Dominik Paris har vunnit 26 världscuptävlingar, blivit världsmästare i super-G och tagit olympiskt brons i störtlopp. Den italienske fartstjärnan fyller 38 år under säsongen 2026/27, men resultaten visar att han fortfarande tillhör världseliten. Efter två segrar i Kvitfjell och en tredjeplats i störtloppscupen förra vintern väntar en ny säsong där Marco Odermatt, Franjo von Allmen och en yngre generation fartåkare står för motståndet.
Paris är framför allt känd för sina framgångar i Bormio, Kitzbühel och Kvitfjell. På dessa klassiska fartbanor har han byggt en stor del av sin karriär. Samtidigt är hans fortsatta förmåga att vinna världscuptävlingar ett av de tydligaste tecknen på att han ännu inte är färdig med den internationella toppstriden.
Dominik Paris – ålder, världscupsegrar och största meriter
Dominik Paris föddes den 14 april 1989 och kommer från Val d’Ultimo i Sydtyrolen i norra Italien. Han är specialist på störtlopp och super-G och har tillhört världscupen sedan 2008.
| Fakta | Dominik Paris |
|---|---|
| Född | 14 april 1989 |
| Ålder inför säsongen | 37 år |
| Nationalitet | Italien |
| Hemregion | Sydtyrolen |
| Världscupdebut | 2008 |
| Världscupsegrar | 26 |
| Segrar i störtlopp | 20 |
| Segrar i super-G | 6 |
| VM-guld | Super-G 2019 |
| VM-silver | Störtlopp 2013 |
| OS-medalj | Brons i störtlopp 2026 |
| Vunnen disciplincup | Super-G 2018/19 |
Med sina 26 världscupsegrar är Paris Italiens näst mest framgångsrika manliga alpina skidåkare sett till antalet segrar. Endast Alberto Tomba, med 50 segrar, har vunnit fler tävlingar på herrsidan.
Paris har nått sin position genom en lång karriär i fartgrenarna. Han har aldrig vunnit den totala världscupen eller störtloppscupen, men har under flera säsonger varit en av de främsta utmanarna om de sammanlagda titlarna.
Hans fullständiga tävlingsresultat finns hos internationella skidförbundet FIS.
Från Sydtyrolen till världstoppen
Dominik Paris växte upp i en miljö där skidåkningen hade en naturlig plats. Hans pappa arbetade som skidlärare, och Paris började själv åka skidor redan som liten.
Vägen mot världseliten var inte helt självklar. Under ungdomsåren hade han perioder då idrottssatsningen inte gick spikrakt framåt. Han tillbringade bland annat en sommar med att arbeta som herde i Schweiz, en erfarenhet som senare har lyfts fram i berättelsen om hans personliga utveckling.
Resultaten började därefter komma på internationell juniornivå.
Vid junior-VM 2009 tog Paris två silvermedaljer och ett brons. Han hade redan gjort världscupdebut året innan, i Val Gardena 2008, och började stegvis etablera sig bland de främsta italienska fartåkarna.
Första världscupsegern kom i Bormio
Den 29 december 2012 vann Paris sitt första världscuplopp. Segern kom i störtlopp i Bormio, på den krävande Stelviobanan.
Bormio skulle senare bli en av de viktigaste platserna i hans karriär, men redan den första segern visade att han kunde konkurrera med de bästa på en av världens mest utmanande störtloppsbanor.
Nästa stora framgång kom bara några veckor senare.
Den 26 januari 2013 vann Paris det klassiska störtloppet i Kitzbühel. Att besegra världseliten på Streif blev ytterligare ett bevis på att han kunde prestera när svårighetsgraden var som högst.
Samma vinter tog han silver i störtlopp vid VM i Schladming.
På några månader hade Paris gått från lovande världscupåkare till en etablerad internationell medalj- och segerkandidat.
VM-guldet i Åre 2019
En av karriärens största framgångar kom den 6 februari 2019.
Vid alpina VM i Åre vann Dominik Paris guld i super-G. Fransmannen Johan Clarey och österrikaren Vincent Kriechmayr delade silverplatsen.
Guldet var betydelsefullt av flera skäl. Paris hade redan visat att han tillhörde de bästa störtloppsåkarna, men kunde nu också titulera sig världsmästare i den andra stora fartgrenen.
Säsongen 2018/19 blev dessutom hans mest framgångsrika när det gäller världscupens sammanlagda disciplintitlar. Han vann super-G-cupen och slutade tvåa i störtloppscupen.
Det är fortfarande hans enda vunna disciplincup.
Korsbandsskadan 2020 och vägen tillbaka
I januari 2020 drabbades Paris av en allvarlig knäskada under träning nära Kitzbühel.
