IK Uppsala är klart mest ekonomiskt sårbart inför 2027. Växjö DFF, Vittsjö GIK, Piteå IF DFF och FC Rosengård följer närmast, medan Malmö FF, Djurgården och Hammarby har helt andra möjligheter att absorbera ett bortfall av centrala sponsor- och tv-pengar. Hurbra har granskat flera års ligadata, klubbarnas resultat, kostnader, egna kapital och transferintäkter – och räknat på vad ett centralt intäktstapp på 10, 20 eller 30 procent skulle innebära på klubbnivå.
Hurbra-riskrankingen: från högst till lägst ekonomisk risk
Rankingen omfattar de 14 klubbar som spelar i Damallsvenskan 2026. Den mäter ekonomisk sårbarhet inför 2027, inte sportslig kvalitet eller sannolikheten för konkurs. Serieplatserna för 2027 är ännu inte avgjorda.
| Placering | Klubb och huvudsaklig risk |
|---|---|
| 1 | IK Uppsala – negativt eget kapital och ett pågående licenskrav. |
| 2 | Växjö DFF – mycket stort underskott och beroende av fortsatt ägarstöd. |
| 3 | Vittsjö GIK – resultat i balans, men liten buffert och pressad löpande kassa. |
| 4 | Piteå IF DFF – endast 28 000 kronor i eget kapital. |
| 5 | FC Rosengård – stark intäktsmotor, men förlust och nästan förbrukat eget kapital. |
| 6 | Kristianstads DFF – starkast av de etablerade singelklubbarna, men transferberoende. |
| 7 | Eskilstuna United – stark återhämtning, men siffrorna är från en säsong i Elitettan. |
| 8 | BK Häcken FF – stora intäkter och stödstruktur, men tunn balansräkning i damföreningen. |
| 9 | AIK – herrföreningen ger skydd, men bufferten är svagast bland de fullt integrerade storklubbarna. |
| 10 | IFK Norrköping – stora löpande underskott, men en större förening kan täcka tappet. |
| 11 | IF Brommapojkarna – liten dambudget, men stark föreningsbalans. |
| 12 | Hammarby – stark kommersiell damverksamhet och stor koncernbuffert. |
| 13 | Djurgården – stort damunderskott, men mycket stark balansräkning i föreningen. |
| 14 | Malmö FF – överlägset störst finansiell stötdämpare. |
Det som framför allt skiljer toppen från botten är inte hur stort minus damlaget redovisar. Det avgörande är vem som kan finansiera nästa förlust.
Malmö FF:s damverksamhet förlorade 25,3 miljoner kronor 2025, men hela föreningen hade 675,1 miljoner i eget kapital. Piteå förlorade bara 176 000 kronor men hade 28 000 kronor i eget kapital. Malmö har det betydligt större underskottet och samtidigt den klart lägre ekonomiska sårbarheten.
Hurbra-rankingen väger samman eget kapital, soliditet och kortfristig betalningsförmåga med resultat före och efter spelartransfers. Därtill kommer effekten av 30-procentsscenariot, klubbens egna återkommande intäkter, kostnadsnivån och möjligheten att få stöd från en herrförening eller privat finansiär. Aktuella licenskrav, personalneddragningar och akuta insamlingar har också påverkat placeringen.
Det är en redaktionell sammanvägning, inte en matematisk konkursmodell. En helt mekanisk poäng skulle ge falsk precision eftersom singelklubbar och dubbelklubbar redovisar sina intäkter och buffertar på olika sätt.
24 miljoner hos EFD är inte 24 miljoner hos klubbarna
Den akuta frågan uppstod när OBOS och Svenska Spel lämnar Damallsvenskan. Enligt de uppgifter som blev offentliga den 20 augusti 2026 har Elitfotboll Dam, EFD, haft omkring 60 miljoner kronor per år från sponsor- och tv-avtal. OBOS står för 7 miljoner och Svenska Spel för 17 miljoner. Tillsammans är alltså 24 miljoner kronor, eller 40 procent av bruttointäkterna, hotade.
