Ebba Busch öppnar för samtal med Centerpartiet efter Elisabeth Thand Ringqvists utspel om en ny mittenregering. Men KD-ledaren säger inte ja till en regering med S, C och KD. I stället ställer hon flera tydliga krav och försöker dra Centerpartiet närmare Tidösidan.

Kristdemokraternas svar på Centerpartiets nya regeringsalternativ blev inte ett blankt nej.

Ebba Busch säger att hon är beredd att träffa Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist och diskutera samarbete över blockgränsen. Samtidigt pekar hon ut sjukvården, kärnkraften och kampen mot islamism som områden där Centerpartiet måste kunna möta KD.

Bland de konkreta frågorna lyfter Busch också Kristdemokraternas krav på ett förbud mot burka och niqab i offentliga miljöer.

Det gör torsdagens besked till den hittills tydligaste öppningen mellan KD och C efter Centerpartiets nya regeringsutspel. Men det är fortfarande långt från ett ja till den S–C–KD-regering som C har pekat ut som möjlig.

Busch vill dra C till en ”blågul” regering

Centerpartiets nya linje är att Sverige efter valet ska kunna få en stark mittenregering där varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet får avgörande inflytande.

Ett alternativ som C har lyft fram är en regering med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Buschs svar innebär däremot inte att KD accepterar den konstruktionen.

KD-ledaren talar i stället om möjligheten att välkomna Centerpartiet till en ”blågul konstruktion”. Hennes utgångspunkt är fortfarande att den nuvarande Tidösidan ska kunna fortsätta regera efter valet.

Öppningen går därför framför allt ut på att KD är berett att prata med C, men på villkor att Centerpartiet närmar sig Kristdemokraternas politik.

Den som vill se vilka regeringsalternativ som faktiskt kan bli möjliga efter valet kan läsa Hurbra:s guide om hur regeringen efter valet 2026 kan se ut.

Första riktiga öppningen – men inte för Magdalena Andersson

Det nya i Buschs besked är framför allt tonen.

I stället för att avfärda Centerpartiets initiativ säger hon uttryckligen att hon kan tänka sig samtal och blocköverskridande samarbete.

Men KD har samtidigt satt upp en tydlig gräns mot en S-ledd regering.

Så sent som i juni sade Busch att Kristdemokraterna skulle rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister och hellre se ett extraval än aktivt hjälpa fram en sådan regering.

Det beskedet har hon inte tagit tillbaka.

Därför är det för tidigt att beskriva torsdagens uttalande som att KD är på väg bort från Tidösamarbetet.

Det är snarare första tecknet på att Busch vill vara med och påverka den nya regeringsdiskussion som Centerpartiet har startat.

Kärnkraften kan vara lättare att lösa

En av frågorna Busch pekar ut är kärnkraften.

Där är avståndet mellan KD och C mindre än det ibland framstår.

Centerpartiet säger inte längre principiellt nej till ny kärnkraft. Partiet accepterar kärnkraft som en del av framtidens fossilfria energisystem.

Den stora konflikten handlar i stället om finansieringen.

KD vill driva på för ny kärnkraft och accepterar ett större statligt engagemang. Centerpartiet vill att nya reaktorer ska byggas på marknadsmässiga villkor och är kritiskt till omfattande statliga subventioner och garantier.

Det är en tydlig konflikt, men också en fråga där en politisk kompromiss är lättare att föreställa sig än på flera andra områden.

Sjukvården blir betydligt svårare

Sjukvården är sannolikt ett större hinder.

Kristdemokraterna vill att staten tar över huvudansvaret för sjukvården och att dagens regioner avskaffas.

Centerpartiet har en helt annan grundsyn och vill behålla ett regionalt ansvar, samtidigt som staten kan ta över eller samordna vissa nationella funktioner.

Busch har dessutom gjort vårdfrågan till ett av KD:s viktigaste krav inför nästa mandatperiod.

Om Centerpartiets regeringsalternativ ska bli verklighet är det därför svårt att se hur partierna skulle kunna undvika en stor förhandling om hela sjukvårdens organisation.

Burka och niqab visar värderingskonflikten

Ännu tydligare blir skillnaden när Busch lyfter ett förbud mot burka och niqab.

KD vill förbjuda plaggen i offentliga miljöer som en del av partiets politik mot islamism.

Centerpartiet har däremot argumenterat för att politiken mot hedersförtryck och religiöst tvång ska rikta sig mot själva förtrycket, inte mot människors klädval eller religiösa symboler.

Det är alltså inte en fråga där partierna redan står nära varandra.

Att Busch ändå väljer att lyfta just burkaförbudet visar att hennes svar till C inte bara är en vänlig öppning. Det är också ett sätt att testa hur långt Centerpartiet faktiskt är berett att flytta sig för att få med KD i ett nytt regeringsunderlag.

Centerpartiet beskriver själv sitt nya regeringsalternativ som ett försök att skapa en regering med bredare stöd i mitten och utan avgörande inflytande från vare sig V eller SD. Partiets fullständiga presentation finns hos Centerpartiet.

Regeringsmatematiken gör KD viktigt för C

Bakom de nya utspelen finns också en allt mer komplicerad regeringsmatematik.

Centerpartiet har stärkts tydligt i opinionen samtidigt som Kristdemokraterna ligger bättre till än flera andra partier på Tidösidan.

En regering bestående enbart av S, C och KD skulle däremot inte automatiskt få ett stabilt parlamentariskt underlag.

Centerpartiets modell bygger därför på att fler partier åtminstone tolererar regeringen utan att själva få avgörande inflytande.

Det är där problemen börjar.

Miljöpartiet har redan varit skeptiskt till ett regeringsalternativ där KD ingår. Samtidigt vill Centerpartiet undvika att Vänsterpartiet får den makt över en S-ledd regering som C anser att Sverigedemokraterna har fått över Tidöregeringen.

Det gör varje öppning från KD politiskt betydelsefull.

KD lämnar inte Tidö – åtminstone inte nu

Buschs besked förändrar därför regeringsdebatten, men inte KD:s huvudlinje.

Kristdemokraterna står fortfarande bakom målet att Tidösidan ska få ytterligare fyra år vid makten.

Det nya är att Busch inte längre behandlar Centerpartiets regeringsutspel enbart som ett konkurrerande alternativ. Hon markerar att C är ett parti hon kan tänka sig att förhandla med efter valet.

Frågan är på vilka villkor.

Om Centerpartiet kan acceptera kompromisser om kärnkraft, sjukvård och frågor kring islamism finns nu åtminstone en kanal mellan partierna.

Men så länge KD håller fast vid sitt nej till Magdalena Andersson som statsminister är det fortfarande svårt att kalla detta en verklig öppning för en S–C–KD-regering.

Det är däremot en öppning för något annat: att Centerpartiet kan bli en del av ett bredare regeringsunderlag åt höger.

Och just nu verkar det vara den dörr Ebba Busch helst vill öppna.