Minst 27 passagerarflygningar i Europa har utsatts för bombhot under torsdagen den 5 november 2026, enligt Reuters senaste sammanställning. Tidigare rapporter angav minst 25 flygningar. Hoten har lett till omdirigeringar, omfattande säkerhetskontroller och militär eskort. EU har nu aktiverat sitt informationsutbyte om flygsäkerhet, men myndigheterna har ännu inte fastställt vem som ligger bakom hoten eller om det finns ett gemensamt samband.

Bombhot mot 27 flygningar under samma dag

Omfattningen av torsdagens bombhot har blivit större i takt med att fler incidenter rapporterats från europeiska flygplatser och flygbolag.

Reuters uppdaterade under eftermiddagen sin sammanställning från minst 25 till minst 27 drabbade passagerarflygningar. Den högre siffran fanns publicerad senast klockan 16.15 svensk tid. Det har däremot inte gått att fastställa exakt vilka två flygningar som tillkom mellan sammanställningarna.

Bombhoten har påverkat flygtrafiken på olika sätt. Vissa flygplan har dirigerats om till andra flygplatser, medan andra har kunnat landa enligt plan och därefter genomgått säkerhetskontroller. I flera fall har passagerare evakuerats eller fått vänta medan polis och säkerhetspersonal undersökt flygplanen.

Inga sprängladdningar har hittills rapporterats hittade vid kontrollerna av veckans drabbade flygningar.

Det är den andra större vågen av bombhot mot europeisk flygtrafik under samma vecka. Redan den 3 november drabbades bland annat ett SAS-flyg på väg till Warszawa. Flygplanet landade utan problem och kontrollerades efteråt.

Händelsen behandlas närmare i vår tidigare artikel om bombhotet mot SAS-flygningen till Warszawa.

Flygningar i flera europeiska länder har drabbats

Bombhoten har rapporterats från bland annat Spanien, Frankrike, Italien, Polen, Tjeckien, Bulgarien och de nordiska länderna.

Flera av incidenterna visar hur ett enskilt hotmeddelande kan påverka flera flygningar samtidigt.

Att sex flygningar i Madrid berördes av tre hotmejl är en viktig skillnad när omfattningen ska bedömas. Antalet hotade flygplan behöver inte motsvara antalet enskilda hotmeddelanden.

Militärflyg skickades upp i Frankrike

En av torsdagens mer uppmärksammade incidenter inträffade i Frankrike, där ett Aer Lingus-flyg landade på militärflygplatsen i Évreux.

Franska myndigheter skickade upp militärflyg efter att piloten inte följt anvisningarna på det sätt som väntades. Enligt franska medier ville piloten i stället landa på en civil flygplats.

Åklagaren Rémi Coutin har uppgett att piloten ska höras om händelseförloppet.

Det handlar om hur flygningen och säkerhetsinsatsen genomfördes. Några uppgifter om att en sprängladdning hittats ombord har inte framkommit.

EU aktiverar informationsutbyte om flygsäkerhet

Den omfattande serien av incidenter har fått EU-kommissionen att agera.

EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas meddelade under torsdagen att unionens informationsutbyte om flygsäkerhet har aktiverats. Kommissionen står i kontakt med berörda medlemsländer och samarbetar med EU:s flygsäkerhetsbyrå EASA.

I transportkommissionärens uttalande framgår att europeiska myndigheter följer utvecklingen och samordnar relevant säkerhetsinformation.

Det innebär inte att EU har tagit över de nationella myndigheternas ansvar för flygsäkerheten. Bedömningar av enskilda hot och beslut om polisinsatser, kontroller eller omdirigeringar fattas fortfarande på nationell nivå.

Tzitzikostas har också betonat att det ännu är för tidigt att slå fast om bombhoten har ett gemensamt ursprung.

Det centrala i EU:s arbete är därför att snabbt kunna jämföra information från olika länder. Om liknande hotmeddelanden skickas till flera flygplatser kan myndigheterna undersöka om samma avsändare, metoder eller kommunikationsvägar återkommer.

