Flera europeiska tv- och radiobolag utsattes under fredagen den 6 november för bombhot som ledde till utrymningar och avbrutna sändningar. Irländska RTÉ, brittiska Sky och bulgariska Nova TV hör till de drabbade. Polisen har genomsökt flera redaktioner utan att hitta några sprängämnen. Hoten kommer efter en rad liknande incidenter inom den europeiska flygtrafiken.

Bombhoten skickades via mejl till flera europeiska medieföretag under fredagsmorgonen. I meddelandena hävdade avsändaren att sprängladdningar placerats ut och skulle detonera inom kort.

På Irland tvingades public service-bolaget RTÉ utrymma sitt huvudkontor i Donnybrook i Dublin. Både radio- och tv-verksamheten påverkades när personalen lämnade byggnaderna och polisen inledde en omfattande säkerhetsinsats.

Även andra irländska redaktioner utrymdes. Samtidigt bekräftade medieföretag i Storbritannien och Bulgarien att de fått liknande hot.

Ingen bomb har hittats vid de genomförda kontrollerna.

RTÉ avbröt sändningarna efter bombhotet

Bombhotet mot RTÉ skickades strax efter klockan 09.30 svensk tid på fredagen. I meddelandet påstod avsändaren att en sprängladdning skulle detonera inom 45 minuter.

Personalen började lämna byggnaderna medan irländsk polis kallades till platsen. Avbrottet påverkade både radio och tv, där ordinarie program tillfälligt ersattes med bland annat musik och förinspelade meddelanden.

RTÉ kunde senare fortsätta delar av verksamheten genom en mobil sändningsenhet medan polisens arbete pågick.

Enligt RTÉ:s egen rapportering om bombhotet genomfördes en omfattande kontroll av lokalerna. Efter mer än tre timmar kunde personalen återvända till arbetsplatsen.

Polisen hittade inga sprängämnen och området förklarades säkert.

Händelsen fick omedelbara konsekvenser för ett av Irlands största medieföretag. Nyhetssändningar, programproduktion och det ordinarie arbetet på redaktionen stördes trots att hotet inte resulterade i någon explosion.

Flera europeiska medieföretag drabbades

Hoten var inte begränsade till RTÉ. Flera andra irländska medieföretag vidtog säkerhetsåtgärder, samtidigt som liknande meddelanden nådde redaktioner i andra europeiska länder.

Medieföretag	Vad som hände
RTÉ, Irland	Huvudkontoret utrymdes och sändningar avbröts tillfälligt.
Newstalk, Irland	Personalen utrymdes och direktsändningen avbröts.
Today FM, Irland	Berördes av utrymningen i Marconi House i Dublin.
Irish Independent/Mediahuis	Kontorslokaler i Dublin utrymdes tillfälligt.
Virgin Media, Irland	Tog emot hotmejlet men fortsatte verksamheten utan utrymning.
Sky, Storbritannien	Bekräftade ett säkerhetshot och kontaktade myndigheterna. Ingen utrymning har bekräftats.
Nova TV, Bulgarien	Redaktionen i Sofia utrymdes och genomsöktes, men sändningarna fortsatte.

Hos den irländska radiostationen Newstalk avbröts direktsändningen när personalen behövde lämna arbetsplatsen. Verksamheten kunde återupptas efter säkerhetskontroller.

I Bulgarien utrymdes Nova TV:s redaktion i Sofia. Polis undersökte byggnaden, men hittade inga sprängämnen. Till skillnad från RTÉ kunde Nova TV fortsätta sina sändningar under insatsen.

Brittiska Sky bekräftade att företaget mottagit ett säkerhetshot, genomfört en riskbedömning och varit i kontakt med ansvariga myndigheter. Någon utrymning har däremot inte bekräftats.

Hotmejlen hänvisar till tidigare bombhot mot flyg

Det finns en omständighet som särskilt intresserar utredarna. Hotmejlen till medieföretagen innehåller hänvisningar till den senaste tidens bombhot mot europeisk flygtrafik.

Meddelandena hade ämnesraden MESSAGE TO THE WEST och var undertecknade med namnet Mikhail Andropov.

Avsändaren påstod sig tillhöra ledningen för en grupp som tidigare genomfört bombhot mot europeiska passagerarflyg.

Det är dock inte fastställt vem som skickade mejlen. Det finns heller inga verifierade uppgifter om att den namngivna personen faktiskt existerar eller att någon organisation med den påstådda bakgrunden ligger bakom hoten.

