Sydkoreas växande AI-, datacenter- och halvledarindustri väntas kräva ytterligare 25–30 gigawatt elkapacitet. Det motsvarar effekten från omkring 20 moderna kärnreaktorer. Nu överväger regeringen mer kärnkraft samtidigt som samma kamp om el och nätkapacitet börjar synas i Sverige och övriga Norden.

AI-boomen handlar inte längre bara om vem som kan bygga flest datacenter eller tillverka de snabbaste chippen.

Den håller också på att förändra ländernas energiplanering.

Sydkoreas energi- och klimatminister Kim Sung-whan uppger att den snabba expansionen inom AI, datacenter och halvledare väntas öka landets effektbehov med ytterligare 25–30 gigawatt.

Det är en enorm mängd.

Som jämförelse motsvarar 25–30 gigawatt ungefär kapaciteten hos 20 moderna sydkoreanska kärnreaktorer. Det betyder inte att Sydkorea planerar att bygga 20 nya reaktorer, men det visar storleken på det nya behov som energisystemet förväntas behöva hantera.

Samsung och SK Hynix driver upp elbehovet

En stor del av ökningen kommer från Sydkoreas halvledarindustri.

Samsung Electronics och SK Hynix bygger ut sin produktion kraftigt samtidigt som efterfrågan på minneschip och annan hårdvara för AI-system fortsätter att öka.

Nya datacenter tillkommer parallellt.

Utvecklingen gör att energibehov som tidigare låg långt fram i planeringen nu börjar bli betydligt mer konkreta.

Sydkoreas prognoser för landets toppeffekt omkring 2040 har också höjts kraftigt på kort tid när nya investeringar inom framför allt halvledare och AI har räknats in.

Siffra	Vad den betyder
25–30 GW	Bedömt ytterligare effektbehov från bland annat AI, datacenter och halvledare
Cirka 20 reaktorer	Ungefärlig jämförelse med kapaciteten hos moderna sydkoreanska kärnreaktorer
26 reaktorer	Ungefär så många kärnreaktorer Sydkorea har i drift i dag
2040	Året som den kommande långsiktiga energiplanen ska sträcka sig till

Det handlar samtidigt om prognoser.

Alla datacenter eller fabriker som söker nätanslutning byggs inte nödvändigtvis och alla använder inte heller den maximala effekt de har ansökt om.

Men riktningen är tydlig. Teknikindustrins energibehov växer till nivåer som kan påverka hela nationella elsystem.

Sydkorea kan bygga mer kärnkraft

Regeringen arbetar nu med en ny långsiktig energiplan fram till 2040.

En av de stora frågorna är hur mycket ytterligare kärnkraft landet behöver.

Sydkorea har redan 26 kärnreaktorer och kärnkraften står för strax under en tredjedel av landets elförsörjning.

Dessutom finns redan planer på två större nya reaktorer med sammanlagt omkring 2,8 gigawatt kapacitet och en mindre SMR-reaktor på omkring 0,7 gigawatt.

Det nya AI-drivna effektbehovet kan innebära att regeringen behöver gå längre än så.

Något beslut om ett bestämt antal ytterligare reaktorer är däremot inte fattat.

Det är en viktig skillnad. Jämförelsen med 20 kärnreaktorer beskriver storleken på effektbehovet, inte ett färdigt byggprogram.

AI-boomen flyttar flaskhalsen till elsystemet

Utvecklingen i Sydkorea visar hur snabbt förutsättningarna för AI-industrin förändras.

Under de senaste åren har diskussionen ofta handlat om tillgången till avancerade grafikprocessorer, halvledare och datorkraft.

Nu blir elen en allt större begränsning.

Internationella energiorganet IEA har beräknat att världens datacenter kan öka sin elförbrukning från omkring 415 terawattimmar 2024 till cirka 945 terawattimmar 2030.

AI är den viktigaste drivkraften bakom ökningen.

Det betyder samtidigt att problemet inte går att lösa enbart genom att bygga nya kraftverk.

Elen måste också kunna transporteras dit datacentren och fabrikerna ligger.

