Ilona Szatmári Waldau skrev ett stödjande brev till en man som dömts för att ha organiserat dödliga bombattacker. Vänsterpartiet förklarar det med en misslyckad faktakontroll. Men riksdagsledamotens brev är bara det senaste i en lång rad fall. Hurbra:s kartläggning omfattar 30 V-företrädare och kandidater som under mandatperioden har kopplats till terrorhyllningar, stöd för våldsorganisationer, antisemitism eller andra extrema övertramp.

Det betyder inte att Vänsterpartiet har haft 30 islamister på sina listor. Det betyder inte heller att samtliga har stött Hamas.

Den breda siffran består av 25 kandidater som Vänsterpartiet strök eller fick att lämna sina valsedlar efter Expressens granskning sommaren 2026 och fem separata fall på lokal nivå eller i riksdagen.

Fallen är olika allvarliga. Några handlar om uttryckliga hyllningar av Hamas, Hizbollah och deras ledare. Andra gäller antisemitiska konspirationer, förvrängningar av Förintelsen, stöd för sekulära terrororganisationer eller helt andra extrema ställningstaganden.

Men när samma sorts problem återkommer i kommun efter kommun, når riksdagen och gång på gång upptäcks först av journalister räcker det inte längre att tala om en handfull enskilda misstag.

Ilona Szatmári Waldau skrev till terrordömd fånge

Den senaste händelsen rör Vänsterpartiets riksdagsledamot Ilona Szatmári Waldau.

I december 2025 deltog hon i en kampanj där svenska politiker skrev brev till palestinska fångar. Szatmári Waldau skrev stödjande till Ahmad al-Moghrabi, som dömts för att ha organiserat bombattacker med civila dödsoffer och beskrivits som en lokal ledare inom al-Aqsamartyrernas brigader.

Brevet innehöll stöd till honom som politisk fånge och en förhoppning om att han snart skulle bli fri.

Szatmári Waldau har förklarat att hon fick uppgifterna om mottagaren från Palestinska riksförbundet. Vänsterpartiets krav var enligt partiet att breven inte skulle skickas till personer som angripit civila. Här brast faktakontrollen.

Materialet har tagits bort. Nooshi Dadgostar har fortsatt förtroende för sin riksdagsledamot.

Förklaringen kan vara sann. Det finns inget som visar att Szatmári Waldau medvetet valde en person dömd för dödliga terrorattacker. Men en riksdagsledamot som sätter sitt namn under ett stödbrev har ett eget ansvar för vem brevet skickas till.

Att en extern organisation presenterat felaktiga eller ofullständiga uppgifter löser inte det problemet.

30 namn betyder inte 30 islamister

Den mest uppseendeväckande siffran i kartläggningen är 30. Den måste samtidigt användas korrekt.

Siffra	Vad den beskriver
25	Kandidater som ströks eller lämnade V:s valsedlar efter granskningen 2026
13	Kandidater som i den första vågen rapporterades ha hyllat eller uttryckt stöd för Hamas
5	Separata fall utanför kandidatlistan
30	Unika personer i den breda kartläggningen
2	Ytterligare gränsfall som inte räknas in

Expressens granskning omfattade inte bara terrorstöd. Bland de 25 kandidaterna fanns också personer som uppmärksammades för rysk propaganda, LVU-desinformation, homofobi och kvinnosyn.

Det vore därför fel att kalla dem 25 Hamasanhängare eller 25 islamister.

Den säkraste snäva siffran är 13. Så många kandidater rapporterades i början av juni ha tagits bort efter uppgifter om hyllningar av eller stöd för Hamas. Därefter fortsatte granskningen och kandidatkrisen växte till totalt 25 personer.

Hurbra rapporterade redan i ett tidigare skede om hur Vänsterpartiets kandidatkris hade vuxit efter Hamas-granskningen.

Den slutliga siffran blev ännu högre.

Så har kartläggningen avgränsats

Kartläggningen räknar personer, inte inlägg eller politiska incidenter.

