Bologna går in i Serie A 2026/27 med en betydligt större fråga än var laget hamnar i tabellen. Klubben har under flera år höjt sin sportsliga nivå, spelat Champions League, vunnit Coppa Italia och etablerat sig som ett lag som kan konkurrera om Europaplatserna. Nu ska den positionen försvaras genom ännu ett tränarskifte – samtidigt som flera viktiga spelare har lämnat.

Domenico Tedesco har tagit över efter Vincenzo Italiano och får ett lag där Jhon Lucumí, Remo Freuler och Santiago Castro inte längre finns kvar. Samtidigt har Bologna förstärkt anfallet med bland andra Artem Dovbyk och Roberto Piccoli.

Det finns fortfarande mycket kvalitet i truppen. Men säsongen 2026/27 blir ett verkligt test på om Bolognas framgångar främst har varit knutna till enskilda tränare och spelare – eller om klubben nu har byggt en modell som klarar att förnya laget utan att tappa sin nivå.

Bologna har etablerat en helt ny sportslig standard

För bara några år sedan hade en stabil mittenplacering varit fullt godkänd för Bologna. Den måttstocken gäller inte längre.

Under Thiago Motta slutade klubben femma i Serie A 2023/24 och kvalificerade sig för Champions League. Vincenzo Italiano fortsatte därefter utvecklingen och ledde Bologna till segern i Coppa Italia 2025, klubbens första stora titel på 51 år.

Säsongen 2025/26 slutade med åttondeplats i Serie A och kvartsfinal i Europa League. Det räckte inte till nytt Europaspel, men det förstärkte bilden av Bologna som något mer än ett tillfälligt överraskningslag.

Det är också där ribban ligger inför 2026/27. En trygg mittenplacering skulle inte vara någon katastrof, men den skulle kännas som ett tydligt steg tillbaka.

För en större överblick över ligan finns vår guide till Serie A 2026/27.

Domenico Tedesco tar över Bologna

Domenico Tedesco utsågs till ny huvudtränare i början av juni och har skrivit kontrakt till sommaren 2028, med möjlighet till ytterligare ett år.

Bologna har därmed ännu en gång valt en tränare som förväntas utveckla laget snarare än bara förvalta det. Tedesco har tidigare tränat bland andra Schalke, Spartak Moskva, RB Leipzig, Belgiens landslag och Fenerbahçe.

Bologna presenterade själva Domenico Tedesco som ny huvudtränare efter att Italiano-eran avslutats.

Valet innebär inte att Bologna överger den aggressiva och initiativtagande fotboll som präglat laget under de senaste åren. Tvärtom finns mycket som går att känna igen. Tedesco vill ha intensitet, återerövring och ett lag som vågar spela framåt.

Däremot förändras strukturen.

Från 4–2–3–1 mot Tedescos 4–3–3

Den tydligaste taktiska förändringen under försäsongen har varit övergången mot 4–3–3.

Under Italiano användes ofta en 4–2–3–1-liknande grundstruktur. Tedesco har i stället arbetat med tre centrala mittfältare och två tydligare yttrar runt en ensam nia.

Det kan se ut som en liten formationsförändring på papperet, men rollerna förändras på flera viktiga sätt.

Federico Bernardeschi är det tydligaste exemplet. Han har flyttats in från en mer offensiv kantroll och används som en avancerad central mittfältare. Därifrån kan han komma fram mot straffområdet, kombinera centralt och samtidigt delta direkt i pressen när Bologna tappar bollen.

Lewis Ferguson får också en naturlig roll som löpstark åtta.

Tanken tycks vara att Bologna oftare ska spela genom centrala ytor innan bollen flyttas ut till yttrarna. Riccardo Orsolini kan då få bollen i situationer där han kan attackera sin försvarare, medan Jonathan Rowe eller Nicolò Cambiaghi kan göra motsvarande sak från vänster.

Problemet är att systemet ställer stora krav på spelaren bakom de två offensivare mittfältarna.

Det är där Remo Freulers försvinnande blir särskilt kännbart.

Freuler lämnar ett stort hål på mittfältet

Remo Freuler var knappast den mest spektakulära spelaren i Bologna, men han var en av de mest betydelsefulla.

Schweizaren lämnade för Olympiacos efter tre säsonger och 123 matcher i Bologna. Så sent som under 2025/26 spelade han 40 matcher.

Freuler gav laget erfarenhet, positionssäkerhet och förmågan att balansera mittfältet när andra spelare flyttade fram. I ett Tedesco-system där Bernardeschi och Ferguson kan ta offensiva positioner blir just den typen av spelare mycket viktig.

Nikola Moro och Oussama El Azzouzi är de två främsta kandidaterna till den centrala rollen.

Moro erbjuder lugn och passningsspel. El Azzouzi ger mer fysisk energi och defensiv kraft. Under försäsongen har båda testats, vilket gör positionen till en av de mest intressanta inför premiären.

