Bolt och amerikanska Lucid vill sätta minst 25 000 helt självkörande taxibilar i trafik i Europa. De första fordonen kan börja rulla redan 2028, med Lucids elbilar och teknik från Nvidia som grund. Men innan en Bolt utan förare kan hämta passagerare i Stockholm, Göteborg eller Malmö återstår flera svenska juridiska hinder.

Det handlar inte om ännu ett litet test med några få självkörande bilar.

Bolt och Lucid har presenterat planer på en betydligt större europeisk satsning där målet är att minst 25 000 autonoma fordon ska sättas i trafik i flera europeiska städer och länder.

Bolt ska dessutom inte bara förmedla resorna genom sin app. Företaget planerar att äga och driva flottan.

Någon exakt tidtabell för när samtliga 25 000 bilar ska vara ute på vägarna finns däremot inte. De första kommersiella utrullningarna kan enligt uppgifter börja så tidigt som 2028.

För Sverige innebär beskedet att självkörande taxibilar kommer ett steg närmare – men också att en allt tydligare krock mellan den tekniska utvecklingen och dagens svenska regler börjar synas.

Bolt och Lucid bygger en Level 4-taxi

Den framtida robotaxin ska baseras på Lucids kommande Midsize-plattform.

Det är en ny generation mindre och mer volyminriktade elbilar än Lucids nuvarande lyxmodeller. Plattformen ska anpassas för autonom körning på SAE Level 4.

Level 4 betyder att bilen kan köra helt själv utan att en människa behöver ta över – men bara inom de områden och situationer där systemet är konstruerat och godkänt för att fungera.

Det är en viktig skillnad mot en hypotetisk Level 5-bil som skulle kunna köra autonomt överallt.

De första Bolt-bilarna kommer därför sannolikt att köra inom tydligt definierade geografiska områden. En robotaxi kan exempelvis tillåtas att köra själv i centrala delar av en stad men inte på alla vägar i hela landet.

Nvidia blir en viktig del av tekniken

Lucid och Bolt räknar med att använda Nvidias DRIVE Hyperion-plattform som en central del av den tekniska lösningen.

Hyperion är Nvidias plattform för avancerade självkörande fordon och kombinerar kraftfull fordonsdator med olika typer av sensorer.

I sin nuvarande generation kan systemet bland annat byggas kring kameror, radar, lidar och ultraljudssensorer som tillsammans ger bilen en bild av trafiken runt omkring.

Det betyder däremot inte att Nvidia ensam utvecklar den självkörande Bolt-taxin.

Lucid ansvarar genom Lucid Technologies för bland annat AI, avancerade förarstödsfunktioner och autonom körning, medan ytterligare teknikpartner kan kopplas in.

Bolt ska samtidigt bidra med en annan typ av kompetens: själva taxiverksamheten.

Bolaget ska vara med och definiera krav på bland annat säkerhet, passagerarupplevelse och drift och därefter bygga den infrastruktur som krävs för att hålla en stor autonom fordonsflotta igång.

Det omfattar allt från laddning och underhåll till positionering av bilar och hantering av efterfrågan.

I Lucids och Bolts officiella besked om samarbetet beskriver bolagen satsningen som ett steg mot autonom mobilitet i stor skala i Europa.

25 000 bilar är målet – inte en färdig beställning

Siffran 25 000 behöver tolkas rätt.

Bolt har satt målet att minst så många Lucid-baserade autonoma fordon ska sättas i trafik i Europa. Det betyder inte att 25 000 färdiga bilar redan har beställts för leverans ett visst år.

Bolagen har inte heller berättat hur snabbt flottan ska byggas upp eller hur stor investeringen blir.

2028 som nämns i samband med satsningen är ett möjligt startår för utrullningen – inte året då alla 25 000 bilar ska vara ute på vägarna.

Lucids egen produktplan talar också för att slutet av decenniet blir den verkligt intressanta perioden. Företagets Midsize-program är tänkt att göra Lucid till en betydligt större biltillverkare än i dag, samtidigt som bolaget har separata robotaxiprojekt på gång.

Bolt har i sin tur ett ännu större långsiktigt mål: att ha omkring 100 000 autonoma fordon på sin plattform till 2035.

Lucid-samarbetet är en del av den planen, men inte hela.

Bolt samarbetar även med andra fordons- och teknikföretag.

Europa går från tester till kommersiella robotaxi

Det mest betydelsefulla med satsningen är därför kanske inte själva bilmodellen.

Robotaxi i Europa håller på att gå från små försök till en kapplöpning om verkliga kommersiella flottor.

Flera länder har redan kommit längre än Sverige.

Tyskland har byggt upp ett regelverk för Level 4-fordon och har börjat tillåta verklig förarlös trafik i avgränsade användningsområden.

Det svenska Einride har exempelvis fått tillstånd för reguljär trafik med förarlös lastbil i Tyskland tillsammans med Lidl. Hurbra har tidigare skrivit om Einrides och Lidls förarlösa lastbil i Tyskland.

Storbritannien har samtidigt öppnat en väg mot kommersiella självkörande tjänster och arbetar med ett bredare regelverk för autonoma fordon.

