Planerna på ett gigantiskt AI-datacenter i Skellefteå väcker starka reaktioner. Omkring 4 000 personer har skrivit under en protestlista och på torsdagen mötte företaget EdgeConneX kritiska frågor från invånarna. Bakom protesterna finns framför allt oro för elförbrukningen och frågetecken kring hur många jobb etableringen faktiskt kan skapa.

Det var på torsdagen den 5 november som EdgeConneX mötte invånare i Skellefteå för att diskutera det planerade datacentret på det tidigare Northvoltområdet i Bergsbyn.

Enligt P4 Västerbotten har omkring 4 000 personer skrivit under en protestlista mot etableringen. Protesterna handlar bland annat om elpriser, miljöpåverkan och hur mycket kommunen egentligen kommer att tjäna på projektet.

EdgeConneX Europachef Dick Theunissen sade under mötet att han tar invånarnas oro på allvar. Företaget framhåller samtidigt att etableringen innebär investeringar och nya arbetstillfällen.

Men det finns en viktig skillnad mellan vad som redan har fått klartecken och hur stor anläggningen kan bli i framtiden.

Hur stort blir datacentret i Skellefteå?

EdgeConneX planerar totalt sju datahallar på industriområdet i Bergsbyn. Anläggningen ska användas för AI och datalagring.

Enligt samrådshandlingar som SVT tagit del av planeras datahallarna för en effekt på mellan 96 och 150 megawatt vardera. Det innebär en sammanlagd planerad effekt på mellan 672 och 1 050 megawatt.

I den övre delen av intervallet handlar det alltså om mer än en gigawatt.

Utbyggnaden är tänkt att ske i två etapper:

• Första etappen: Två datahallar med målsättningen att vara färdiga till början av 2028.
• Andra etappen: Ytterligare fem datahallar som enligt planerna ska kunna färdigställas till början av 2031.

Det här är företagets planerade utbyggnad, inte en bekräftelse på att samtliga sju hallar kommer att byggas.

Området har tidigare använts av Northvolt. Efter batteritillverkarens konkurs arbetar Lyten med att återstarta batteriverksamheten, samtidigt som delar av industriområdet utvecklas för datacenter.

Det innebär att flera stora industriverksamheter kan komma att dela på ett område med redan omfattande elinfrastruktur. Läs mer om Lytens återstart av batterifabriken i Skellefteå.

Hur mycket el kommer datacentret att använda?

Elförbrukningen är en av protesternas största frågor.

Den planerade effekten på upp till 1 050 megawatt är mycket hög, men det är viktigt att skilja mellan effekt och faktisk elanvändning.

Megawatt beskriver hur stor effekt en anläggning använder vid ett visst tillfälle. Den årliga elförbrukningen mäts i stället i exempelvis terawattimmar.

Som jämförelse skulle en anläggning som använder 1 000 megawatt oavbrutet under ett helt år förbruka 8,76 terawattimmar el.

Det är ett räkneexempel och inte en prognos för hur mycket el EdgeConneX faktiskt kommer att använda i Skellefteå.

Den verkliga förbrukningen beror på hur stor del av anläggningen som byggs, belastningen på servrarna och hur driften organiseras.

Kan datacentret höja elpriserna?

Protestgruppen befarar att den stora elanvändningen kan leda till högre elpriser och minska möjligheterna för andra företag att etablera sig.

Skellefteå kommun gör en annan bedömning.

Kommunen anser att datacentret normalt inte bör påverka elpriserna i någon betydande omfattning. Ett viktigt argument är att elnätet redan har dimensionerats för den omfattande industriverksamhet som planerades när Northvolt byggde sin fabrik.

Skellefteå Kraft har också bekräftat att EdgeConneX och Lyten tar över tidigare elnätsanslutningar. Hur mycket effekt EdgeConneX faktiskt har avtalat om är däremot inte offentliggjort.

Det går därför inte att utifrån de presenterade planerna slå fast hur elpriserna kommer att påverkas.

Frågan handlar dessutom inte enbart om hur mycket el Sverige producerar, utan också om kapaciteten att transportera el till rätt plats. Den skillnaden är central för att förstå varför elbrist kan uppstå trots att Sverige exporterar el.

Hur många jobb kan EdgeConneX skapa?

EdgeConneX framhåller nya arbetstillfällen som en av etableringens stora fördelar.

Men uppgifterna om antalet jobb behöver delas upp. Vissa avser byggtiden, medan andra gäller den framtida verksamheten.