Den unge Mikel Amondarain, värvad från Estudiantes, ger ytterligare ett alternativ men bör åtminstone initialt betraktas mer som ett utvecklingsprojekt än som Freulers direkta ersättare.

Bolognas värvningar sommaren 2026

Den största förändringen har skett i anfallet.

Spelare	Till Bologna
Artem Dovbyk	Lån från Roma med köpoption
Roberto Piccoli	Lån från Fiorentina, med villkorad köpplikt
Mikel Amondarain	Permanent från Estudiantes
Rahim Alhassane	Permanent från Real Oviedo

Dovbyk är den mest meriterade värvningen.

Ukrainaren vann skytteligan i La Liga med Girona 2023/24 efter 24 mål och gjorde därefter 17 mål under sin första säsong i Roma. Den senaste säsongen stördes däremot kraftigt av skadeproblem.

Om Bologna får en frisk Dovbyk nära hans högsta nivå finns en tydlig möjlighet att laget har fått en nia som kan göra betydligt fler mål än vad den senaste säsongens siffror antyder.

Piccoli gör konkurrensen betydligt starkare. Han kan spela ensam centralt, hålla fast bollen och ge Bologna fysisk närvaro i straffområdet.

Alhassane konkurrerar på vänsterbacken och ger ytterligare fart och offensiv kraft på en position där Juan Miranda fortfarande ligger bäst till.

För den som vill följa hela marknaden finns även vår samlade guide till Serie A:s värvningar 2026/27.

Lucumí, Castro och Freuler är de tunga förlusterna

Bologna har samtidigt tappat flera spelare som varit viktiga på olika sätt.

Spelare	Har lämnat
Jhon Lucumí	Juventus
Remo Freuler	Olympiacos
Santiago Castro	Roma
Thijs Dallinga	Köln, lån
Federico Ravaglia	Watford
Benjamin Domínguez	Sassuolo, lån

Lucumís försäljning till Juventus förändrar mittförsvaret rejält. Han var inte bara en stark försvarare utan också viktig för Bolognas sätt att spela sig ur motståndarnas första press.

Den uppgiften måste nu fördelas mellan Torbjørn Heggem, Eivind Helland, Martin Vitík och Nicolò Casale.

Castros flytt till Roma innebär en annan typ av förändring.

Dovbyk och Piccoli ger mer storlek och tydligare central närvaro. Castro bidrog däremot med rörlighet, presspel och löpningar som kunde dra sönder en backlinje. Bologna kan mycket väl få fler mål från sin nya nia, men sättet anfallsspelet fungerar kommer sannolikt att förändras.

Bolognas trupp 2026/27

Truppen kan fortfarande förändras innan transferfönstret stänger, men kärnan ser i nuläget ut så här:

Målvakter

Łukasz Skorupski är fortsatt det självklara förstavalet. Bakom honom finns bland andra Massimo Pessina.

Ravaglias flytt gör att avståndet mellan Skorupski och övriga alternativ är tydligare än tidigare.

Försvarare

På högerbacken konkurrerar Nadir Zortea och Emil Holm, med Zortea som ett troligt förstaval vid säsongsstarten.

Mittbacksuppsättningen består framför allt av Heggem, Helland, Vitík och Casale. Det finns både storlek och utvecklingspotential, men Lucumís bolltrygghet och erfarenhet måste ersättas kollektivt.

Juan Miranda är förstaval till vänster, med nyförvärvet Rahim Alhassane som utmanare.

Mittfältare

Lewis Ferguson är en av de viktigaste spelarna i hela laget.

Bakom och bredvid honom finns Moro, El Azzouzi, Tommaso Pobega, Amondarain och Bernardeschi.

Just mittfältet är samtidigt den lagdel där Tedescos nya idé kan förändra hierarkin mest.

Anfallare och yttrar

Orsolini är fortsatt given till höger när han är tillgänglig.

På vänsterkanten finns en spännande kamp mellan Cambiaghi och Rowe, medan Jens Odgaard också kan användas i flera offensiva roller.

Centralt konkurrerar framför allt Dovbyk och Piccoli.

Trolig startelva för Bologna 2026/27

Utifrån försäsongen och den nuvarande konkurrenssituationen är 4–3–3 den mest sannolika grundformationen.

Skorupski

Zortea – Helland – Heggem – Miranda

Ferguson – Moro/El Azzouzi – Bernardeschi

Orsolini – Dovbyk – Cambiaghi/Rowe

Det finns framför allt tre positioner där kampen är öppen.

Den första är sexan mellan Moro och El Azzouzi.

Den andra är mittbacksplatsen bredvid Heggem, där Helland har fått förtroende men där både Vitík och Casale kan förändra hierarkin.

Den tredje är vänsteryttern. Cambiaghi och Rowe erbjuder olika egenskaper och båda kan få mycket speltid.