Vanliga stöduttalanden för Palestina ingår inte. Hård kritik mot Israel räcker inte heller. Det krävs rapportering om terrorhyllningar, stöd för väpnade organisationer, antisemitism eller andra tydligt extrema övertramp.

Vissa inlägg som granskades kan ha publicerats före mandatperioden. Den korrekta avgränsningen är att fallen har avslöjats, hanterats eller fått politiska konsekvenser under mandatperioden 2022–2026.

Påståendena om kandidaternas inlägg bygger till stor del på Expressens granskning. Där personer själva har nekat till att stödja terrorism, beskrivit en delning som ett misstag eller lämnat en annan förklaring måste även det framgå.

Fem separata fall utanför kandidatlistan

De 25 strukna kandidaterna är inte hela historien. Under mandatperioden har minst fem andra uppmärksammade fall berört V-företrädare på kommunal nivå eller i riksdagen.

Ali Hadrous

Ali Hadrous var Vänsterpartist i Landskrona. Han uppmärksammades 2024 för grovt antisemitiska publiceringar och hyllningar av terrorister.

Partiet inledde ett uteslutningsärende. Hadrous valde därefter att lämna Vänsterpartiet.

Fallet fick extra tyngd eftersom det inte handlade om en okänd person som precis anslutit sig till partiet. Han hade haft politiska uppdrag och varit en del av den lokala organisationen.

Orwa Kadoura

Orwa Kadoura var vice ordförande för Vänsterpartiet i Malmö.

Bland materialet han delat fanns en video som hyllade Hamas attack den 7 oktober 2023 och andra publiceringar som kritiserades som antisemitiska. Kadoura lämnade partiet i september 2024.

Även här kom reaktionen efter extern granskning. Det var inte Vänsterpartiets egna kontroller som först identifierade materialet.

Kristofer Lundberg

Kristofer Lundberg var ordförande för Vänsterpartiet i Angered och en välkänd profil i den lokala partiorganisationen.

Han uttryckte stöd för PFLP, Folkfronten för Palestinas befrielse, och uteslöts ur Vänsterpartiet hösten 2024.

PFLP är terrorlistat av EU men är inte islamistiskt. Organisationen är sekulär, marxistisk och palestinskt nationalistisk.

Fallet ska alltså inte användas som bevis för islamistiskt inflytande. Däremot hör det tydligt hemma i en kartläggning av V-företrädare som stött vålds- eller terrororganisationer.

Lorena Delgado Varas

Dåvarande riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas delade en bild med ett budskap om att ”sionistjudar” kontrollerade medier, banker och internationella institutioner.

Hon tog bort inlägget och uppgav att hon inte förstått innehållet. En förundersökning lades ned eftersom uppsåt inte kunde styrkas.

Vänsterpartiets ledning slog ändå fast att materialet var antisemitiskt och att förtroendet var förbrukat. Delgado Varas lämnade riksdagsgruppen och senare även partiet efter att ett uteslutningsärende inletts. Partiet hänvisade då också till omfattande samarbetssvårigheter.

Det är viktigt att skilja på juridik och politiskt ansvar. Hon dömdes inte för antisemitism. Men en riksdagsledamot ansvarar fortfarande politiskt för innehåll som hon själv sprider.

Ilona Szatmári Waldau

Ilona Szatmári Waldau är den enda av de fem som fortfarande har Vänsterpartiets uttryckliga förtroende.

Partiets förklaring är att hon lurades av bristfälliga uppgifter och inte visste att mottagaren av brevet hade dömts för attacker mot civila.

Det gör hennes fall annorlunda än ett uttryckligt stöd för Hamas eller Hizbollah. Samtidigt är det svårt att bortse från att kontrollen återigen misslyckades på en grundläggande punkt.

Kandidatkrisen omfattade 25 personer

Vänsterpartiet presenterade tusentals kandidater inför valet 2026. Efter Expressens granskning fick 25 av dem lämna eller strykas från listorna.

Samtliga hade inte gjort samma sak. Tabellen redovisar därför vad de enligt granskningen uppmärksammades för, inte en gemensam etikett som terroranhängare.

