Elpriserna för svenska företag och andra kunder utanför hushållssektorn steg med 18,8 procent under första halvåret 2026. Det var den största ökningen i hela EU, samtidigt som elpriserna i unionen som helhet sjönk. Men Sverige har fortfarande bland de lägsta elpriserna i EU. För mindre företag är det dessutom stor skillnad mellan elpriset i statistiken och den slutliga kostnaden på fakturan.
Det visar ny statistik från Eurostat som Företagarna uppmärksammar den 9 november. Medan svenska kunder mötte en kraftig prisuppgång sjönk EU-genomsnittet med 5,4 procent jämfört med motsvarande period 2025.
Skillnaderna är stora mellan länderna. Sverige och Finland hade nästan identiska prisökningar, medan bland annat Luxemburg och Tjeckien noterade tydligt lägre priser än året före.
Så förändrades företagens elpriser i EU
Eurostats jämförelse gäller första halvåret 2026 jämfört med samma period 2025. Förändringarna har beräknats i nationell valuta för att inte påverkas av växelkursrörelser.
| Land | Förändring |
|---|---|
| Sverige | +18,8 % |
| Finland | +18,7 % |
| Bulgarien | +14,2 % |
| EU-genomsnitt | −5,4 % |
| Grekland | −11,8 % |
| Tjeckien | −11,9 % |
| Luxemburg | −23,8 % |
Sveriges uppgång sticker ut, men den säger inte att svenska företag betalar mest för sin el. Den visar hur mycket priset förändrats från en tidigare nivå.
Det är en viktig skillnad. Ett land med lågt elpris kan få en stor procentuell ökning och ändå ha lägre priser än ett land där elkostnaderna sjunker.
Sverige har fortfarande ett av EU:s lägsta elpriser
När de faktiska prisnivåerna jämförs hamnar Sverige långt under EU-genomsnittet.
Under första halvåret 2026 betalade den svenska referensgruppen i genomsnitt 11,77 eurocent per kilowattimme. Genomsnittet för EU var 18,00 eurocent.
Det innebär att den svenska prisnivån låg ungefär 35 procent under EU-genomsnittet.
| Land | Pris per kWh |
|---|---|
| Finland | 9,28 eurocent |
| Sverige | 11,77 eurocent |
| EU-genomsnitt | 18,00 eurocent |
| Italien | 22,53 eurocent |
| Cypern | 23,06 eurocent |
| Irland | 26,66 eurocent |
Finland hade en ännu lägre prisnivå än Sverige. Irland låg samtidigt mer än dubbelt så högt.
Det betyder att två till synes motstridiga beskrivningar av Sverige är korrekta: elpriserna ökade mest i EU, men svenska företag i den jämförda förbrukningsgruppen har fortfarande relativt billig el.
De internationella skillnaderna framgår av Eurostats officiella jämförelse av företagens elpriser.
Vilka företag omfattas av statistiken?
Eurostats huvudjämförelse gäller kunder utanför hushållssektorn med en årlig elförbrukning på mellan 500 och 2 000 megawattimmar (MWh).
Det motsvarar 500 000 till två miljoner kilowattimmar (kWh) per år.
I den här gruppen finns verksamheter med betydligt större elbehov än många mindre butiker, restauranger, kontor och serviceföretag.
Statistiken omfattar dessutom inte enbart privata företag. Även andra verksamheter utanför hushållssektorn, exempelvis offentliga verksamheter, kan ingå.
Eurostats prisuppgifter inkluderar elenergi, nätkostnader och skatter som inte kan återbetalas. Däremot räknas exempelvis avdragsgill moms bort.
Det gör siffrorna användbara för internationella jämförelser, men de visar inte vad alla svenska företag faktiskt betalar.
En frisersalong med relativt låg elanvändning och en industriverksamhet med mycket större behov kan ha helt olika kostnader, avtal och skattevillkor.
Därför är företagets elräkning mer än själva elpriset
För ett mindre företag består elkostnaden normalt av flera delar.
Elhandel är kostnaden för den el som företaget köper. Den påverkas bland annat av elområde, marknadspris och vilket avtal verksamheten har valt.
Elnät är kostnaden för att få elen överförd till lokalen. Här kan både fasta abonnemangsavgifter, överföringsavgifter och i vissa fall effektavgifter ingå.
Skatter och moms påverkar också fakturan. Hur stor den slutliga skattekostnaden blir beror bland annat på verksamhetens elanvändning och avdragsrätt.
Det förklarar varför elräkningen kan vara hög trots att elpriset på marknaden har sjunkit.
Så fördelas kostnaderna för mindre företag
Företagarna har i en separat rapport redovisat en kostnadsfördelning baserad på SCB-statistik för första halvåret 2025.
Den gäller företag med en årlig elanvändning på 20–500 MWh, alltså en annan och mindre förbrukningsgrupp än i Eurostats huvudjämförelse.
| Kostnad | Öre per kWh |
|---|---|
| Elhandel | 67,45 |
| Elnät | 55,94 |
| Energiskatt | 43,90 |
| Moms | 41,82 |
| Totalt | 209,11 |
I den beräkningen stod elhandeln för ungefär 32 procent av den totala kostnaden, elnätet för 27 procent och skatter inklusive moms för 41 procent.
Siffrorna visar hur stor betydelse andra kostnader än själva elhandeln kan ha.
Men det finns en avgörande skillnad mellan att redovisa en faktura inklusive moms och att beräkna företagets verkliga kostnad.
