Den svenska bostadsmarknaden visar allt tydligare tecken på återhämtning. Villapriserna steg med 0,6 procent i augusti medan bostadsrätterna backade marginellt med 0,1 procent. Samtidigt ökar antalet affärer kraftigt och centrala Stockholm fortsätter att dra ifrån resten av landet.

Villapriserna upp 0,6 procent

De nya siffrorna från Svensk Mäklarstatistik visar att villapriserna steg med 0,6 procent under augusti. På ett år har villor blivit 3,9 procent dyrare.

För bostadsrätter var utvecklingen betydligt lugnare. Priserna sjönk med 0,1 procent under månaden, men ligger trots det 4,8 procent högre än för ett år sedan.

Sett över den senaste tremånadersperioden blir skillnaden ännu tydligare. Villapriserna har stigit med 2,8 procent, medan bostadsrättspriserna har backat med 2,1 procent.

Det gör att vi snarare ser två olika delar av samma återhämtning än en bostadsmarknad där alla priser rör sig uppåt samtidigt.

Rekordmånga villor såldes i augusti

Det kanske starkaste tecknet på att bostadsmarknaden har vaknat till liv finns i antalet genomförda affärer.

Omkring 5 300 villor såldes under augusti, vilket var 7 procent fler än under samma månad 2025. Det är samtidigt det högsta antalet villaförsäljningar under en augustimånad sedan Svensk Mäklarstatistiks statistikserie började 2005.

Även bostadsrättsmarknaden hade hög aktivitet.

Omkring 9 800 bostadsrätter bytte ägare, en ökning med 10 procent jämfört med augusti förra året.

Under årets första åtta månader har närmare 77 000 bostadsrätter sålts. Det är 9 procent fler än under motsvarande period 2025.

För villor ligger försäljningen hittills i år på omkring 41 000, 4 procent fler än förra året och den högsta nivån som noterats för perioden januari till augusti.

Det betyder att marknaden inte bara visar högre priser än för ett år sedan. Fler köpare och säljare verkar också faktiskt hitta varandra.

Centrala Stockholm sticker ut kraftigt

Bakom rikssiffrorna finns stora regionala skillnader.

Tydligast är utvecklingen i centrala Stockholm, där bostadsrättspriserna har stigit med 9,2 procent på ett år. I Stor-Stockholm är uppgången 6,7 procent.

Även centrala Göteborg visar en stark årsutveckling med en uppgång på 6,2 procent.

Malmöområdet ligger betydligt längre efter. Centrala Malmö har stigit med 1,1 procent på ett år, medan bostadsrätterna i Stor-Malmö bara har blivit 0,4 procent dyrare.

Den senaste månadens utveckling är däremot inte lika Stockholmsdominerad.

Bostadsrättspriserna i Stor-Stockholm sjönk med 0,5 procent, medan Stor-Göteborg steg med 0,7 procent och Stor-Malmö med 0,5 procent.

Det visar varför en enskild rikssiffra kan vara missvisande. Den svenska bostadsmarknaden går åt samma övergripande håll jämfört med för ett år sedan, men tempot skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet.

Även villamarknaden skiljer sig regionalt

På villamarknaden är uppgången något jämnare.

Stor-Malmö steg med 0,9 procent under den senaste mätperioden och Stor-Stockholm med 0,5 procent.

På ett år är Stor-Stockholm starkast med en prisuppgång på 6,0 procent. Stor-Malmö ligger på plus 4,3 procent medan Stor-Göteborg har stigit med 1,6 procent.

Villorna har därmed en tydligare positiv kortsiktig trend än bostadsrätterna, även om den långsiktiga prisuppgången för bostadsrätter fortfarande är större på riksnivå.

Har bostadsmarknaden vänt?

Jämfört med början av året är bilden betydligt starkare.

I januari låg prisuppgången på årsbasis på bara 0,6 procent för både bostadsrätter och villor. Samtidigt hade antalet bostadsaffärer minskat jämfört med året före.

Nu är årstakten 4,8 procent för bostadsrätter och 3,9 procent för villor samtidigt som försäljningsvolymerna stiger tydligt.

Det finns därför goda skäl att beskriva utvecklingen som en vändning från det svaga läget kring årsskiftet.

Men någon bred prisboom ser vi ännu inte.

Bostadsrätterna står i princip still den senaste månaden och har backat sett över tre månader. Dessutom är skillnaderna stora mellan exempelvis Stockholm och Malmö.

Återhämtningen syns just nu allra tydligast i villapriserna och i att betydligt fler bostäder faktiskt säljs.

Räntan blir avgörande i höst

Nästa stora fråga är vad som händer med hushållens bolånekostnader.

Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt har banken hållit dörren öppen för att räntan kan behöva höjas senare under året.

Nästa räntebesked kommer den 24 september.

Sedan det senaste beskedet har de preliminära inflationssiffrorna för augusti dock kommit in svagt. KPIF-inflationen föll till 0,7 procent, vilket åtminstone minskar trycket från inflationen inför höstens räntebeslut.

Bolåneräntorna har dessutom redan sjunkit rejält jämfört med tidigare toppnivåer. Den genomsnittliga rörliga räntan på nya bolån låg på 2,74 procent i juli.

För många hushåll innebär det att kalkylen för ett bostadsköp ser betydligt bättre ut än för ett par år sedan.

Köpare möter en tuffare marknad

För den som ska köpa bostad innebär utvecklingen att konkurrensen kan börja hårdna igen, framför allt i områden där priserna redan stigit kraftigt.

I centrala Stockholm är prisnivån nu drygt 9 procent högre än för ett år sedan. Där har den förbättrade marknaden redan hunnit bli kostsam för köpare som väntat på ytterligare prisfall.

För säljare är utvecklingen mer positiv. Fler affärer, högre årspriser och en aktivare marknad ökar chansen att faktiskt få bostaden såld.

Men det är fortfarande långt ifrån samma läge i hela landet.

Det är därför för tidigt att tala om en ny svensk bostadsboom. Däremot blir signalerna om en återhämtning allt svårare att bortse från.

Augustisiffrorna visar både stigande villapriser, kraftigt ökande försäljning och tydliga årsuppgångar. Om ränteläget förblir stabilt under hösten kan det ge bostadsmarknaden ytterligare stöd.

Den stora frågan inför resten av 2026 är därför inte längre bara om bostadsmarknaden har vänt, utan hur stark den här vändningen faktiskt blir.