Den 24 augusti 2026 finns inte heller något färdigt tv-avtal för 2027.
Men EFD:s avtalsintäkter går inte oavkortat till de 14 damallsvenska klubbarna. Pengar används även i organisationen, går till Elitettan eller kan vara bundna till projekt. Därför vore det missvisande att bara dela 24 miljoner med 14 och kalla resultatet klubbarnas väntade förlust.
Den bästa klubbnära baslinjen finns i SvFF:s ekonomiska analys av Damallsvenskan 2025. Där redovisas 27,505 miljoner kronor i medel från gemensamma avtal till de 14 klubbarna. De sju fristående damklubbarna fick tillsammans 13,752 miljoner.
De två summeringarna pekar på samma fördelning: cirka 1,965 miljoner kronor per klubb 2025. SvFF publicerar ingen separat klubblista för posten, men aritmetiken visar mycket starkt att pengarna i praktiken delades lika. Det är utgångspunkten för Hurbra-scenarierna.
Så slår ett tapp på 10, 20 eller 30 procent
| Scenario | Tapp för ligans klubbar | Tapp per klubb |
|---|---|---|
| 10 procent lägre centrala medel | 2,751 mkr | 196 000 kr |
| 20 procent lägre centrala medel | 5,501 mkr | 393 000 kr |
| 30 procent lägre centrala medel | 8,252 mkr | 589 000 kr |
Modellen är en stressövning, inte en prognos. Nya avtal kan ersätta en del av bortfallet, och EFD kan ändra hur pengarna fördelas. Men den visar storleksordningen i den klubbnära ekonomin.
Ett tapp på 40 procent, samma andel som OBOS och Svenska Spel står för av EFD:s uppgivna bruttointäkter, skulle motsvara 11,002 miljoner för de damallsvenska klubbarna och cirka 786 000 kronor per lag om minskningen slår proportionellt mot 2025 års pott.
Det hårdaste tänkbara genomslaget är betydligt större. Om hela avtalsbortfallet på 24 miljoner skulle vältras över på just de 14 damallsvenska klubbarna blir förlusten 1,714 miljoner per klubb. Det motsvarar 87 procent av de centrala medel som faktiskt fördelades 2025 och ska ses som ett takscenario, inte som det troligaste utfallet.
Så förändras singelklubbarnas resultat
För de fristående klubbarna går det att lägga tappet direkt på det senaste redovisade resultatet. Tabellen är mekanisk: den förutsätter att inga nya intäkter eller kostnadsminskningar tillkommer.
| Klubb | Efter –10 % | Efter –20 % |
|---|---|---|
| IK Uppsala* | –0,224 mkr | –0,421 mkr |
| Växjö DFF | –10,035 mkr | –10,232 mkr |
| Vittsjö GIK | –0,167 mkr | –0,364 mkr |
| Piteå IF DFF | –0,372 mkr | –0,569 mkr |
| FC Rosengård | –2,318 mkr | –2,515 mkr |
| Kristianstads DFF | 0,719 mkr | 0,522 mkr |
| Eskilstuna United | 0,786 mkr | 0,589 mkr |
| Klubb | Basresultat | Efter –30 % |
|---|---|---|
| IK Uppsala* | –0,028 mkr | –0,617 mkr |
| Växjö DFF | –9,839 mkr | –10,428 mkr |
| Vittsjö GIK | 0,029 mkr | –0,560 mkr |
| Piteå IF DFF | –0,176 mkr | –0,765 mkr |
| FC Rosengård | –2,122 mkr | –2,711 mkr |
| Kristianstads DFF | 0,915 mkr | 0,326 mkr |
| Eskilstuna United | 0,982 mkr | 0,393 mkr |
* IK Uppsalas basresultat är från 2024 och används bara för att visa storleksordningen. Det är inte klubbens resultat för 2025 eller 2026.
Kristianstad och Eskilstuna är de enda singelklubbarna som fortfarande visar plus i alla tre scenarierna. Vittsjö går från en liten vinst till förlust redan vid ett tapp på 10 procent. För Växjö och Rosengård är det befintliga underskottet större än själva sponsorsmällen.