Det främre korsbandet i höger knä gick av, och han fick även en mindre fraktur i närheten av vadbenets övre del. Skadan innebar att säsongen tog slut.
Efter rehabiliteringen återvände han till världscupen.
Den 5 februari 2021 vann han störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Segern visade att han hade återfått förmågan att konkurrera i världstoppen även efter skadan.
Åren därefter har innehållit både svagare perioder och nya framgångar. Paris har inte varit lika jämn varje vinter, men han har gång på gång återkommit till prispallen och fortsatt vinna lopp.
OS-bronset 2026 – den efterlängtade olympiska medaljen
Paris hade länge en imponerande meritlista utan någon olympisk medalj.
Han deltog i vinter-OS 2010, 2014, 2018 och 2022 utan att nå prispallen. När spelen Milano Cortina 2026 närmade sig hade han fortfarande chansen att komplettera sina VM- och världscupframgångar med en OS-medalj.
Den 7 februari 2026 lyckades han.
I herrarnas störtlopp i Bormio tog Paris brons, 0,50 sekunder bakom segraren Franjo von Allmen.
| Placering | Åkare |
|---|---|
| Guld | Franjo von Allmen, Schweiz |
| Silver | Giovanni Franzoni, Italien |
| Brons | Dominik Paris, Italien |
Medaljen var Paris första olympiska medalj vid hans femte vinterspel.
Att den kom just i Bormio gjorde framgången särskild. Det var på Stelviobanan han tog sin första världscupseger 2012, och under åren därefter hade han byggt upp ett exceptionellt facit på samma plats.
OS-bronset blev därmed ännu ett stort resultat på den bana som kanske starkast förknippas med hans karriär.
För Italien innebar loppet dessutom två medaljer genom Franzonis silver och Paris brons.
Bormio, Kitzbühel och Kvitfjell – banorna där Paris har dominerat
Det som särskilt utmärker Dominik Paris är hur ofta han har lyckats återvända till vissa av världscupens mest krävande banor och vinna igen.
Framgångarna är inte begränsade till en enstaka toppsäsong. De sträcker sig över mer än ett decennium.
Bormio – sju världscupsegrar på Stelvio
Paris har vunnit sju världscuptävlingar i Bormio, varav sex i störtlopp och en i super-G.
Stelviobanan är känd för sin branta terräng, höga fart och tekniska svårigheter. Den ställer stora krav på åkarnas linjeval, balans och förmåga att hantera ojämnheter.
Paris resultat där har gjort honom till en av banans stora specialister.
Det betyder inte att han automatiskt är favorit varje gång världscupen kommer till Bormio. Däremot visar segerhistoriken att han under lång tid har haft förmågan att hitta fart och konkurrenskraft på just den typen av underlag.
Med OS-bronset 2026 fick banan ytterligare en plats i hans meritlista.
Kitzbühel – tre segrar på Streif
Kitzbühel är en av den alpina världscupens mest uppmärksammade tävlingsorter.
Störtloppet på Streif har en särställning genom sin historia, sina branta partier och kombinationen av tekniska passager och hög fart.
Paris vann störtloppet 2013, 2017 och 2019.
Tre segrar i Kitzbühel placerar honom bland de mest framgångsrika åkarna på banan.
I januari 2026 slutade han sjua där. Resultatet visar att han fortfarande kan placera sig högt, även om konkurrensen om segern blivit hårdare.
Kvitfjell – dubbelsegrar två år i rad
Kvitfjell har utvecklats till en annan verklig framgångsplats för Paris.
I mars 2025 vann han både störtloppet och super-G-tävlingen i den norska skidorten.
Under världscupfinalen 2026 gjorde han samma sak igen.
Den 21 mars vann han störtloppet före Franjo von Allmen. Dagen därpå tog han även segern i super-G, bara sju hundradelar före Vincent Kriechmayr.
Därmed stod han på totalt åtta världscupsegrar i Kvitfjell, fem i störtlopp och tre i super-G.
De två segrarna i mars 2026 var hans 25:e och 26:e i världscupen.
Det är också de tydligaste färska resultaten att utgå från inför säsongen 2026/27. Paris avslutade vintern med att vinna i båda sina huvudgrenar, inte genom att enbart försvara höga placeringar från tidigare säsonger.
Hur bra var Dominik Paris säsongen 2025/26?
Säsongen 2025/26 gav flera besked om Paris fortsatta nivå.
Förutom OS-bronset tog han fyra individuella pallplatser i världscupen. Han blev trea i Val Gardena i december, tvåa i Crans-Montana i februari och avslutade sedan med de båda segrarna i Kvitfjell.
