USA:s regering har säkrat ett lån på upp till 1,9 miljarder dollar för att återstarta kärnkraftverket Duane Arnold i Iowa. Google har redan bundit sig till ett 25-årigt elavtal och väntas köpa omkring 92 procent av kapaciteten. Affären visar hur AI-bolagens jakt på el kan förändra ekonomin för reaktorer som tidigare räknades bort.
NextEra Energy meddelade den 8 september 2026 att finansieringen med det amerikanska energidepartementet är slutförd. Målet är att Duane Arnold ska vara tillbaka senast under första kvartalet 2029, nästan nio år efter att elproduktionen upphörde.
Det är fortfarande en planerad återstart. Kärnsäkerhetsmyndigheten NRC måste godkänna att anläggningen återgår till drift, utrustning behöver återställas och nätanslutningen måste säkras.
Men en avgörande ekonomisk pusselbit finns redan: en stor kund som vill köpa el under flera årtionden. När Google och NextEra offentliggjorde sitt avtal i oktober 2025 fick den nedlagda reaktorn en ny kommersiell framtid. Statslånet för projektet ytterligare ett steg närmare genomförande.
Google väntas köpa omkring 565 megawatt
Duane Arnold ska efter återstarten ha en kapacitet på 615 megawatt. NextEras investerarmaterial anger att elkooperativet Central Iowa Power Cooperative, CIPCO, ska köpa 50 megawatt på villkor förenliga med Googles avtal.
Det lämnar omkring 565 megawatt till Google, motsvarande knappt 92 procent av verkets kapacitet.
| Köpare | Planerad kapacitet |
|---|---|
| Cirka 565 MW | |
| CIPCO | 50 MW |
| Hela Duane Arnold | 615 MW |
Fördelningen gör Google till den klart dominerande kunden. Elen ska stödja företagets växande moln- och AI-infrastruktur i Iowa, medan CIPCO:s andel går till kooperativets elförsörjning.
Megawatt beskriver effekt, alltså hur mycket el som kan produceras vid ett visst tillfälle. För att förstå energimängden över ett år behövs också ett antagande om hur mycket anläggningen faktiskt körs.
Om verket exempelvis producerar motsvarande full effekt under 90 procent av årets timmar blir årsproduktionen cirka 4,85 terawattimmar. Googles proportionella andel skulle då vara omkring 4,45 terawattimmar, eller 4,45 miljarder kilowattimmar.
Det är ett räkneexempel, inte en garanterad leverans eller NextEras produktionsprognos. Underhåll och andra driftstopp påverkar den faktiska produktionen.
Avtalet visar heller inte hur stor del av Googles totala elbehov som täcks. Företagets molntjänster och AI-verksamhet delar infrastruktur, och någon offentlig uppdelning av hur mycket Duane Arnold-el som ska gå specifikt till AI finns inte i beskeden.
Ett statligt lån – med Google som långsiktig kund
USA:s energidepartement meddelar att lånet på upp till 1,9 miljarder dollar ska hjälpa till att finansiera återstarten genom myndighetens Office of Energy Dominance Financing.
Beloppet är ett finansieringsåtagande. Det ska inte läsas som att staten skänker 1,9 miljarder dollar eller att hela summan redan har betalats ut. Det är inte heller en offentlig slutnota för allt arbete som återstår.
Någon fullständig aktuell projektbudget, räntesats eller amorteringsplan framgår inte av lånebeskeden. Inte heller priset Google ska betala per kilowattimme är offentligt redovisat där. Därför går det inte att räkna ut exakt hur lönsam återstarten blir eller hur stor prispremie Google eventuellt betalar.
Den ekonomiska förändringen går ändå att förstå. Ett kraftverk med stora fasta kostnader är känsligt för vilka intäkter det kan räkna med långt framåt. Ett 25-årigt avtal med en stor köpare minskar osäkerheten kring framtida avsättning och gör det lättare att motivera omfattande investeringar.
Google uppger att avtalet möjliggör investeringen och täcker kostnaderna för elproduktionen. Staten bidrar med lånefinansiering, medan NextEra ska genomföra återstarten och driva anläggningen.
Kvar finns risken att arbetet blir dyrare eller tar längre tid än planerat. Ett säkrat elköp gör inte gamla komponenter nya och ersätter inte tillståndsprövningen.