Fem år av kostnadsökningar har redan tömt marginalerna
Sponsor- och tv-frågan kommer ovanpå ett strukturellt problem. Mellan 2021 och 2025 ökade klubbarnas samlade intäkter från 148,9 till 224,0 miljoner kronor. Kostnaderna steg under samma period från 174,8 till 334,5 miljoner.
| År | Intäkter / kostnader | Redovisat resultat |
|---|---|---|
| 2021 | 148,9 / 174,8 mkr | –26,1 mkr |
| 2022 | 185,6 / 224,8 mkr | –37,8 mkr |
| 2023 | 192,8 / 234,1 mkr | –41,0 mkr |
| 2024 | 217,8 / 285,2 mkr | –67,0 mkr |
| 2025 | 224,0 / 334,5 mkr | –110,2 mkr |
Under 2025 ökade intäkterna med 3 procent och kostnaderna med 17 procent. Medianklubbens kostnad steg ännu mer, 23 procent. Det rekordstora underskottet på 110,2 miljoner kronor kan därför inte förklaras med en enstaka storsatsning.
Ingen klubb hade positiv drift före spelartransfers. Personalkostnaderna stod för 63 procent av samtliga kostnader, och spelarlönerna exklusive sociala avgifter ökade med 9 procent på ett år. Sedan 2019 har spelarlönerna per klubb stigit med 79 procent.
Den utvecklingen gör ett centralt tapp svårare att möta. När merparten av kostnaden består av avtalade löner går det inte alltid att minska utgifterna lika snabbt som sponsorintäkterna försvinner.
Singelklubbarna: samma tapp, helt olika marginaler
De fristående damklubbarna måste i huvudsak bära sin egen elitverksamhet. Här blir eget kapital och löpande likviditet direkt avgörande.
| Klubb | Senaste resultat | Eget kapital |
|---|---|---|
| IK Uppsala | –0,028 mkr* | –1,951 mkr |
| Växjö DFF | –9,839 mkr | 0,181 mkr |
| Vittsjö GIK | 0,029 mkr | 0,347 mkr |
| Piteå IF DFF | –0,176 mkr | 0,028 mkr |
| FC Rosengård | –2,122 mkr | 0,118 mkr |
| Kristianstads DFF | 0,915 mkr | 1,202 mkr |
| Eskilstuna United | 0,982 mkr | 1,762 mkr |
* IK Uppsalas resultat är från 2024. Eget kapital avser 2025. Någon jämförbar offentlig resultaträkning för 2025 har inte kunnat användas.
1. IK Uppsala: ett redan akut licensläge
IK Uppsala hade negativt eget kapital på 1,951 miljoner kronor vid utgången av 2025. SvFF:s licensnämnd underkände klubbens plan för att återställa kapitalet och kräver ett periodbokslut per den 31 augusti 2026 som visar minst noll i eget kapital.
Klubben har fortfarande möjlighet att uppfylla kravet och ska därför inte beskrivas som uträknad. Men Uppsala är det enda laget i granskningen med ett konkret, pågående licensproblem. Under sommaren 2026 har föreningen dessutom avvecklat både klubbchefs- och tränartjänster som en del av ekonomiska och organisatoriska förändringar.
Ett tapp i centrala medel blir här inte en isolerad budgetavvikelse. Det läggs ovanpå behovet att först reparera ett negativt kapital.
2. Växjö DFF: sponsorsmällen är mindre än grundproblemet
Växjö hade 12,906 miljoner kronor i intäkter och 22,742 miljoner i kostnader. Förlusten blev 9,839 miljoner, samtidigt som eget kapital stannade vid 181 000 kronor.
Klubben har historiskt fått stöd från majoritetsägaren Santhe Dahls investmentbolag. Det minskar risken för ett omedelbart betalningsstopp, men flyttar risken till en annan punkt: Växjös ekonomiska modell förutsätter att det privata stödet består. Ett centralt tapp på 589 000 kronor är litet jämfört med det befintliga underskottet men gör beroendet av fortsatt finansiering ännu större.