I störtloppscupen slutade han trea bakom Marco Odermatt och Franjo von Allmen.
| Resultat 2025/26 | Dominik Paris |
|---|---|
| Störtloppscupen | 3:a, 501 poäng |
| Super-G-cupen | 7:a, 257 poäng |
| Totala världscupen | 10:a, 758 poäng |
| Världscupsegrar | 2 |
| Världscuppallplatser | 4 |
| Olympiska spelen | Brons i störtlopp |
Tredjeplatsen i störtloppscupen var ingen tillfällighet i ett längre perspektiv.
Paris slutade trea även 2023/24 och femma 2024/25. Hans resultat över flera säsonger visar att han fortfarande håller en nivå som gör honom relevant i kampen om de främsta placeringarna.
Samtidigt finns det en tydlig skillnad mellan att vinna enskilda lopp och att ta hem en disciplincup.
Paris har 20 världscupsegrar i störtlopp, men har aldrig vunnit den sammanlagda störtloppscupen. Som bäst har han blivit tvåa, bland annat 2012/13 och 2018/19.
För att ändra på det krävs mer än ytterligare en stark helg i Kvitfjell eller Bormio. Han behöver samla stora poäng även på banor där resultaten historiskt inte har varit lika framträdande.
Dominik Paris inför världscupen 2026/27
Paris fortsätter sin internationella satsning under 2026/27.
I maj presenterade Italiens skidförbund organisationen inför den nya säsongen. Paris placerades tillsammans med Giovanni Franzoni i elitgruppen WC Elite.
Det bekräftar hans fortsatta roll som en av Italiens ledande fartåkare.
Under försäsongen planerades träningsperioder i Sydamerika, bland annat i Ushuaia i Argentina samt La Parva och Valle Nevado i Chile.
Vid Italiens landslagsmediedag i oktober beskrev Paris träningen i Sydamerika som positiv. Han uttryckte också ambitionen att fortsätta på den nivå som han visade i slutet av föregående säsong.
Det finns samtidigt uppgifter om att ett fysiskt problem påverkat delar av förberedelserna. Någon tydlig offentlig diagnos eller fastställd tävlingsfrånvaro har inte kunnat bekräftas utifrån de aktuella uppgifterna.
Det är därför för tidigt att slå fast hur hans form kommer att se ut när de första fartloppen avgörs.
Störtloppet ger störst möjligheter
Paris främsta chans att slåss i den absoluta toppen ligger fortfarande i störtlopp.
Tredjeplatsen i störtloppscupen, OS-bronset och segern i Kvitfjell är starka resultat från samma säsong.
Han har dessutom en erfarenhet av klassiska och tekniskt svåra banor som få aktiva åkare kan matcha.
Men marginalerna är små, och det är en krävande gren att hålla högsta nivå i över en hel vinter.
Super-G är också en viktig del av satsningen. Segern i Kvitfjell i mars visar att Paris fortfarande har kapacitet att vinna där, även om sjundeplatsen i den sammanlagda super-G-cupen vittnar om en större variation i resultaten.
Kan Paris vinna störtloppscupen?
Möjligheten finns, men föregående säsongs resultat placerar honom snarare som utmanare än som förstahandsfavorit.
Paris tog 501 poäng i störtloppscupen 2025/26. Marco Odermatt vann med 756 poäng och Franjo von Allmen blev tvåa med 615.
Det är ett betydande avstånd över en hel säsong.
Paris behöver därför kombinera nya segrar med en jämnare poängproduktion för att kunna utmana om kristallgloben.
Hans styrka är att han redan har visat att toppfarten finns kvar. Frågan är hur ofta han kan få ut den under en säsong med många olika banor och förhållanden.
Konkurrenterna – Odermatt, von Allmen och Franzoni
Kampen om störtloppssegrarna väntas bli hård även 2026/27.
Flera av de främsta konkurrenterna är yngre än Paris och kommer från starka säsonger.
Marco Odermatt – den stora referenspunkten
Schweizaren Marco Odermatt vann såväl totalcupen som störtloppscupen och super-G-cupen 2025/26.
Hans styrka ligger inte bara i förmågan att vinna, utan också i att samla stora mängder poäng under hela säsongen.
Paris kan slå Odermatt i enskilda fartlopp, vilket han visat tidigare. Över en hel säsong är det däremot Odermatts jämnhet som gör honom svårast att utmana.
Franjo von Allmen – olympisk mästare
Franjo von Allmen vann störtloppet vid OS 2026 och slutade tvåa i världscupens störtloppsställning.
Han tillhör en yngre schweizisk generation som har etablerat sig i toppen av fartgrenarna.
Von Allmen och Paris möttes flera gånger i täta lopp under föregående säsong, inte minst i Bormio och Kvitfjell.
Deras fortsatta konkurrens blir en av de mest intressanta jämförelserna när den nya säsongen börjar.