Samma reaktor, en annan elmarknad
Duane Arnold stängdes 2020 efter mer än fyra årtionden i drift. Nedläggningen var beslutad redan före den kraftiga storm som skadade anläggningen i augusti samma år.
Den tidigare stora elkunden Alliant hade kommit överens med NextEra om att avsluta sitt elköpsavtal i förtid. Stormskadorna tidigarelagde sedan produktionsstoppet.
Nu har kundens behov förändrats. För ett techbolag som vill bygga ut datacenter är tillgång till tillräcklig el en förutsättning för att över huvud taget kunna använda investeringarna i servrar och annan utrustning. Elens värde ligger därför också i att den gör expansion möjlig.
Kärnkraft erbjuder planerbar produktion med låga utsläpp och kan leverera över stora delar av dygnet och året. Det passar företag som både behöver mycket el och vill minska klimatpåverkan från verksamheten. Samtidigt behövs ett fungerande elsystem runt reaktorn när den står stilla.
Googles besked handlar om att tillföra produktion till det regionala nätet. Duane Arnold ska alltså inte beskrivas som ett fristående kraftverk med en exklusiv ledning till ett enda Googlecenter.
AI:s elbehov växer snabbare än infrastrukturen
Internationella energiorganet IEA räknar i sin uppdaterade analys från 2026 med att datacentrens globala elanvändning ökar från 485 terawattimmar 2025 till omkring 950 terawattimmar 2030. Elanvändningen i datacenter inriktade på AI väntas tredubblas under samma period.
Tillväxten ställer krav på mycket mer än kraftverk. Elnät, transformatorer, annan elektrisk utrustning och finansiering måste komma på plats i samma takt som datacentren byggs.
Det skapar också en svår avvägning. Elinfrastruktur planeras för lång användning, medan datacenterprojekt kan ändra storlek eller tidplan. IEA pekar på risken för att investeringar och faktisk efterfrågan inte utvecklas som väntat.
Den konflikten mellan stora expansionsplaner och tillgänglig nätkapacitet syns även i diskussionen om Texas datacenter och så kallade spökprojekt.
Ett långt kundavtal kan ge ett enskilt kraftprojekt större trygghet. Det eliminerar däremot inte osäkerheten om hur mycket ny produktion och nätkapacitet en hel region kommer att behöva.
Tillstånden måste räcka längre än till återstarten
Iowa Utilities Commission gav i juni 2026 ett delstatligt tillstånd för Duane Arnold. Den federala kärnsäkerhetsprövningen återstår fortfarande.
NRC granskar bland annat driftslicens, tekniska specifikationer, beredskapsplan och säkerhetsskydd. Myndigheten ska också inspektera återställda komponenter och bedöma om organisationen och anläggningen är redo för drift.
Utkastet till miljöbedömning publicerades i slutet av juli. Synpunktsperioden avslutades den 2 september, och ett slutligt miljöbesked är planerat till hösten 2026.
Dessutom finns en längre tillståndsfråga. Den nuvarande licensen löper till den 21 februari 2034. Ett 25-årigt elavtal med leveransstart 2029 sträcker sig ungefär till 2054.
För att driva reaktorn genom hela den perioden behövs ytterligare licensförnyelse. Googleavtalet ger inte automatiskt rätt till så lång drift.
Generator, kyltorn och nätanslutning ska på plats
NextEras vd har bekräftat att bolaget beställt generator, kyltorn och transformator till återstarten. Beställningarna visar att projektet gått vidare från enbart utredning, men betyder inte att utrustningen är installerad och färdigprovad.
Anslutningen till elnätet är ytterligare ett spår. Delstatsbeslutet kräver uppdateringar om ett slutligt anslutningsavtal och den pågående NRC-processen.
Den federala energimarknadsmyndigheten FERC har tidigare beviljat ett undantag som underlättar anslutningsprocessen. Ett sådant beslut hanterar elmarknadens och nätets regler; det är inte ett tillstånd att starta reaktorn.
Skillnaden är central även för andra projekt. Ett kraftverk kan vara tekniskt nära drift utan att all kapacitet kan levereras till kunderna genom nätet.