3. Vittsjö GIK: plusresultat men känslig kassa
Vittsjö redovisade 29 000 kronor i vinst, 347 000 kronor i eget kapital och en balanslikviditet på 1,9. På pappret är det betydligt bättre än flera konkurrenter.
Den löpande kassasituationen ser mer ansträngd ut. I april 2026 bad föreningen supportrar om 150 000 kronor för att finansiera bortaresan till Piteå. Det visar varför ett bokslut nära noll inte är samma sak som en robust ekonomi.
I 30-procentsscenariot vänds Vittsjös lilla plus till cirka 560 000 kronor minus. För att neutralisera tappet behöver klubben minska kostnaderna med ungefär 4,9 procent.
4. Piteå IF DFF: nästan ingen kapitalbuffert
Piteå låg nära balans med ett resultat på minus 176 000 kronor och ett driftresultat på minus 320 000. Problemet finns i balansräkningen: eget kapital var bara 28 000 kronor, soliditeten 1 procent och balanslikviditeten 0,8.
Ett centralt bortfall på 589 000 kronor är mer än tjugo gånger det egna kapitalet. Piteå har alltså mindre behov än Växjö av att laga ett stort löpande underskott, men nästan ingen sparad marginal när en ny intäktschock kommer.
5. FC Rosengård: stark verksamhet, svag stötdämpare
Rosengård sticker ut bland singelklubbarna. Intäkterna var 38,924 miljoner kronor, näst högst i serien, och klubben har både kommersiell kraft och dokumenterad förmåga att sälja spelare.
Ändå blev förlusten 2,122 miljoner och eget kapital bara 118 000 kronor. Ett 30-procentigt tapp skulle mekaniskt försämra resultatet till minus 2,711 miljoner. Rosengård är mindre beroende av den centrala potten än småklubbarna, men den låga kapitalbufferten gör att lönsamheten måste återställas snabbt.
6. Kristianstads DFF: klarar stresstestet, men inte utan transfers
Kristianstad är den starkaste etablerade singelklubben i granskningen. Resultatet var plus 915 000 kronor, eget kapital 1,202 miljoner, soliditeten 51 procent och balanslikviditeten 2,0.
Efter ett mekaniskt centralt tapp på 589 000 kronor skulle klubben fortfarande visa cirka 326 000 kronor i vinst. Men slutresultatet döljer en svagare drift: före spelaraffärer var resultatet minus 1,488 miljoner. Ett positivt transfernetto på 2,388 miljoner vände året till vinst.
Kristianstad har alltså en fungerande kapitalmarginal men behöver fortsatta spelarförsäljningar eller bättre återkommande intäkter för att hålla dagens kostnadsnivå.
7. Eskilstuna United: bäst siffror, men från en lägre serie
Eskilstuna avslutade 2025 med 982 000 kronor i vinst, 1,762 miljoner i eget kapital, 79 procents soliditet och balanslikviditet omkring 4,7. Sponsor- och reklamintäkterna ökade till drygt 6 miljoner kronor. Bland singelklubbarna är det den starkaste redovisade kombinationen av lönsamhet och buffert.
Efter ett tapp på 589 000 kronor skulle resultatet fortfarande vara omkring 393 000 kronor på plus. Osäkerheten är att siffrorna skapades i Elitettan. Uppflyttningen 2026 innebär högre krav på spelarbudget, personal och resor. Klubben har heller ingen stor herrverksamhet som permanent skyddsnät.