Bolt driver också redan autonoma projekt med andra partner. Ett exempel är Luxemburg, där bolaget samarbetar med Pony.ai och Stellantis.

Det betyder att Bolt kan samla erfarenhet av självkörande taxitrafik redan innan Lucid-bilarna är färdiga.

Ingen första stad är utsedd

En avgörande uppgift saknas fortfarande.

Bolt och Lucid har inte sagt vilken stad som blir först.

Inte heller något enskilt land har utsetts som startmarknad för de 25 000 fordonen.

Länder som Tyskland och Storbritannien ligger nära till hands eftersom deras regelverk kommit långt. Luxemburg är intressant eftersom Bolt redan testar autonom teknik där.

Men det vore för tidigt att säga att någon av dessa marknader faktiskt blir först.

Samma sak gäller Sverige.

Stockholm kan framstå som en naturlig svensk kandidat eftersom Bolt redan har en omfattande verksamhet där, men det finns inget besked om att Stockholm eller någon annan svensk stad finns med i den första utrullningen.

Så nära är en självkörande Bolt i Sverige

Tekniskt kan förutsättningarna finnas för en svensk lansering under de kommande åren.

Juridiskt är situationen mer komplicerad.

EU:s och FN:s regelverk utvecklas snabbt mot att göra det möjligt att typgodkänna större serier av fordon som saknar mänsklig förare. Det betyder att själva bilen kan bli laglig att sälja och använda i Europa.

Men ett typgodkänt autonomt fordon är inte automatiskt samma sak som en laglig svensk robotaxi.

Sverige behöver också regler för hur ett sådant fordon får användas i vanlig trafik och vem som har ansvar när ingen människa sitter bakom ratten.

Transportstyrelsen har tidigare konstaterat att Sverige saknar ett komplett nationellt regelverk för användning av helautomatiserade fordon.

Dagens svenska försöksregler bygger dessutom fortfarande på att det finns en förare – antingen i fordonet eller på annan plats – som juridiskt ansvarar för körningen.

En helt autonom Level 4-taxi passar inte självklart in i den modellen.

Taxilagen skapar ytterligare ett hinder

Sedan kommer nästa fråga: svensk taxilagstiftning.

Dagens system är uppbyggt kring att ett taxiföretag bedriver verksamheten och att en behörig taxiförare framför fordonet.

En Bolt som kör runt helt utan mänsklig förare bryter mot själva grundantagandet bakom reglerna.

För att robotaxi ska kunna bli en vanlig kommersiell tjänst måste Sverige därför inte bara lösa reglerna kring autonoma fordon.

Även regler om taxitrafik, ansvar, försäkring och tillsyn behöver fungera när föraren helt enkelt inte finns.

Det är därför möjligt att tekniken blir färdig innan lagstiftningen är det.

2028 kan vara möjligt för test – bred lansering lär dröja

Den första europeiska lanseringen kan alltså komma från 2028.

För Sverige är det ett betydligt mer realistiskt år för ett begränsat test eller pilotprojekt än för en bred robotaxitjänst där vem som helst öppnar Bolt-appen och beställer en bil utan förare.

Ett rimligare fönster för en första avgränsad svensk kommersiell Level 4-tjänst är omkring 2029–2031, om lagstiftningen utvecklas i takt med tekniken och Bolt väljer Sverige som marknad.

Det är ingen tidplan från Bolt utan en bedömning utifrån dagens tekniska och regulatoriska läge.

De första svenska robotaxibilarna lär dessutom inte kunna köra överallt.

Mer sannolikt är ett noggrant kartlagt område där vägar, hastigheter och trafikmiljö passar systemet.

Det svenska försöket med självkörande bussar i centrala Göteborg visar också hur stor skillnad det kan vara mellan kontrollerade testmiljöer och verklig stadstrafik.

Det projektet avslutades efter problem med den komplexa trafikmiljön. Hurbra har tidigare gått igenom varför det självkörande bussprojektet i Göteborg skrotades.

Det betyder inte att Lucids teknik kommer få samma problem. Men det visar varför de första verkligt förarlösa tjänsterna sannolikt blir hårt geografiskt begränsade.

För Bolt står en helt ny taximodell på spel

För Bolt är satsningen större än frågan om vem som bygger bilen.

Dagens affär bygger i stor utsträckning på att förare använder sina egna eller andra operatörers bilar och får resor genom plattformen.

Med robotaxi förändras modellen.

Bolt kan själv äga bilen, kontrollera driften och ta betalt för resan utan att en mänsklig chaufför behöver vara inblandad.

Det är också därför konkurrensen hårdnar.

Uber bygger parallellt upp en omfattande portfölj av autonoma samarbeten och har ett eget stort avtal med Lucid. Fordonstillverkare, AI-bolag och taxiplattformar försöker nu hitta sina roller innan marknaden växer på allvar.

Bolt vill uppenbart vara en av Europas stora operatörer när det sker.

Och om planen på minst 25 000 Lucid-bilar verkligen genomförs kommer robotaxi inte längre vara en experimentell nisch i Europa.

Då handlar det om en ny typ av kollektiv och kommersiell trafik i industriell skala.

För Sverige är den stora frågan därför mindre om tekniken kommer hit – och mer när lagstiftningen är redo att släppa in den.