efter valet.

Isamaa, som varit det största partiet i flera opinionsmätningar, har varit tydligt med att en ny regering ska försöka avsluta avtalet. Även det nationalkonservativa EKRE vill enligt Ekot få ett slut på upplägget så snabbt som möjligt.

Det innebär inte att avtalet automatiskt försvinner efter valet. Regeringsbildningen är osäker och det går ännu inte att veta vilka partier som kommer att styra Estland.

Men opinionsläget gör frågan högst konkret för Sverige.

Den svenska kriminalvården kan under första halvan av 2027 vara på väg mot hundratals placerade fångar i Tartu samtidigt som ett estniskt regeringsskifte närmar sig.

Avtalet kan sägas upp med tolv månaders varsel

Samarbetet mellan Sverige och Estland beskrivs som ett femårigt avtal, men det betyder inte att Sverige är garanterat fängelseplatserna i fem år.

Avtalet innehåller en särskild möjlighet för båda länderna att säga upp det i förtid.

Enligt artikel 61 får Sverige eller Estland när som helst säga upp avtalet genom ett diplomatiskt meddelande. Därefter gäller en uppsägningstid på tolv månader.

Det krävs alltså inte att Sverige har brutit mot avtalet.

Om en framtida estnisk regering politiskt bestämmer sig för att inte längre vilja ta emot svenska fångar kan landet inleda en avveckling.

Under de tolv månaderna ska länderna förhandla om hur verksamheten ska upphöra. När avtalet väl löpt ut får inga svenska intagna finnas kvar i anstalten.

Kriminalvården: Ingen konkret plan ännu

Det är här Sveriges sårbarhet blir tydlig.

Kriminalvårdens projektansvarige Niklas Bellström säger att myndigheten följer den politiska debatten i Estland och arbetar med beredskap.

Men någon färdig konkret plan för hur Sverige skulle hantera ett förtida estniskt avhopp finns ännu inte.

Det betyder inte att hundratals fångar skulle behöva flyttas hem över en natt. Uppsägningstiden ger Sverige ett år på sig.

Men under den perioden skulle Kriminalvården behöva hitta nya platser för samtliga berörda intagna samtidigt som de svenska anstalterna redan byggs ut för att hantera ett kraftigt växande behov.

Sverige behöver tusentals nya fängelseplatser

Bakgrunden till Estlandsavtalet är den snabba expansionen av svensk kriminalvård.

Kriminalvården har omkring 8 400 fasta häktes- och anstaltsplatser och planerar att öka kapaciteten till cirka 19 500 platser fram till 2035.

Myndigheten har samtidigt bedömt att det långsiktiga behovet kan bli betydligt större om fler av de kriminalpolitiska reformer som planeras genomförs.

De estniska platserna är därför inte tänkta att ersätta utbyggnaden i Sverige. De fungerar framför allt som ett sätt att få fram kapacitet snabbare medan nya svenska anstalter byggs.

Just därför skulle ett uppsagt avtal bli besvärligt.

Om Sverige räknar med flera hundra platser i Estland i sin kortsiktiga planering måste motsvarande kapacitet hittas någon annanstans om de försvinner.

Regeringen hoppas på ett långsiktigt samarbete

Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att regeringen hoppas att även framtida estniska regeringar ska se ett långsiktigt värde i avtalet.

Det finns också argument för Estland att behålla samarbetet.

Sverige betalar betydande belopp för platserna och satsningen skapar arbetstillfällen vid Tartufängelset. Estland har haft ledig fängelsekapacitet och har rekryterat personal inför att de svenska intagna ska börja komma.

Sverige ska betala 30,6 miljoner euro per år för upp till 300 intagna. För fångar utöver den nivån tillkommer en ersättning på 8 500 euro per person och månad.

Ett uppsagt avtal skulle alltså även få ekonomiska konsekvenser i Estland.

Det kan bli ett argument för att behålla eller omförhandla samarbetet även om partier som i dag är kritiska hamnar i regeringsställning.

Vad händer om Estland säger upp avtalet?

Om Estland efter valet väljer att säga upp avtalet finns flera möjliga vägar för Sverige.

Den mest direkta är att successivt flytta tillbaka de svenska fångarna under uppsägningstiden och samtidigt reservera fler svenska anstaltsplatser.

Regeringen kan också försöka förhandla med en ny estnisk regering om ett fortsatt, förändrat eller mer begränsat samarbete.

Ett tredje alternativ är att söka fängelseplatser i ytterligare ett land.

Den svenska lagstiftningen är utformad så att liknande avtal kan träffas även med andra stater. Men det är inte en lösning som går att ordna snabbt. Ett nytt internationellt fängelseavtal kräver omfattande förhandlingar och riksdagens godkännande.

Sverige kan alltså inte räkna med att omedelbart ersätta 600 estniska platser med 600 platser någon annanstans.

Avgörande val kommer mitt under upptrappningen

Tidpunkterna gör frågan särskilt känslig.

De första svenska fångarna flyttas till Estland i augusti 2026. Antalet ska därefter successivt öka och omkring sommaren 2027 är målet att verksamheten ska kunna omfatta upp till cirka 600 personer.

Mitt under den upptrappningen hålls det estniska valet den 7 mars.

Sverige riskerar därmed att lägga allt större vikt vid Tartufängelset samtidigt som den politiska framtiden för avtalet blir mer osäker.

Någon omedelbar kollaps av den svenska lösningen är det inte fråga om. Tolv månaders uppsägningstid ger tid att agera och det är långt ifrån säkert att oppositionens nuvarande besked faktiskt leder till att avtalet sägs upp.

Men beskedet från Estland visar en begränsning som funnits inbyggd i lösningen från början: de svenska fängelseplatserna utomlands är ytterst beroende av att regeringen i ett annat land fortsätter vilja hyra ut dem.