Vad 30-procentsscenariot kräver av klubbarna
Alla klubbar förlorar lika mycket i Hurbra-modellen, men 589 000 kronor väger olika tungt i budgeten. Tabellen visar hur stor kostnadsminskning som skulle krävas för att helt neutralisera tappet, räknat mot den senaste tillgängliga kostnadsbasen.
| Klubb | Nödvändig kostnadsminskning |
|---|---|
| IK Uppsala* | 7,7 % |
| Eskilstuna United* | 5,6 % |
| IF Brommapojkarna | 4,9 % |
| Vittsjö GIK | 4,9 % |
| Kristianstads DFF | 4,4 % |
| Piteå IF DFF | 3,3 % |
| IFK Norrköping | 3,3 % |
| AIK | 2,9 % |
| Växjö DFF | 2,6 % |
| Djurgården | 2,3 % |
| Malmö FF | 1,9 % |
| FC Rosengård | 1,4 % |
| BK Häcken FF | 1,3 % |
| Hammarby | 1,3 % |
* Uppsala och Eskilstuna hade Elitettankostnader under basåret. Deras damallsvenska kostnader 2026 är sannolikt högre. Det gör procentsatsen mindre, men det absoluta beloppet 589 000 kronor är detsamma.
Anpassningen i tabellen bevarar bara klubbens senaste resultatnivå. En klubb som redan går med underskott behöver spara mer för att nå noll. För en liten förening kan 589 000 kronor motsvara en eller flera tjänster, flera spelaravtal eller en stor del av resebudgeten. För Hammarby och Häcken är beloppet drygt en procent av den redovisade kostnadsbasen.
Dubbelklubbarna: stora minus, ännu större skyddsnät
Sju lag i 2025 års damallsvenska ekonomirapport räknades som dubbelklubbar. Deras damverksamheter stod för 95,4 miljoner av ligans totala underskott på 110,2 miljoner kronor. Det låter alarmerande, men siffrorna måste läsas tillsammans med föreningarnas samlade ekonomi.
| Klubb | Damresultat | Eget kapital i förening eller koncern |
|---|---|---|
| BK Häcken FF | –1,130 mkr | 0,259 mkr* |
| AIK | –17,844 mkr | 54,419 mkr |
| IFK Norrköping | –13,744 mkr | 68,028 mkr |
| IF Brommapojkarna | –7,528 mkr | 72,031 mkr |
| Hammarby | –13,888 mkr | 232,401 mkr |
| Djurgården | –15,954 mkr | 334,038 mkr |
| Malmö FF | –25,320 mkr | 675,062 mkr |
* BK Häcken FF är en separat juridisk förening men delar resurser med herrorganisationen och klassas av SvFF som dubbelklubb.
Jämförelsen är medvetet asymmetrisk: damresultatet visar kostnaden för satsningen, medan det egna kapitalet visar vilken stötdämpare hela organisationen har. Gemensamma sponsor-, medlems- och evenemangsintäkter bokförs dessutom ofta centralt och syns inte alltid som intäkt hos damlaget. Därför går det inte att beräkna damlagets verkliga centralberoende genom att bara dela ersättningen med den redovisade damintäkten.
BK Häcken: starkast damintäkter, svag juridisk balansräkning
Häcken hade seriens högsta damintäkter, 43,518 miljoner kronor, och förlusten stannade vid 1,130 miljoner. Verksamheten delar resurser med BK Häckens herrorganisation, vilket ger en stödkapacitet som en fristående damklubb normalt saknar.
Samtidigt hade den juridiska damföreningen bara 259 000 kronor i eget kapital, 4 procents soliditet och balanslikviditet på 0,8. Häcken placeras därför mitt i rankingen: den operativa verksamheten är stark och kopplingen till herrorganisationen viktig, men den egna balansräkningen ger inte samma skydd som i de fullt integrerade dubbelklubbarna.
AIK, Norrköping och BP: olika starka föreningsbuffertar
AIK:s damverksamhet förlorade 17,844 miljoner kronor. Hela föreningen hade 54,419 miljoner i eget kapital, men balanslikviditeten var 0,7. AIK hade också en konsolideringsgrad på 31 procent, under riktmärket 50 procent och lägre än övriga fullt integrerade dubbelklubbar i jämförelsen. Ett centralt tapp är hanterbart, men AIK har minst finansiell marginal i den gruppen.
IFK Norrköpings damverksamhet förlorade 13,744 miljoner kronor. Föreningens eget kapital på 68,028 miljoner och balanslikviditet på 1,1 ger större uthållighet, så länge klubben fortsätter att prioritera satsningen.