Uppgifterna om ansvar kommer från hotmejlen själva och ska inte förväxlas med polisens slutsatser.

Tekniska spår leder till ett mejlkonto i Litauen

RTÉ har också granskat de tekniska uppgifterna bakom hotmeddelandet.

Granskningen visade att avsändaradressen tillhörde en domän kopplad till en skola i Litauen. Mejlets tekniska information tydde på att det skickats genom behörig mejlinfrastruktur för domänen.

En cybersäkerhetsexpert kunde dessutom konstatera att inloggningsuppgifter kopplade till adressen förekommit i tidigare dataläckor.

En möjlig förklaring är därför att någon tagit över ett befintligt mejlkonto och använt det för att skicka hoten.

Det är ännu inte bekräftat att så har skett. Ett sådant förfarande skulle däremot kunna förklara hur hotmejlen skickats från en till synes legitim adress utan att den verkliga kontoinnehavaren medverkat.

Det tekniska spåret ger i nuläget inget säkert svar på vem som ligger bakom hoten.

Flera dagars bombhot mot europeiska flyg

Fredagens incidenter inträffade efter en vecka med upprepade bombhot mot europeisk flygtrafik.

Den 3 november drabbades bland annat ett SAS-flyg på väg från Köpenhamn till Warszawa. Planet kunde landa normalt, men säkerhetskontroller genomfördes efter hotet.

Händelsen finns beskriven i Hurbra:s tidigare artikel om bombhotet mot SAS-planet till Warszawa.

Under torsdagen den 5 november följde ytterligare hot mot flera europeiska flygningar. Ett Aer Lingus-plan omdirigerades bland annat till en fransk militärbas.

Inga sprängämnen har rapporterats hittade vid säkerhetskontrollerna.

Läs också: Nya bombhot mot flyg i Europa – så påverkas resandet.

Att hoten nu även riktats mot medieföretag innebär att ytterligare samhällsviktig verksamhet har påverkats.

Flygplatser och nyhetsredaktioner har olika uppgifter, men båda är verksamheter där ett bombhot snabbt kan tvinga fram avbrott, utrymningar och omfattande säkerhetsinsatser.

Misstankar om en samordnad störningskampanj

Den irländska regeringen har öppnat för att incidenterna kan ingå i en samordnad kampanj med syfte att störa samhällsfunktioner och skapa oro.

Även den spanske utrikesministern José Manuel Albares har beskrivit det europeiska hotmönstret som möjlig psykologisk krigföring.

Det betyder inte att någon stat har pekats ut som ansvarig.

Det finns ännu inga offentliggjorda bevis som fastställer att bombhoten mot flygtrafiken och medierna har samma avsändare. Det är heller inte klarlagt om händelserna ligger bakom en gemensam organisation eller om flera aktörer agerat oberoende av varandra.

Utredningarna behöver därför skilja mellan eventuella gemensamma tekniska spår, likheter i hotmeddelandena och avsändarnas egna påståenden.

Har svenska medier fått bombhot?

Det finns hittills inga verifierade uppgifter om att svenska tv- eller radiobolag drabbats av fredagens hot mot europeiska medieföretag.

Varken SVT, Sveriges Radio eller TV4 har i den granskade rapporteringen pekats ut som mottagare av hotmeddelandena.

Det utesluter inte att fler redaktioner kan ha fått liknande meddelanden utan att uppgifterna offentliggjorts.

Den tydligaste svenska kopplingen är i stället bombhotet mot SAS-flyget tidigare i veckan.

Om hoten mot medierna har något direkt samband med händelsen kring SAS-planet är inte fastställt.

Hoten väcker frågor om journalisters säkerhet

Fredagens utrymningar har även väckt reaktioner från journalistorganisationer.

Det brittisk-irländska journalistfacket National Union of Journalists, NUJ, har uppmärksammat hur bombhoten påverkar journalisters möjligheter att utföra sitt arbete.

Även när ett hot visar sig vara falskt kan konsekvenserna bli omfattande. Redaktioner måste kunna genomföra säkerhetskontroller, samtidigt som nyhetsförmedling och direktsändningar riskerar att avbrytas.

För RTÉ innebar fredagens händelse flera timmars störningar innan personalen kunde återvända till sina ordinarie arbetsplatser.

De berörda medieföretagens lokaler har kunnat öppnas igen efter polisens kontroller. Vem eller vilka som skickade hotmejlen, och om det finns en verklig koppling till flyghoten tidigare i veckan, är fortfarande oklart.