Namn och kommun	Rapporterat innehåll
Islam Qatesh, Karlskrona	Stöd för Hamas, Hizbollah, al-Qaida, Huthirörelsen och PFLP
Ahmed El Kilani, Landskrona	Hyllningar av bland andra Hassan Nasrallah och Yahya Sinwar
Mohammed Nashabat, Ale	Hyllningar av Hizbollahledaren Nasrallah och Irans högste ledare
Mohamed Kher Khalil Mouesh, Bromölla	Delning som hyllade en person bakom ett terrordåd
Ahmed Marouf, Eksjö	Inlägg om ledare och företrädare för Hamas och Hizbollah
Wesam Najim, Sävsjö	Flera publiceringar till stöd för Hamas
Tamam Hashan, Helsingborg	Kopplades till firande av Hamas attack den 7 oktober
Nidal Hejjo, Helsingborg	Kopplades till firande och positiva uttalanden om attacken
Soha Elhams, Helsingborg	Kopplades till firandet och till antisemitiskt material
Sufian Farhat, Ronneby	Återkommande stöd för Hamas och Hizbollah, vilket han själv förnekade var terrorstöd
Sabah Mohawish, Växjö	Delade en hyllning till Hamas talesperson och ett budskap om judar
Azhar Sugawi, Avesta	Delade ett inlägg där attacken den 7 oktober beskrevs som framgångsrik
Hala Saafan, Norrköping	Beskrev Hamasledaren Yahya Sinwar som martyr och motståndssymbol
Mohamad Abdulkarim, Landskrona	Ingick i granskningen av extremistiska publiceringar och lämnade sina uppdrag
Basil Alrefaee, Staffanstorp	Rapporterades ha hyllat en Hamasledare
Mona Alsalehi Nordfält, Östra Göinge	Antisemitiska konspirationer och material från profiler som stött Hamas
Ruqayyah Alkhatib, Örebro	Material som ifrågasatte eller förvrängde Förintelsen
Yazan Abushammala, Halmstad	Grov antisemitisk propaganda och ifrågasättanden av Förintelsen
Khaled Abed Alghani, Örebro	Föreställningar om judisk kontroll över medier och internationella konflikter
Nabil El-Khatib, Sävsjö	Delade ett påstående som förnekade dödandet vid Nova-festivalen
Behrad Ansari, Emmaboda	Delade ett antisemitiskt citat och drog tillbaka sin kandidatur
Ali Jassin, Halmstad	Kopplades till antisemitiskt bildmaterial
Samer Saad Mohialdeen, Sävsjö	Rysk propaganda samt homofoba och kvinnofientliga uttalanden
Serin Tamim, Gislaved	Medverkade till spridning av LVU-desinformation
Bassam Soudi, Sjöbo	Uttalanden där kvinnor beskrevs som underordnade män

Vissa personer har förnekat att de stött terrorism. Andra har beskrivit publiceringar som misstag, sagt att de inte förstått innehållet eller hävdat att deras budskap ryckts ur sitt sammanhang.

Vänsterpartiet valde trots det att till slut avlägsna samtliga 25 från sina valsedlar.

Alla fallen är inte samma sak

Den breda listan riskerar att bli missvisande om alla klumpas ihop. Det finns minst fyra tydligt skilda kategorier.

Stöd för islamistiska terrororganisationer

Hamas, Hizbollah och al-Qaida är islamistiska organisationer. När kandidater hyllar deras ledare, firar deras attacker eller sprider stöd för organisationerna är kopplingen till islamistisk extremism tydlig.

Den första vågen med 13 strukna kandidater hör till stor del hemma här.

Det betyder fortfarande inte att alla 13 själva är islamister. En person kan dela en terrorhyllning av okunskap, grupplojalitet, politisk desperation eller ren omdömeslöshet utan att ha en genomarbetad islamistisk ideologi.

För ett demokratiskt parti är skillnaden inte oviktig, men den löser inte kandidatproblemet. Den som hyllar Hamas attack mot civila är olämplig som företrädare även om personen inte kan redogöra för Hamas ideologi.