Giovanni Franzoni – Italiens nya fartstjärna
Giovanni Franzoni är en annan åkare som Paris behöver förhålla sig till.
Franzoni vann det klassiska störtloppet i Kitzbühel 2026 och tog därefter OS-silver i Bormio.
Han blev fyra i störtloppscupen med 458 poäng, bara 43 poäng bakom Paris.
För Italien innebär resultaten att landet har två åkare från olika generationer bland världens främsta i störtlopp.
Paris representerar den långa erfarenheten och de många stora segrarna. Franzoni har redan visat att han kan vinna prestigefyllda tävlingar och ta medalj på olympisk nivå.
Även österrikaren Vincent Kriechmayr är en etablerad utmanare. Han slutade femma i störtloppscupen och tvåa i super-G-cupen 2025/26.
Viktiga tävlingar för Dominik Paris 2026/27
Säsongen inleds i Sölden den 24–25 oktober, men premiären innehåller endast storslalom. För Paris är det därför farttävlingarna senare under hösten som är aktuella.
Herrarnas första planerade super-G avgörs i Copper Mountain den 28 november.
Därefter väntar flera tävlingsorter där Paris har både erfarenhet och stora tidigare framgångar.
| Datum | Tävling |
|---|---|
| 28 november 2026 | Copper Mountain, super-G |
| 3–5 december 2026 | Beaver Creek, störtlopp och super-G |
| 18–19 december 2026 | Val Gardena, super-G och störtlopp |
| 28–29 december 2026 | Bormio, störtlopp och super-G |
| 15–16 januari 2027 | Wengen, super-G och störtlopp |
| 22–23 januari 2027 | Kitzbühel, super-G och störtlopp |
| 5 februari 2027 | VM i Crans-Montana, super-G |
| 7 februari 2027 | VM i Crans-Montana, störtlopp |
| 6–7 mars 2027 | Kvitfjell, störtlopp och super-G |
Datumen bygger på det planerade tävlingsprogrammet. Ändringar kan förekomma, och Paris individuella starter är inte fastställda för samtliga lopp.
För komplett kalender och svenska sändningsuppgifter finns Hurbra:s guide till alpina världscupen 2026/2027.
Kitzbühel och Bormio blir särskilt intressanta
För Paris är Bormio och Kitzbühel mer än vanliga tävlingsorter.
Det är där flera av hans största segrar har kommit, och där han fortfarande har möjligheten att bygga vidare på sin redan omfattande meritlista.
Bormio står dessutom för den olympiska framgång som länge saknades i hans karriär.
Ett nytt toppresultat på någon av dessa banor skulle förstärka bilden av att Paris fortfarande hör hemma bland de främsta fartåkarna.
VM i Crans-Montana 2027
Mellan den 1 och 14 februari 2027 arrangeras alpina VM i Crans-Montana i Schweiz.
Herrarnas super-G är planerat till den 5 februari och störtloppet till den 7 februari.
Med ett VM-guld i super-G från 2019 och ett VM-silver i störtlopp från 2013 har Paris redan stora mästerskapsmeriter.
OS-bronset 2026 visar också att han fortfarande kan leverera när mycket står på spel.
Ett nytt VM blir därför ett naturligt mål under säsongen, men någon definitiv individuell uttagning till mästerskapet är ännu inte fastställd.
Hur länge kan Dominik Paris fortsätta på världstoppen?
Dominik Paris fyller 38 år i april 2027. Det gör honom till en av de mer rutinerade åkarna i den internationella farteliten.
Åldern innebär inte automatiskt att han har passerat sin bästa nivå, men erfarenheten behöver vägas mot den fysiska belastning som en lång säsong i störtlopp och super-G innebär.
Paris har dessutom en allvarlig knäskada bakom sig.
Samtidigt talar de senaste resultaten emot att beskriva honom som en åkare på tydlig tillbakagång.
Under 2026 tog han sitt första OS-brons, slutade trea i störtloppscupen och avslutade världscupen med två segrar på två dagar.
Det är prestationer som hör hemma i den absoluta världstoppen.
Att Paris också har lyckats fortsätta vinna genom olika generationer av konkurrenter gör karriären ovanlig. Han slog igenom mot åkare som senare avslutade sina karriärer, har återkommit efter en korsbandsskada och tävlar nu mot namn som Odermatt, von Allmen och Franzoni.
Utanför skidåkningen har han även ett musikintresse och är sångare i metalbandet Rise of Voltage.
Något bekräftat slutdatum för hans internationella skidkarriär finns inte i de aktuella uppgifterna.
Inför 2026/27 är den sportsliga frågan därför inte främst när Dominik Paris ska sluta, utan om han kan omsätta sin fortfarande dokumenterade segerkapacitet i en hel säsong och på nytt utmana om störtloppscupens sammanlagda titel.