Dovbyk bör däremot gå in som favorit till nia-positionen, även om Piccoli är tillräckligt bra för att göra konkurrensen verklig.

Orsolini och Ferguson är fortfarande ryggraden

Trots alla förändringar finns spelare som ger Bologna kontinuitet.

Riccardo Orsolini är den tydligaste offensiva garanten. Han gjorde tio ligamål under 2025/26 och har under flera säsonger visat att han kan producera på hög Serie A-nivå.

Han är fortfarande den spelare motståndarna måste planera särskilt för.

Lewis Ferguson är minst lika viktig för balansen.

Skotten kan pressa, bära boll, fylla på offensivt och samtidigt arbeta hem. När Freuler har lämnat blir hans erfarenhet av Bolognas sätt att spela ännu mer värdefull.

Bernardeschi kan samtidigt bli den stora taktiska vinnaren på tränarbytet. Om hans centrala roll fungerar får Bologna en mittfältare som både kan skapa chanser och själv komma till avslut.

Där håller Bologna europeisk klass

Bolognas främsta styrka är att det fortfarande finns kvalitet på många positioner.

Orsolini håller europeisk nivå som offensiv ytter.

Ferguson skulle kunna spela en viktig roll i flera starka Serie A-lag.

Dovbyk har redan visat att hans högsta nivå räcker till för att vinna skytteligor.

Bernardeschi ger erfarenhet och teknisk kvalitet, medan Rowe och Cambiaghi gör att laget inte blir helt beroende av en enda kantspelare.

Även ytterbackarna ger Tedesco flera användbara alternativ.

Bologna är därför fortfarande ett betydligt bättre lag än en typisk Serie A-klubb på undre halvan. Det finns både spets och bredd nog för att slåss om övre halvan och Europaplatserna.

Där finns de största riskerna

Den stora frågan är hur många centrala förändringar ett lag kan absorbera samtidigt.

Lucumí försvinner från mittförsvaret.

Freuler försvinner från mittfältets balanspunkt.

Castro försvinner från anfallslinjen.

Dessutom kommer en ny tränare med en delvis förändrad struktur.

Varje förändring kan hanteras separat. Risken ligger i att de sker samtidigt.

Mittbacksuppspelet är en särskilt tydlig osäkerhet. Bolognas försvarare behöver inte bara stoppa motståndare utan också klara att spela sig ur press när laget vill dominera matcher.

Den defensiva mittfältsrollen är en annan.

Om Moro eller El Azzouzi snabbt växer in i uppgiften kan mycket falla på plats. Om laget däremot saknar kontroll bakom Ferguson och Bernardeschi kan Bologna bli betydligt mer sårbart i omställningarna.

Den tredje risken gäller Dovbyks fysik. Hans toppnivå är hög, men Bologna behöver att han faktiskt är tillgänglig.

Inget Europaspel kan bli en stor fördel

Det finns samtidigt en faktor som talar tydligt för Bologna: laget spelar inte i Europa den här säsongen.

Det innebär färre matcher, mindre resande och fler hela träningsveckor för Tedesco.

För ett lag som ska installera nya taktiska detaljer kan det vara betydelsefullt. Bologna behöver inte rotera på samma sätt som flera av konkurrenterna om Europaplatserna och kan lägga nästan all kraft på Serie A och de italienska cuperna.

Det gör också målsättningen tydlig.

Bologna bör försöka ta sig tillbaka till Europa direkt.

Hur laget står sig mot resten av fältet behandlas även i vårt Serie A-tabelltips 2026/27, medan tränarskiftet sätts i större sammanhang i guiden till Serie A:s tränare 2026/27.

Hur bra blir Bologna 2026/27?

Bologna är fortfarande tillräckligt bra för att tillhöra gruppen strax bakom de främsta titel- och Champions League-kandidaterna.

Det mest sannolika scenariot är en placering någonstans kring sjunde till tionde plats.

Uppsidan är högre än så. Om Dovbyk håller sig frisk, Bernardeschi fungerar som central mittfältare och den nya defensiva ryggraden sätter sig snabbt kan Bologna absolut vara med och slåss om femte-, sjätte- och sjundeplatsen.

Nedsidan finns framför allt om förlusten av Lucumí och Freuler visar sig svårare att hantera än väntat. Då kan laget tappa kontrollen i matcher som Bologna under de senaste åren har blivit skickligt på att styra.

En placering kring tionde till trettonde plats är därför inte omöjlig om ombyggnaden går snett.

Men grundnivån är fortfarande hög.

Bologna har inte blivit ett etablerat topplag ännu, men klubben har kommit för långt för att en vanlig mittenplats ska kännas som det naturliga utfallet. Säsongen 2026/27 blir i stället testet på något större: om Bologna kan fortsätta vara ett europeiskt konkurrenskraftigt lag även när tränare och nyckelspelare byts ut.

Lyckas Tedesco med det har Bologna bevisat att klubbens nya status är mer än resultatet av två lyckade tränarperioder.