Tusentals skolor i Europa fick bombhot via mejl onsdagen den 11 november. Italien drabbades särskilt hårt, men även skolor i Skottland, Nordirland och Irland mottog hotfulla meddelanden. Polisen bedömer att hoten inte är trovärdiga. Samtidigt fortsätter utredningarna om vem som ligger bakom utskicken och om de olika incidenterna har något samband.

Bombhot mot skolor i Europa – fyra områden drabbade

Omkring 6 300 italienska skolenheter eller skolorganisationer uppges ha fått bombhot via mejl. Hundratals skolor utrymdes när myndigheterna undersökte meddelandena.

Även på de brittiska öarna blev omfattningen stor. Police Scotland uppgav under onsdagskvällen att omkring 1 000 skotska skolor hade mottagit hot. I Nordirland handlade det om över 300 skolor, medan hot också rapporterades från republiken Irland.

Land eller område	Omfattning
Italien	Cirka 6 300 skolenheter eller skolorganisationer
Skottland	Omkring 1 000 skolor
Nordirland	Över 300 skolor
Irland	Flera skolor, exakt antal okänt

Siffrorna gäller mottagare av hotmeddelanden, inte antalet skolor som faktiskt utrymdes. Uppgifterna från länderna bygger dessutom på delvis olika definitioner och rapporteringstillfällen.

Det finns också uppgifter om hot mot skolor i andra delar av Storbritannien, men någon säker totalsiffra för dessa har inte fastställts.

Trots den stora omfattningen har myndigheternas kontroller inte gett några belägg för att sprängladdningar placerats ut. Polismyndigheterna har i stället bedömt meddelandena som falska eller inte trovärdiga.

Italien utrymde hundratals skolor

I Italien fick utskicken omfattande konsekvenser för undervisningen. Minst 300 skolor utrymdes i den inledande hanteringen, och polis och andra myndigheter genomförde säkerhetskontroller.

Premiärminister Giorgia Meloni uppgav att undersökningarna inte hade visat någon konkret fara.

Den italienska regeringen tog samtidigt hoten på stort allvar. Meloni sammankallade ministrar, underrättelsechefer och ansvariga för cybersäkerhet för att diskutera situationen.

Regeringen undersöker om utskicken kan vara en del av ett bredare försök att skapa oro och störa samhällsfunktioner. Någon sådan koppling har dock inte fastställts.

Försvarsminister Guido Crosetto har också framhållit att omfattande digitala hotkampanjer inte nödvändigtvis behöver organiseras av främmande makt. Enskilda personer kan åstadkomma stora störningar genom att skicka samma meddelande till ett stort antal mottagare.

Det innebär att antalet bombhot i sig inte säger något säkert om hur många gärningspersoner som är inblandade eller vilka resurser de har.

Skottland och Irland – polisen avfärdade hoten

Även i Skottland blev konsekvenserna kännbara, trots att polisen tidigt bedömde hoten som bluff.

Police Scotland uppgav att omkring 1 000 skolor hade fått hotfulla meddelanden. Myndigheten bedömde att skolorna inte behövde utrymmas enbart på grund av mejlens innehåll.

Samtidigt hann flera skolor agera innan polisens besked nådde fram.

I Highland Council, ett stort kommunområde i norra Skottland, mottog 196 skolor hotmeddelandet. Majoriteten genomförde försiktighetsutrymningar.

Vissa skolor kunde återuppta undervisningen, medan andra förblev stängda eftersom elever redan hade skickats hem.

I Police Scotlands officiella information om bombhoten framgår både den stora omfattningen och polisens bedömning att hoten inte var trovärdiga.

Över 300 skolor hotades i Nordirland

I Nordirland uppgav polisen, PSNI, att över 300 skolor hade mottagit ett hotmeddelande.

Polisen bedömde risken för allmänheten som låg. Säkerhetskontrollerna hade inte lett till några misstänkta fynd.

Nordirlands utbildningsmyndighet uppmärksammade också likheter med bluffhot som skickades till skolor i oktober. Likheterna innebär däremot inte att samma person eller grupp har identifierats bakom båda händelserna.

I republiken Irland gjorde polismyndigheten Garda en liknande bedömning. Hoten ansågs inte trovärdiga, och skolorna behövde därför inte genomföra någon generell utrymning.