BP:s damverksamhet är mindre. De redovisade intäkterna var 4,405 miljoner och underskottet 7,528 miljoner. På föreningsnivå fanns däremot 72,031 miljoner i eget kapital, 67 procents soliditet och balanslikviditet på 2,9. Det gör 589 000 kronor kännbart i dambudgeten men inte till ett hot mot föreningens betalningsförmåga.
Hammarby, Djurgården och Malmö har de största stötdämparna
Hammarby kombinerar 32,325 miljoner kronor i redovisade damintäkter med starka publik- och transferintäkter. Föreningens eget kapital var 232,401 miljoner. Damunderskottet på 13,888 miljoner kräver fortsatt intern finansiering, men ett centralt tapp på 589 000 kronor är litet i relation till både verksamheten och bufferten.
Djurgårdens damverksamhet förlorade 15,954 miljoner kronor. Hela föreningen hade samtidigt 334,038 miljoner i eget kapital, 54 procents soliditet och balanslikviditet på 2,4. Ett sämre centralt avtal ökar kostnaden för satsningen, men förändrar inte den kortsiktiga överlevnadsförmågan.
Malmö FF redovisade seriens största damunderskott, 25,320 miljoner kronor, och samtidigt det klart största egna kapitalet: 675,062 miljoner. Ett tapp på 589 000 kronor motsvarar knappt 0,1 procent av det egna kapitalet. Den relevanta risken är därför inte bristande betalningsförmåga utan att föreningen i framtiden skulle välja att skala ned sin damsatsning.
Transfers kan rädda bokslutet – men inte ersätta ett tv-avtal
Damallsvenskans spelarförsäljningar ökade till 20,439 miljoner kronor 2025. Efter spelarköp var nettoexporten 14,331 miljoner. BK Häcken, Djurgården, Rosengård, Hammarby och Kristianstad redovisade alla mer än 2 miljoner i försäljningsintäkter.
Det är en viktig ny intäktsmotor, men den är ojämn och svår att budgetera. En klubb kan utveckla spelare väl utan att få rätt bud vid rätt tidpunkt. En skada, kort återstående kontraktstid eller ett svagare internationellt transferfönster kan flytta intäkten mellan år.
Kristianstad visar skillnaden tydligast. Klubben gjorde vinst på sista raden, men den löpande driften var 1,488 miljoner kronor back. Transfernettot på 2,388 miljoner bar bokslutet. Vittsjö och Piteå låg närmare driftbalans, men hade i stället mycket mindre kapitalbuffertar.
En ekonomiskt hållbar klubb behöver därför klara fyra test samtidigt: återkommande intäkter som bär driften, tillräckligt eget kapital, likviditet för löpande betalningar och en realistisk extern stödkapacitet när det oväntade inträffar.
Krisen kommer att slå mellan klubbarna, inte bara mot serien
EFD:s 24-miljonersrisk är stor, men den mest sannolika direkta klubbeffekten är lägre än 24 miljoner. Hurbra-modellens 30-procentsscenario innebär 589 000 kronor per klubb. Det är tillräckligt för att vända Vittsjös lilla vinst till en tydlig förlust, pressa Piteås redan minimala kapitalmarginal och försvåra IK Uppsalas försök att återställa ett negativt eget kapital.
Samma tapp kan Malmö FF, Djurgården och Hammarby täcka utan att den kortsiktiga ekonomiska stabiliteten hotas. Där blir frågan i stället hur mycket föreningen vill betala för sin fortsatta damsatsning.
Den verkliga riskkartan följer därför organisationsformen. De fristående klubbarna måste parera bortfallet i sina egna små balansräkningar. Dubbelklubbarna kan sprida förlusten över betydligt större verksamheter. Om nya sponsor- och tv-avtal inte fyller hålet inför 2027 riskerar skillnaden mellan de två ekonomiska systemen att bli större – även om alla 14 klubbar förlorar exakt lika många kronor.