Sekulära terror- och våldsorganisationer

PFLP och al-Aqsamartyrernas brigader är inte islamistiska.

PFLP är marxistiskt. Al-Aqsamartyrernas brigader är knutna till den sekulära Fatahrörelsen. Stöd för dem kan vara stöd för terrorism eller politiskt våld, men det är inte islamism.

Här hör fallen Kristofer Lundberg och Ilona Szatmári Waldau hemma, även om deras agerande också skiljer sig kraftigt från varandra. Lundberg uttryckte ett medvetet politiskt stöd för PFLP. Szatmári Waldau säger att hon inte kände till mottagarens bakgrund.

Att hålla isär sådana fall gör inte kartläggningen svagare. Det gör den svårare att avfärda.

Antisemitism är inte samma sak som Israelkritik

Flera fall handlar främst om antisemitiska konspirationer, förnekande eller förvrängning av Förintelsen och föreställningar om att judar kontrollerar medier, banker eller politik.

Det är något annat än att kritisera Israels regering, Gazakriget eller den israeliska ockupationen.

Vänsterpartiet har all rätt att driva en hård linje mot Israel. Problemet uppstår när personer i eller omkring partiet går från kritik av en stat till konspirationer om judar som kollektiv.

Svenska kommittén mot antisemitism har framhållit att kriget i Gaza varken förklarar eller ursäktar antisemitism inom Vänsterpartiet. Det är en viktig gräns även för den här kartläggningen.

Alla 25 tillhör inte ens artikelns kärna

Tre kandidater ströks huvudsakligen för helt andra frågor: rysk propaganda och kvinnofientlighet, LVU-desinformation samt en kvinnosyn där kvinnor beskrevs som underordnade män.

De är relevanta för den större berättelsen om bristande kandidatkontroll. De ska däremot inte användas för att blåsa upp antalet terror- eller Hamasfall.

Det är därför den breda siffran 30 alltid måste följas av en förklaring.

Vänsterpartiet stöder inte Hamas

Kartläggningen visar inte att Vänsterpartiet som organisation stöder Hamas.

Partiet har fördömt Hamas attack den 7 oktober och våld mot civila. Nooshi Dadgostar har tagit avstånd från antisemitism och partiledningen har uteslutit eller petat flera av de mest uppmärksammade personerna.

Hurbra har tidigare granskat frågan om Vänsterpartiet stöder Hamas. Svaret är nej om frågan gäller partiets officiella politik.

Det vore också orimligt att bedöma alla Vänsterpartiets medlemmar och väljare utifrån 30 personer.

Problemet är ett annat. Partiet har under flera år nominerat, valt eller behållit personer som offentligt uttryckt stöd för terrororganisationer eller spridit antisemitiskt material.

Det är inte samma anklagelse som att partiet självt står bakom budskapen. Men det är fortfarande ett allvarligt organisatoriskt och politiskt problem.

Partiet har agerat, men nästan alltid i efterhand

Vänsterpartiet kan med rätta framhålla att det agerat.

Ali Hadrous lämnade efter ett uteslutningsärende. Orwa Kadoura lämnade partiet. Kristofer Lundberg uteslöts. Lorena Delgado Varas förlorade förtroendet och lämnade. Alla 25 kandidater i 2026 års granskning togs bort från listorna.

Det är mer än att bara beklaga uttalandena.

Men åtgärderna har nästan alltid kommit efter att journalister eller andra externa granskare hittat material som redan legat offentligt. Flera personer hade politiska uppdrag, lokala ledarroller eller platser på valsedlar när publiceringarna upptäcktes.

Det väcker tre frågor som partiet ännu inte har besvarat fullt ut:

1. Hur granskas personer innan de får representera Vänsterpartiet?
2. Varför upptäcks offentliga terrorhyllningar och antisemitiska inlägg först av medier?
3. Varför har lokala partiföreningar i vissa fall fortsatt försvara personer efter avslöjandena?