Momsen är inte en slutlig kostnad för alla företag
Andelen 41 procent i Företagarnas beräkning inkluderar både energiskatt och moms.
För ett momsregistrerat företag med full avdragsrätt är ingående moms på elkostnaderna normalt avdragsgill. Då blir momsen ingen slutlig kostnad, även om företaget behöver betala den innan den hanteras i momsredovisningen.
Räknas momsen bort från den tidigare kostnadsfördelningen återstår 167,29 öre per kWh.
Av detta utgör energiskatten 43,90 öre, motsvarande ungefär 26 procent.
Det är därför missvisande att generellt säga att alla småföretag betalar 41 procent av sin elkostnad i skatt.
För företag som bedriver momsfri verksamhet eller har begränsad avdragsrätt kan situationen däremot vara annorlunda.
Samma försiktighet behövs när Eurostats siffror jämförs med svenska kostnadsberäkningar. Statistiken bygger på olika förbrukningsgrupper, tidsperioder och sätt att hantera skatter.
Energiskatten sänktes 2026 – trots det steg elpriserna
Den ordinarie svenska energiskatten på el sänktes den 1 januari 2026.
Under 2025 var skatten 43,9 öre per kWh. Under 2026 är motsvarande skattesats 36 öre per kWh.
Det innebär en sänkning med 7,9 öre per kilowattimme.
För ett företag som förbrukar 100 000 kWh under ett år motsvarar skillnaden 7 900 kronor före moms, förutsatt att hela förbrukningen omfattas av den ordinarie skattesatsen.
Sänkningen innebär att Sveriges prisuppgång under första halvåret 2026 inte kan förklaras med en höjning av den ordinarie energiskatten.
Samtidigt visar inte Eurostats sammanfattade siffror exakt hur mycket varje kostnadsdel bidragit till ökningen.
Vissa företag betalar betydligt lägre energiskatt
Skattereglerna skiljer sig också mellan olika verksamheter.
För el som används i vissa industriella tillverkningsprocesser kan energiskatten efter avdrag eller återbetalning bli så låg som 0,6 öre per kWh.
Skillnaden är betydande.
Vid en årsförbrukning på 100 000 kWh motsvarar den ordinarie skattesatsen 36 000 kronor i energiskatt. Med en skattesats på 0,6 öre blir motsvarande kostnad 600 kronor.
Skillnaden är 35 400 kronor per år, exklusive moms.
Alla verksamheter har dock inte rätt till nedsättningen. Det är hur elen används och vilka lagstadgade villkor som uppfylls som avgör.
En mindre industriverksamhet kan därför ha helt andra skatteförutsättningar än en butik med samma totala elanvändning.
Elnätsavgifterna har också blivit en större kostnad
En annan del av företagens elräkningar är nätavgiften.
Till skillnad från elhandelsavtalet kan företaget normalt inte byta elnätsföretag. Det lokala elnätet är ett geografiskt monopol.
Enligt Energimarknadsinspektionens genomgång från juni 2026 steg elnätsavgifterna i genomsnitt med 85 procent mellan 2005 och 2026 för större säkringskunder, en grupp där företag ingår.
Myndigheten har också konstaterat att nätavgifterna för kunder utanför hushållssektorn under senare år stigit betydligt mer i Sverige än i Danmark, Finland och Norge.
Nätkostnaden kan dessutom påverkas av hur företagets elanvändning är fördelad.
Vissa nätabonnemang har en effektavgift som påverkas av hur mycket el som används samtidigt. Ett företag med höga förbrukningstoppar kan därför få en annan nätkostnad än en verksamhet som använder lika mycket el totalt men fördelar förbrukningen jämnare.
Kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektavgifter senast 2027 upphävdes under 2026. Det innebär däremot inte att befintliga effektavgifter på el automatiskt försvinner.
Vad kan mindre företag göra för att minska elkostnaden?
Den internationella statistiken säger inte vilket elavtal som är bäst för ett enskilt företag. Däremot finns flera delar av kostnaden som verksamheten kan undersöka.
Elhandelsavtalet är den del där företaget vanligtvis har störst möjlighet att välja leverantör och avtalsform. Ett fastprisavtal ger andra förutsättningar än ett rörligt avtal eller ett avtal med kvartspris.
Elnätsabonnemanget behöver granskas separat. Företaget kan inte fritt byta nätägare, men kan undersöka vilken abonnemangsform som gäller och om det finns avgifter kopplade till höga effekttoppar.
Energiskatten är särskilt viktig för verksamheter som kan omfattas av skattenedsättningar. Där behöver företaget kontrollera vilka regler som gäller för den egna elanvändningen.
För mindre företag med en elanvändning på högst 100 000 kWh per år går det också att jämföra elavtal via Energimarknadsinspektionens Elpriskollen.
En jämförelse bör utgå från hela avtalskostnaden och företagets faktiska förbrukningsmönster, inte enbart ett annonserat örepris.
Största prisökningen betyder inte dyrast el
Eurostats nya siffror visar att svenska företag i den undersökta förbrukningsgruppen mötte EU:s största elprisökning under första halvåret 2026.
Samtidigt låg den svenska prisnivån betydligt under EU-genomsnittet och var en av de lägsta i unionen.
För mindre företag är bilden mer sammansatt. Elhandel, nätavgifter, energiskatt och moms kan påverka verksamheternas kostnader på olika sätt.
Den centrala skillnaden är därför mellan hur elpriset utvecklas i en internationell jämförelse och hur mycket ett enskilt företag faktiskt får betala. De två uppgifterna behöver inte utvecklas åt samma håll.