Handelsbanken och Swedbank föll betydligt mer än Stockholmsbörsen på måndagen. Inför valet den 13 september pekas en möjlig ny bankskatt ut som en risk som utländska investerare börjat väga in. Men den politiska vägen till en sådan skatt är långt ifrån rak.

Stockholmsbörsen avslutade måndagen den 24 augusti nära oförändrat. För flera av storbankerna var utvecklingen betydligt svagare.

Handelsbanken föll 1,6 procent och Swedbank 1,5 procent. SEB backade 0,6 procent medan Nordea klarade sig bättre.

En möjlig förklaring som lyfts på marknaden är det svenska valet och risken för ytterligare beskattning av bankerna. En analytiker uppgav under dagen att investerare i London börjat intressera sig för frågan.

Det betyder inte att bankskatten ensam förklarar måndagens kursfall. Men med mindre än tre veckor kvar till valet har den blivit ytterligare en osäkerhet för den som äger svenska bankaktier.

Ny bankskatt skulle komma ovanpå den som redan finns

Sverige har redan en särskild skatt på stora banker.

Den så kallade riskskatten för kreditinstitut infördes 2022 och gäller banker och andra kreditinstitut med mycket stora skulder. För 2026 är gränsen 197 miljarder kronor och skattesatsen 0,07 procent av beskattningsunderlaget.

Staten räknar med intäkter på omkring 6,7 miljarder kronor från den befintliga skatten.

Det som nu diskuteras i valrörelsen är alltså inte om Sverige ska börja beskatta bankerna särskilt. Frågan är om ytterligare en skatt ska läggas ovanpå den befintliga.

Hurbra har tidigare gått igenom hur förslagen om bankskatt 2026 ser ut och vad partierna vill.

S, V och MP vill beskatta bankvinster hårdare

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill alla införa ytterligare beskattning av bankerna, men modellerna skiljer sig tydligt åt.

Parti	Förslag
Socialdemokraterna	Tillfällig skatt på den del av räntenettot som överstiger ett historiskt genomsnitt. Beräknad intäkt omkring 4 miljarder kronor.
Vänsterpartiet	50 procent skatt på vinster över bankernas genomsnittliga vinster 2018–2022. Beräknad intäkt omkring 10 miljarder kronor.
Miljöpartiet	Tillfällig skatt på övervinster med räntenettot som skattebas. Beräknad intäkt omkring 12,5 miljarder kronor 2026.
Centerpartiet	Säger nej till en ny bankskatt.

Skillnaden mellan förslagen är viktig för sparare.

En skatt på fyra miljarder kronor är något helt annat än en modell som väntas dra in över tolv miljarder. Det går därför inte att redan nu räkna ut exakt hur hårt Handelsbanken, Swedbank eller SEB skulle påverkas efter valet.

Först krävs ett politiskt beslut och en slutlig modell.

Centerpartiets nej kan bli avgörande

På pappret finns en tydlig majoritet bland oppositionspartiernas väljare. Men den majoriteten försvinner när bankskatten isoleras som enskild fråga.

I de senaste stora opinionsmätningarna ligger Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans kring 45–46 procent.

Det räcker inte till egen majoritet.

För att bygga ett regeringsunderlag behöver de i dagens opinionsläge sannolikt stöd från Centerpartiet. Och Centerpartiet har sagt nej till den nya bankskatten.

Det är den viktigaste detaljen för den som försöker bedöma den verkliga risken.

En oppositionsseger den 13 september betyder alltså inte automatiskt att en ny bankskatt införs.

Samtidigt betyder Centerpartiets motstånd inte att frågan är död. Efter valet väntar regeringsförhandlingar där skatter, budget och andra reformer kan bli delar av större uppgörelser.

Marknaden behöver därför inte tro att bankskatten definitivt blir verklighet för att börja ta höjd för den.

Det räcker att sannolikheten har ökat.

Därför kan bankaktier reagera kraftigt

För banker är frågan känslig eftersom skatten riktas mot den del av verksamheten som varit mycket lönsam under de senaste åren.

Räntenettot är skillnaden mellan bankernas ränteintäkter och räntekostnader och har varit en central förklaring till de höga vinsterna när räntorna stigit.

Om staten tar en större del av vinsterna minskar i förlängningen det kapital som kan användas till utdelningar, återköp eller investeringar.

För en aktieägare behöver alltså inte banken få finansiella problem för att en ny skatt ska vara negativ.

Det räcker att den förväntade framtida vinsten per aktie blir lägre.

Det är dessutom en typ av risk som kan få stor betydelse snabbt. När Italien 2023 överraskande presenterade en skatt på bankernas övervinster föll flera stora italienska bankaktier kraftigt samma dag.

Den svenska situationen är inte direkt jämförbar, men exemplet visar varför marknaden följer politiska besked om bankbeskattning noga.

Det här betyder det för den som äger bankaktier

Svenska banker har under lång tid lockat sparare med höga vinster, starka balansräkningar och stora utdelningar.

Normalt tittar marknaden framför allt på faktorer som räntenetto, kreditförluster, kostnader, konjunktur och kapitalutdelning.

Inför valet får investerarna ytterligare en punkt att bevaka: politiken.

För den som äger Handelsbanken, Swedbank, SEB eller bankfonder innebär det att kurserna under de närmaste veckorna kan reagera på opinionsmätningar, besked från partierna och framför allt signaler om vilka ekonomiska frågor som kan bli avgörande i kommande regeringsförhandlingar.

Det betyder däremot inte att måndagens kursfall är början på en större nedgång.

Bankskatten är fortfarande ett förslag, inte ett färdigt beslut.

Så konkret är risken just nu

Det går att dela upp läget i tre delar.

För det första finns en konkret politisk vilja. Tre partier som tillsammans samlar en stor del av väljarstödet vill införa ytterligare beskattning av bankerna.

För det andra finns inget färdigförhandlat gemensamt förslag. Partiernas modeller skiljer sig kraftigt.

För det tredje saknar S, V och MP i dagens opinionsläge egen majoritet, samtidigt som Centerpartiet säger nej.

Det gör bankskatten till en verklig risk, men inte till ett givet valresultat.

För marknaden är det tillräckligt.

Aktiekurser bygger inte bara på det som redan har hänt, utan också på hur investerare värderar möjliga framtida utfall. Om sannolikheten för en ny skatt går från mycket liten till exempelvis måttlig kan bankaktier pressas redan långt innan ett lagförslag finns på bordet.

Svårt att räkna på effekten före valet

Den stora frågan för sparare är förstås vad en bankskatt faktiskt skulle kosta de enskilda bankerna.

Där finns ännu inget säkert svar.

Socialdemokraternas modell är inte tillräckligt detaljerad för att exakt räkna fram skatten per bank. Dessutom skulle ett eventuellt regeringsunderlag sannolikt behöva förhandla fram en modell som kan skilja sig från partiernas ursprungliga förslag.

Att i dag säga att exempelvis Swedbank skulle förlora ett visst antal miljarder kronor per år blir därför mer spekulation än analys.

Den befintliga riskskatten visar samtidigt att särskild bankbeskattning redan är en etablerad del av det svenska skattesystemet. Skatteverket beskriver reglerna och vilka kreditinstitut som omfattas.

Frågan inför valet är hur mycket längre nästa regering är beredd att gå.

För bankaktierna är läget därmed ovanligt tydligt och ovanligt oklart på samma gång.

Skatterisken är tillräckligt konkret för att börsen ska bry sig om den, men ännu inte tillräckligt konkret för att räkna på.