Utbildningsminister Hildegarde Naughton förmedlade att skolorna skulle kontakta polisen och följa dess instruktioner.

Varför utrymdes vissa skolor men inte andra?

En tydlig skillnad mellan ländernas hantering var hur snabbt skolorna agerade och vilka besked de hade fått från myndigheterna.

I Italien utrymdes hundratals skolor medan säkerhetsläget undersöktes. I Skottland genomförde vissa skolor liknande åtgärder innan polisen meddelade att det inte fanns anledning till generell utrymning.

I Nordirland och republiken Irland kunde många skolor fortsätta verksamheten efter polisens riskbedömningar.

Det behöver alltså inte finnas någon motsättning mellan att en skola utryms och att polisen senare beskriver hotet som falskt. Utrymningen kan ha genomförts som en försiktighetsåtgärd innan tillräcklig information fanns tillgänglig.

Händelserna visar också varför ett falskt bombhot kan orsaka stora samhällskostnader. Undervisning avbryts, föräldrar behöver hämta barn, personal måste hantera säkerheten och polisresurser binds upp.

Även när ingen sprängladdning finns kan störningarna bli omfattande.

Vem ligger bakom bombhoten mot skolorna?

Det finns ännu ingen offentligt identifierad gärningsperson som med säkerhet kan kopplas till samtliga hot.

Flera olika namn och beteckningar har förekommit i rapporteringen om mejlen.

I Italien användes bland annat signaturen Mikhail Andropov tillsammans med namnet på en påstådd extremistorganisation.

Namnet har förekommit i tidigare hotmeddelanden, men det finns inga bekräftade uppgifter om att det motsvarar avsändarens verkliga identitet.

I rapporteringen om hoten mot skolor på de brittiska öarna och i Irland har också beteckningen Red Owl förekommit.

Inte heller detta namn har fastställts som en identifierad organisation eller gärningsperson.

Italienska medier har dessutom rapporterat om ett tekniskt spår till ett komprometterat konto kopplat till ett universitet i Taiwan. Även om den uppgiften skulle bekräftas innebär det inte att den verkliga avsändaren befann sig där.

Nordirlands polis har bedömt att det mejl som skickades till skolorna kom från utanför Storbritannien. Något säkert avsändarland eller någon misstänkt person har dock inte offentliggjorts.

Det är därför viktigt att skilja mellan namn som används i hotmeddelanden, tekniska spår och en faktiskt identifierad gärningsperson.

Kan bombhoten ha ett samband med tidigare attacker?

Den 11 november var inte första gången europeiska skolor drabbades av omfattande bombhot under hösten.

Redan i oktober rapporterades liknande utskick till skolor i bland annat Nordirland, Skottland, Ungern och Serbien.

Den 2 november mottog omkring 280 italienska skolledare ett separat hotutskick.

Därefter följde flera uppmärksammade incidenter som riktades mot andra verksamheter.

Den 5 november drabbades europeisk flygtrafik av omfattande hot. Hurbra har tidigare rapporterat om bombhoten mot minst 27 flygningar i Europa.

Dagen efter, den 6 november, riktades hot även mot medieföretag. I samband med bombhoten mot europeiska medier förekom samma påstådda avsändarnamn som senare användes i Italien.

Det finns alltså både tidsmässiga likheter och återkommande inslag i meddelandena.

Men liknande formuleringar, signaturer och metoder är inte tillräckliga för att bevisa att samma aktör ligger bakom.

Det finns heller inga fastställda uppgifter om att hoten mot skolorna skulle ha organiserats av en främmande stat eller en terroristorganisation.

Sådana slutsatser kräver ytterligare resultat från polisens och säkerhetsmyndigheternas utredningar.

Vad händer nu?

Polismyndigheterna fortsätter att undersöka utskicken och försöker identifiera vilka som skickat dem.

En central fråga är om hoten mot skolorna i de olika länderna har samma ursprung eller om flera avsändare använt liknande metoder.

En annan är om det finns ett tekniskt samband med tidigare hot mot skolor, flygtrafik och medieföretag.

Myndigheterna har hittills inte rapporterat några sprängladdningar i samband med den omfattande hotvågen den 11 november.

Den samlade bilden är därför att tusentals skolor utsattes för hotfulla meddelanden, men att polisen inte har funnit någon trovärdig bombfara.

Vem som ligger bakom och om utskicken är samordnade är fortfarande öppna frågor.