Misstankar om samordnade hot – men ingen ansvarig utpekad

Den stora mängden hot under kort tid har väckt frågor om det kan röra sig om en organiserad aktion.

Flera av hoten har skickats via e-post, ibland till flera mottagare. Andra har framförts genom anonyma telefonsamtal.

Italienska och bulgariska myndigheter har fått meddelanden där avsändare använt ett gruppnamn med antifeministiska kopplingar. Det finns däremot inga verifierade uppgifter som visar att den grupp som nämns verkligen står bakom meddelandena.

Varken någon stat eller organisation har officiellt pekats ut som ansvarig för den europeiska vågen av bombhot.

Kan bombhoten vara hybridpåverkan?

En möjlighet som diskuteras är att avsikten inte främst är att genomföra attentat, utan att störa flygtrafiken och belasta myndigheternas säkerhetsarbete.

Återkommande falska bombhot kan få betydande konsekvenser även när inga sprängladdningar finns. Flygplan kan behöva landa på andra flygplatser, passagerare kan missa anslutningar och säkerhetsresurser måste avsättas för kontroller.

Sådana störningar kan förekomma inom organiserad hybridpåverkan, där syftet är att skapa osäkerhet och ekonomisk skada utan ett traditionellt militärt angrepp.

Men det finns ännu inga offentligt verifierade belägg för att torsdagens bombhot har organiserats av någon främmande stat eller ingår i en samordnad hybridoperation.

Air France-KLM:s vd Ben Smith har beskrivit det som ovanligt att så många hot rapporteras på ett till synes samordnat sätt. Samtidigt har han framhållit att flygkoncernen bedömer sina befintliga säkerhetsrutiner som tillräckliga.

Har svenska flygplatser eller resenärer påverkats?

Det finns hittills inga verifierade uppgifter om att flygningar från svenska flygplatser direkt har drabbats av torsdagens bombhot.

Swedavia följer utvecklingen och håller kontakt med berörda myndigheter. Vid en tidigare kontroll under torsdagen hade flygplatsoperatören inte fått några uppgifter om direkt påverkade svenska flygningar.

Däremot har flera flygningar med anknytning till Norden berörts.

Förutom Ryanairs flygning från Köpenhamn till Sofia har Finnair-flygningar från Helsingfors till Rom och Wien utsatts för hot. Två andra flygplan på Köpenhamns flygplats kontrollerades efter hot via e-post och kunde senare klareras.

Det är inte bekräftat om svenska medborgare befunnit sig ombord på de drabbade flygningarna.

För svenska resenärer kan störningar på större europeiska flygplatser ändå få följdverkningar. Ett försenat flygplan kan påverka senare avgångar, och omdirigeringar kan leda till missade anslutningar.

Den som drabbas av en inställd eller kraftigt försenad avgång kan i vissa fall ha rätt till återbetalning eller ombokning enligt EU:s passagerarregler. Extra ekonomisk kompensation är däremot inte självklar när störningen beror på ett säkerhetshot utanför flygbolagets kontroll.

Vi har tidigare sammanställt hur bombhoten påverkar resandet och vilka rättigheter flygpassagerare har.

Säkerhetskontrollerna fortsätter i Europa

Polis och flygsäkerhetsmyndigheter arbetar nu vidare med att granska hotmeddelandena och jämföra uppgifter från de drabbade länderna.

I Tjeckien har polisen bedömt flera av hoten som mindre trovärdiga, men ändå genomfört kontroller av berörda flygplan. Det visar att ett hot inte behöver bedömas som sannolikt för att säkerhetsåtgärder ska vidtas.

EU:s informationsutbyte ska underlätta arbetet över nationsgränserna, medan de enskilda utredningarna fortsätter hos nationella myndigheter.

Trots att minst 27 passagerarflygningar drabbats under torsdagen finns ännu inget officiellt besked om att hoten har en gemensam avsändare.