Västtrafik avslutar försöket med självkörande bussar i centrala Göteborg. Av projektets budget på 20 miljoner kronor har 13,8 miljoner redan använts. Passagerartrafiken hann dessutom bara pågå i drygt en timme innan premiärturen slutade med en kollision med en spårvagn.

Försöket skulle visa om självkörande bussar kan fungera i vanlig stadstrafik och på sikt bidra till både lägre kostnader och mindre förarbrist.

Nu blir slutsatsen betydligt mer jordnära.

Trafikmiljön i centrala Göteborg är helt enkelt för komplex för tekniken i dess nuvarande form.

13,8 miljoner kronor har använts

Projektets totala budget var 20 miljoner kronor. Enligt Sveriges Radio har 13,8 miljoner redan använts när Västtrafik nu väljer att avsluta satsningen i centrala Göteborg.

Det motsvarar 69 procent av hela budgeten.

Västra Götalandsregionen har samtidigt tidigare redovisat 11,3 miljoner kronor i regionala projektmedel till satsningen.

Vi kan därför slå fast att stora offentliga belopp har lagts på försöket, även om hela den använda summan på 13,8 miljoner kronor inte utan vidare kan beskrivas som regionala skattepengar.

Premiärturen slutade med spårvagnskrock

Den 25 maj öppnades linje 169 Autonom för vanliga resenärer.

Bussen körde mellan centrala Göteborg och Chalmers och hade en säkerhetsförare ombord. Planen var att passagerare skulle kunna åka med under ungefär ett år.

Men den publika delen av försöket fick en dramatisk start.

Drygt en timme efter trafikstart bromsade den självkörande bussen in vid Kapellplatsen. En spårvagn körde därefter in i bussen bakifrån.

Det är viktigt att vara exakt kring olyckan. Att bussen blev påkörd innebär inte i sig att den självkörande tekniken orsakade krocken.

Direkt efter händelsen uppgavs att ingen hade skadats. Senare rapporterade Sveriges Radio att en passagerare fått whiplashskador och blivit sjukskriven.

Transportstyrelsen drog sedan in tillståndet

Efter olyckan blev försöket aldrig detsamma.

I början av juli återkallade Transportstyrelsen tillståndet för testverksamheten. Myndigheten bedömde att förutsättningarna för att bedriva försöket på ett tillräckligt trafiksäkert sätt inte var uppfyllda.

Olyckan var en del av bakgrunden till beslutet, men enligt myndigheten inte den enda faktorn.

Försök med automatiserade fordon på allmän väg kräver särskilt tillstånd. Den som genomför försöket måste kunna visa att riskerna är hanterade och att verksamheten kan genomföras trafiksäkert.

Göteborg hade redan gjorts enklare för bussen

En detalj gör slutbeskedet särskilt intressant.

När projektet återupptogs under våren 2026 hade rutten redan ändrats för att ge den självkörande tekniken bättre förutsättningar.

Den tidigare miljön kring Gårda hade bland annat inneburit problem med trånga passager och felparkerade fordon. Den nya sträckan mellan Gustaf Adolfs torg och Chalmers skulle ge mer körning i egna körfält och en stabilare trafikmiljö.

Trots det räckte anpassningen inte.

När Västtrafik nu summerar försöket är bedömningen att trafiken i centrala Göteborg fortfarande är för komplex för tekniken.

I Västtrafiks egen sammanfattning av försöket säger projektledaren Per Nyrenius att tekniken inte är mogen för just den här typen av miljö.

Från ”game changer” till nytt vägval

Ambitionerna var betydligt större när satsningen lanserades.

Självkörande kollektivtrafik har lyfts fram som en möjlig lösning på flera problem samtidigt. Bussar skulle på sikt kunna köras med lägre bemanningskostnader och bidra till att minska effekterna av förarbrist.

Projektet i Göteborg var därför inte tänkt som en teknisk uppvisning. Det skulle ge svar på om automatiserade bussar faktiskt kunde fungera som en del av vanlig kollektivtrafik.

Planen var också att successivt minska säkerhetsförarens roll.

Transportstyrelsens ursprungliga tillstånd sträckte sig till den 31 juli 2027.

Nu avslutas försöket långt tidigare.

Var pengarna bortkastade?

Det är den självklara frågan när nästan 14 miljoner kronor har använts och den publika trafiken fick ett så kort liv.

Ett försöksprojekt måste samtidigt kunna misslyckas för att ha något värde som försök. Syftet är just att ta reda på vad som fungerar innan tekniken införs i större skala.

Västtrafik framhåller att projektet har gett kunskap om bland annat teknikens begränsningar, säkerhetsförare, regler och samspelet med annan trafik.

Det är också en relevant motbild till kostnaden.

Alternativet hade varit betydligt dyrare om samma brister upptäckts först efter ett större införande.

Men utfallet är ändå ovanligt konkret: 13,8 miljoner kronor har använts och försöket i centrala Göteborg avslutas eftersom miljön visat sig vara för svår för dagens teknik.

Självkörande bussar är inte helt avskrivna

Beskedet innebär inte att Västtrafik överger självkörande kollektivtrafik.

Bolaget vill i stället hitta andra miljöer där tekniken kan testas under enklare förhållanden.

Det kan handla om områden med mindre trafik, färre komplicerade korsningar och en mer förutsägbar omgivning.

Det är också där nästa stora fråga finns.

Göteborgsförsöket visar att steget mellan en självkörande buss som fungerar under kontrollerade förhållanden och ett fordon som ska samsas med spårvagnar, cyklister, fotgängare, parkerade bilar och tät stadstrafik fortfarande är stort.

Projektet skulle visa hur framtidens kollektivtrafik kan se ut.

I stället blev ett av de tydligaste resultaten en gränsdragning för vad tekniken ännu inte klarar.