Uppgift	Vad den avser
Cirka 1 500 jobb	Sysselsättning under byggnationen enligt kommunens information
400 direkta jobb	EdgeConneX uppskattning av arbetstillfällen direkt kopplade till verksamheten
600 indirekta jobb	Uppskattade arbetstillfällen hos leverantörer och andra verksamheter

Uppgifterna om 400 direkta och 600 indirekta jobb har framförts av företagets Nordenchef Robert Busz och rapporterats av Norran och SVT.

Det betyder inte att 1 000 permanenta jobb i Skellefteå redan är säkerställda.

En viktig skillnad är också att ett stort byggprojekt kan sysselsätta många personer under några år utan att lika många arbetar kvar när anläggningen är färdig.

Hur stor den långsiktiga sysselsättningen blir beror bland annat på verksamhetens omfattning, hur mycket som automatiseras och vilka uppdrag som går till lokala företag.

Vad kan Skellefteå vinna på etableringen?

Utöver arbetstillfällen lyfter kommunen fram flera möjliga fördelar.

Det handlar bland annat om investeringar, uppdrag till lokala leverantörer, utbildning inom digital teknik och möjligheter att samarbeta kring forskning och kompetensutveckling.

EdgeConneX har också presenterat planer på utbildningsinsatser för barn och unga inom AI och digital kompetens.

En annan möjlighet är att använda överskottsvärme från datacentret. Serveranläggningar utvecklar stora mängder värme som under vissa förutsättningar kan tas till vara, exempelvis genom anslutning till fjärrvärmenät.

Men det kräver tekniska lösningar, investeringar och fungerande samarbeten. Möjligheten att använda värmen är därför inte samma sak som att ett färdigt system finns på plats.

För kommunen handlar frågan om hur mycket av den planerade investeringen som faktiskt kommer det lokala näringslivet och invånarna till del.

Varför protesterar invånarna?

Bakom namninsamlingen finns flera olika invändningar mot projektet.

Förutom elförbrukningen har protestgruppen lyft frågor om buller, reservkraft och andra störningar från anläggningen. Det finns även en oro för att företaget ska använda stora lokala resurser utan att skapa tillräckligt många varaktiga arbetstillfällen.

Ytterligare en fråga är kontrollen över information och digital infrastruktur.

En av personerna som P4 Västerbotten intervjuat har uttryckt oro för att Sverige ska utvecklas till en digital koloni, där stora internationella företag får allt större inflytande över landets digitala resurser.

Det är en farhåga som framförs av kritikerna, inte en fastställd konsekvens av etableringen.

EdgeConneX har ännu inte offentliggjort vilka kunder som ska använda anläggningen i Skellefteå. Därmed är det inte heller känt exakt vilken datalagring eller AI-verksamhet som kommer att bedrivas där.

Vad är beslutat och vad återstår?

En central fråga är hur långt projektet faktiskt har kommit.

Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd beviljade den 24 september 2026 bygglov för datacentret DC02 och ändrad användning av befintliga byggnader till DC01.

Beslutet gäller alltså en inledande del av etableringen. Det innebär inte att hela den planerade utbyggnaden med sju datahallar har fått samtliga nödvändiga tillstånd.

Del av projektet	Status
Markförvärv	EdgeConneX har förvärvat mark på industriområdet
Första etappen	Bygglov beviljat i september 2026
Startbesked	Inget bekräftat startbesked i tillgängliga uppgifter
Ytterligare fem hallar	Ingen bekräftad bygglovsansökan
Miljösamråd	Pågår under hösten 2026 och början av 2027

Ett beviljat bygglov innebär inte automatiskt att byggnadsarbetena får starta. Det krävs också att de tekniska kraven hanteras och att kommunen lämnar startbesked.

De miljöfrågor som omfattas av samrådet behöver samtidigt behandlas inom den fortsatta processen.

Situationen illustrerar en större fråga om hur svenska kommuner hanterar stora datacenteretableringar och deras krav på el och infrastruktur.

Vad händer nu med datacentret?

Efter mötet den 5 november fortsätter samrådsprocessen och arbetet med den planerade etableringen.

För EdgeConneX återstår att utveckla projektet, hantera tillståndsfrågorna och visa hur den framtida verksamheten ska organiseras.

För invånarna handlar de viktigaste frågorna om hur mycket el anläggningen faktiskt kommer att använda, vilka lokala effekter den kan få och hur många arbetstillfällen som till slut blir verklighet.

Skellefteå kommun har samlat frågor och svar om utvecklingen av Bergsbyns industriområde, där kommunens bedömningar av bland annat elförsörjning och lokala effekter redovisas.

Den första etappen har kommit en bit i bygglovsprocessen. Men det är fortfarande för tidigt att säga hur stor anläggningen slutligen blir och vilken nytta den kommer att ge Skellefteå.