Microsoft återstartar – Meta förlänger driften
Google är långt ifrån ensamt om att knyta sin framtida elförsörjning till kärnkraft. Men techbolagens avtal gör olika saker.
| Projekt | Avtal och betydelse |
|---|---|
| Google och Duane Arnold | 25 år. Återstart av 615 MW, med cirka 565 MW till Google. Mål början av 2029. |
| Microsoft och Crane | 20 år. Återstart av cirka 835 MW vid tidigare Three Mile Island 1. Mål 2027. |
| Meta och Clinton | 20 år från juni 2027. Avtal kring 1 121 MW som stödjer fortsatt drift och effekthöjning. |
| Amazon och Susquehanna | Upp till 1 920 MW till 2042. Elköp från befintlig kärnkraft med successivt ökande leveranser. |
| Google, Kairos och TVA | Planerad ny avancerad reaktor på 50 MW, Hermes 2, med startmål 2030. |
Microsofts närmaste motsvarighet till Googleaffären är Constellations återstart av Three Mile Island 1, numera Crane Clean Energy Center. Det är reaktorn som stängdes 2019 av ekonomiska skäl, inte den reaktor som havererade 1979.
Även Crane har behövt hantera nätfrågan. Constellations kvartalsrapport från augusti 2026 visar att FERC i juni godkände ett undantag för överföring av anslutningsrättigheter till projektet. Det ska underlätta arbetet mot bolagets mål om återstart 2027.
Metas avtal med Clinton har en annan funktion: det stödjer fortsatt drift och högre produktion i ett befintligt verk. Amazon köper i sin tur el från Talens Susquehanna-anläggning, med en avtalsplan som når full volym senast 2032.
Dessa affärer kan förbättra kärnkraftens ekonomi utan att en enda nedlagd reaktor öppnas.
Meta gick vidare i januari 2026 med avtal med Vistra, TerraPower och Oklo. Projekten omfattar ambitioner om upp till 6,6 gigawatt befintlig och ny kapacitet till 2035. Där blandas fortsatt drift och effekthöjningar med utveckling av nya reaktorer. Hela summan är alltså inte färdig ny produktion.
Google satsar också på ny teknik. I Hermes 2-projektet ska TVA köpa el från Kairos Power, medan Google köper rena energiattribut via TVA. Den modellen skiljer sig från att återställa en reaktor som tidigare varit i kommersiell drift.
En amerikansk trend med tydliga gränser
Duane Arnold och Crane visar att stora techkunder kan förändra förutsättningarna för utvalda nedlagda kärnkraftverk. Underlaget räcker däremot inte för att slå fast att AI har utlöst en bred global våg av återstarter.
Inte ens alla amerikanska återstartsprojekt drivs av techavtal. Vid Palisades i Michigan började Holtec ladda bränsle den 30 augusti 2026. Projektet stöds av offentliga pengar och långsiktiga elavtal med Wolverine Power Cooperative och Hoosier Energy. Bränsleladdningen är ett steg mot kommersiell drift, inte en färdig återstart.
Japan har samtidigt återupptagit drift vid reaktorer efter långa stopp. TEPCO:s rapport från juli bekräftar kommersiell drift vid Kashiwazaki-Kariwa 6. De japanska projekten har en annan bakgrund än ekonomiskt motiverade amerikanska nedläggningar och kan inte automatiskt förklaras med AI.
Den internationella jakten på el är bredare, vilket också märks i AI-boomens växande elbehov i Sydkorea. Men mer efterfrågan gör inte varje stängd reaktor till en möjlig investering.
För svensk del står Vattenfall fast vid avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och prioriterar långtidsdrift av Ringhals 3 och 4. Beskedet från Iowa säger därför mycket om nya sätt att finansiera kärnkraft, men lite om möjligheten att återstarta en viss svensk anläggning.
Vem betalar när datacentren växer?
NextEra säger att andra elkunder i Iowa inte ska bära kostnaden för den el Google köper från Duane Arnold. Det är en viktig del av affärens upplägg.
Löftet omfattar dock inte automatiskt alla följder av datacenterutbyggnaden. Nya nätinvesteringar och förändrad efterfrågan kan påverka elsystemet även om själva kraftverkets produktion har en tydlig betalande kund.
För NextEra innebär Googleavtalet att efterfrågan kan säkras över en stor del av anläggningens tänkta återstående liv. För Google innebär det en möjlighet att få tillgång till stora mängder planerbar el utan att vänta på att en helt ny reaktortyp utvecklas.
Återstartens värde avgörs nu av om bolaget kan förena det långa kundavtalet med fungerande utrustning, nätkapacitet och tillstånd. Första kvartalet 2029 är målet för elproduktionen. För att leverera under hela Googleavtalet måste Duane Arnold också få rätt att fortsätta långt efter 2034.