Det går inte att kontrollera varje gammal publicering från varje kommunpolitiker. Ett parti kan heller aldrig garantera att ingen medlem uttrycker sig extremt.

Men en granskning behöver inte vara fullständig för att fånga inlägg där kandidater hyllar Hamasledare, firar den 7 oktober eller sprider klassiska antisemitiska konspirationer.

Problemet är geografiskt och organisatoriskt spritt

De uppmärksammade fallen kommer inte från en enda lokal förening.

Malmö, Landskrona, Helsingborg, Göteborg, Karlskrona, Ronneby, Växjö, Örebro, Halmstad, Sävsjö, Norrköping, Avesta och flera mindre kommuner förekommer i materialet.

Det finns lokala kandidater, kommunpolitiker, lokala ordförande och riksdagsledamöter.

Spridningen bevisar inte en organiserad infiltration. Det finns inget offentligt belägg för en samordnad plan där islamistiska grupper systematiskt tagit kontroll över Vänsterpartiet.

Statsminister Ulf Kristersson har använt ordet infiltration. Nooshi Dadgostar har avfärdat anklagelsen som löjeväckande och oanständig.

Utan belägg för organisation, samordning och avsikt bör infiltration inte presenteras som ett konstaterat faktum.

Det som faktiskt går att slå fast är tillräckligt allvarligt:

Vänsterpartiet har upprepade gånger släppt fram personer som offentligt uttryckt stöd för islamistiska terrororganisationer, andra våldsorganisationer eller antisemitiska idéer.

Två gränsfall som inte ingår i siffran

Riksdagsledamöterna Nadja Awad och Tony Haddou delade 2025 videomaterial från en demonstration där symboler för Hamas och Islamiska Jihad syntes.

Båda tog bort materialet och uppgav att de inte stödde organisationerna eller hade uppmärksammat symbolerna.

Det var bristande omdöme. Underlaget räcker däremot inte för att kalla dem Hamasanhängare eller terrorhyllare. De ingår därför inte bland de 30.

Björn Alling, som uteslöts 2023 efter grova politiska påhopp och uttalanden om Israel, räknas inte heller. Den offentliga rapporteringen ger inte ett tillräckligt tydligt underlag för att placera honom i artikelns kategori.

En trovärdig kartläggning måste kunna lämna personer utanför även när de hade gjort listan längre.

När slutar ett fall vara enskilt?

Ett parti med många kandidater kommer förr eller senare att nominera någon som gjort något oacceptabelt.

Två eller tre fall kan vara otur. Fem kan visa dåliga rutiner. När antalet når 30 unika personer under en mandatperiod blir förklaringen om enstaka misstag allt svårare att upprätthålla.

Det innebär inte att alla övertramp har samma orsak.

En del tycks bottna i ett okritiskt stöd för allt som beskrivs som palestinskt motstånd. En del handlar om personer som inte skiljer mellan stöd för palestinska civila och stöd för Hamas. I andra fall finns klassisk antisemitism eller konspirationstänkande. Några av de 25 kandidaterna ströks av helt andra skäl.

Den gemensamma nämnaren finns i stället hos partiet.

Vänsterpartiet har inte haft tillräckliga system för att bedöma vilka personer som ska bära dess namn på valsedlar och politiska uppdrag. Partiet har i flera fall inte identifierat uppenbara offentliga varningssignaler förrän någon annan gjort arbetet.

Där ligger det strukturella problemet.

Inte i att hela Vänsterpartiet skulle vara islamistiskt. Inte i att alla som kritiserar Israel skulle stödja terrorism. Inte heller i att 30 personer kan klumpas ihop till en enda ideologisk grupp.

Problemet är att ett demokratiskt riksdagsparti under en och samma mandatperiod gång på gång har tvingats avlägsna företrädare efter terrorhyllningar, antisemitiska publiceringar och andra extrema ställningstaganden.

Vänsterpartiet har till slut dragit gränser. Men alltför ofta har någon annan först behövt visa partiet var gränsen borde ha gått.