Nya större transmissionsledningar kan ta flera år att planera och bygga. Ett datacenter kan i vissa fall etableras betydligt snabbare än den nätinfrastruktur som krävs för att försörja det.

AI-boomen blir därför lika mycket en fråga om elnät som om elproduktion.

Sverige har nästan 7 GW datacenter i anslutningskön

Sverige är långt från Sydkoreas industriella skala, men samma typ av problem börjar synas här.

Svenska kraftnäts anslutningsärenden den 1 september 2026 omfattade omkring 6 984 megawatt sökt effekt för datacenter.

För industriprojekt låg motsvarande siffra på drygt 11 000 megawatt.

Det betyder inte att nästan 18 gigawatt ny förbrukning säkert kommer att byggas.

Det är ansökt maximal effekt och flera projekt kan förändras, försenas eller aldrig bli verklighet.

Siffrorna visar ändå hur stor konkurrensen om framtida nätkapacitet redan är.

Ett nytt AI-datacenter ska i praktiken dela samma elsystem med bland annat nya industriprojekt, elektrifierade transporter, batterifabriker, fossilfritt stål och vätgasproduktion.

Vi har tidigare beskrivit varför Sverige kan få lokal elbrist trots att landet samtidigt exporterar stora mängder el. Det avgörande är inte bara hur mycket el som produceras under ett år, utan var och när effekten finns tillgänglig och om elnätet kan transportera den.

Sydkoreas ökning motsvarar ungefär hela Sveriges topplast

Storleken blir tydligare i en svensk jämförelse.

Sveriges högsta samtidiga elförbrukning under kalla perioder ligger ungefär kring 25 gigawatt.

Det innebär att Sydkoreas förväntade tillkommande effektbehov på 25–30 gigawatt är i samma storleksordning som hela Sveriges elförbrukning när det svenska kraftsystemet är som hårdast belastat.

Det är inte en jämförelse av årlig energianvändning.

Det är en jämförelse av effekt, alltså hur mycket el som behöver kunna levereras samtidigt.

Just den frågan blir allt viktigare när stora datacenter och industriprojekt söker anslutning.

Norden kan inte ansluta allt på en gång

Sverige är heller inte ensamt.

De nordiska transmissionsnätsoperatörerna har konstaterat att ansökningarna om nya stora elanslutningar redan överstiger den kapacitet som finns eller väntas finnas i näten på kort och medellång sikt.

Ett relativt litet antal mycket stora projekt står för en betydande del av efterfrågan.

Det gör att frågan inte längre bara blir vem som vill investera.

Elsystemet måste också avgöra vilka projekt som faktiskt kan anslutas, var de kan byggas och hur snabbt nätet kan förstärkas.

I flera nordiska länder får projektens mognad och geografiska placering därför större betydelse.

Sverige arbetar också med att tydligare bedöma hur realistiska stora anslutningsansökningar är.

Problemet med projekt som bokar mycket elkapacitet men sedan inte byggs har även uppmärksammats internationellt. I Texas har den kraftiga datacenterboomen lett till diskussioner om så kallade spökprojekt i anslutningsköerna.

El kan bli nästa stora konkurrensfördel

Sydkoreas situation är mer extrem än Sveriges.

Landets energimix, industri och elsystem skiljer sig också kraftigt från de nordiska. Därför går det inte att direkt översätta Sydkoreas diskussion om kärnkraft till svenska förhållanden.

Men själva utmaningen är densamma.

Länder som vill locka investeringar i AI, avancerade datacenter och ny industri behöver inte bara mark, arbetskraft och kapital.

De behöver kunna erbjuda stora mängder stabil el och nätkapacitet.

När allt fler länder försöker bygga samma typ av energikrävande verksamheter kan tillgången till el därför bli en konkurrensfördel på samma sätt som tillgången till halvledare, kapital och kompetens.

Sydkoreas behov på ytterligare 25–30 gigawatt visar hur långt den utvecklingen kan gå.

AI-boomen håller på att bli en energiboom också.